I nya läroplanen, Lgr 11, finns fältstudier inkluderat som obligatoriskt moment i geografiundervisningen för årskurs 7-9. Syftet med min undersökning är att beskriva och analysera vad några utvalda lärare har för inställning till begreppet fältstudier i allmänhet och om de arbetar med detta didaktiskt för att främja kunskapen av 3, utav mig utvalda, geografiska begrepp i synnerhet. Dessutom belyses lärarens roll eller betydelse för elevernas inlärning inom ett ämne.Strukturerade besöksintervjuer har genomförts med sex stycken lärare på en skola i Stockholms län som undervisar för årskurs 7-9. Urvalspopulationen består utav en SO-lärare från vardera arbetslag.Resultatet har sedermera analyserats med hjälp av tidigare teorier om ämnena språk- och begreppsutveckling, utomhuspedagogik och lärarens roll.Studiens primärdata visar att lärarna är positiva till fältstudier men få har arbetat med metoden tidigare. Lärarna anser att det är krångligt och svårt med fältstudier samt att det tar mycket tid för planering och genomförande. Något som kan gå ut över kollegornas schemalagda lektioner.De flesta informanterna valde inte att nämna fältstudier som ett didaktiskt alternativ vad gäller inlärning av de tre begreppen som jag valt ut från kursplanen i Lgr 11. Vidare ansåg informanterna att lärarens roll och betydelse spelar en stor del i hur elevernas inlärning främjas. En engagerad lärare med en positiv attityd till ett ämne kan öppna elevernas ögon och ge dem en positiv inställning till ett ämne.

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka och diskutera kring vad en lesson study erbjuder för möjligheter vad gäller lärares kunskapssyn och kompetensutveckling. Under min tid som student har jag vid flertalet tillfällen besökt olika skolor för att genomföra min praktik både inom idrott och geografi. Något som jag har märkt under praktikperioderna är att det förefaller finnas ett behov och en efterfrågan från lärare att utveckla sig själva och sitt sätt att genomföra sin undervisning. Mitt val av metod grundar sig på studiens frågeställningar. Genom att genomföra alla de åtta stegen som en lesson study innefattar enligt Martons mall (2003) gör att jag får svar på det jag vill ha svar på. Jag har i studien använt mig av kvalitativa forsknings metoder i form av passiva observationer och samtal då dessa lämpar sig bäst till arbetets syfte. Förloppet i min studie är hämtat ifrån Ference Martons (2003) mall över lesson study. Det finns emellertid många varianter på själva upplägget trots att det är ett förhållandevis ganska nytt sätt att tänka på. Tidigare har det funnits varianter såsom PLAN projekt eller forskningscirklar. Enligt båda lärarna erbjöd arbetsättet att man diskuterade kring didaktiska och metodiska frågor med en ämneskollega. Att få tillfälle att tala om upplägg och dylikt och därmed blotta sin kunskapssyn inom ämnet. Själva lesson studyns arbetssätt erbjuder även enligt de deltagande lärarna att utifrån klassrummets situation utveckla väl motiverade lektionsplaneringar.</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och diskutera kring vad en lesson study erbjuder för möjligheter vad gäller lärares kunskapssyn och kompetensutveckling. Under min tid som student har jag vid flertalet tillfällen besökt olika skolor för att genomföra min praktik både inom idrott och geografi. Något som jag har märkt under praktikperioderna är att det förefaller finnas ett behov och en efterfrågan från lärare att utveckla sig själva och sitt sätt att genomföra sin undervisning. Mitt val av metod grundar sig på studiens frågeställningar. Genom att genomföra alla de åtta stegen som en lesson study innefattar enligt Martons mall (2003) gör att jag får svar på det jag vill ha svar på. Jag har i studien använt mig av kvalitativa forsknings metoder i form av passiva observationer och samtal då dessa lämpar sig bäst till arbetets syfte. Förloppet i min studie är hämtat ifrån Ference Martons (2003) mall över lesson study. Det finns emellertid många varianter på själva upplägget trots att det är ett förhållandevis ganska nytt sätt att tänka på. Tidigare har det funnits varianter såsom PLAN projekt eller forskningscirklar. Enligt båda lärarna erbjöd arbetsättet att man diskuterade kring didaktiska och metodiska frågor med en ämneskollega. Att få tillfälle att tala om upplägg och dylikt och därmed blotta sin kunskapssyn inom ämnet. Själva lesson studyns arbetssätt erbjuder även enligt de deltagande lärarna att utifrån klassrummets situation utveckla väl motiverade lektionsplaneringar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka didaktiska strategier i geografiämnet, med fokus på praktiska moment, utifrån en jämförande studie mellan waldorfskolan och den kommunala skolan. Anledningen till att de två skolformerna valts ut är att waldorfskolan, till skillnad mot den kommunala skolan, har en stark estetisk- praktisk utbildningstradition. Påverkar denna utbildningstraditionella skillnad geografiundervisningen, och i sådana fall, hur? Relationen mellan teori och praktik i klassrummet, samt effekten av olika undervisningsmetoder för elevernas ämnesförståelse, har också studerats. För undersökningen utgör kvalitativa intervjuer den huvudsakliga metoden. Sammanlagt har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med högstadie- och gymnasielärare, tre från respektive skolform. Resultatet visar på skillnader, men också likheter, i relation till praktiska moment i geografiundervisningen mellan de olika skolformerna. Alla lärare uttrycker didaktiska strategier gällande teori och praktik men lägger olika tyngd på det ena respektive det andra. Dessa strategiska skillnader går att härleda till utbildningsfilosofi och styrdokument. Alla lärarna har ett elevcentrerat fokus, men de kommunala lärarnas undervisningsmål utgörs i högre grad av teoretiska samband och waldorflärarnas av erfarenhetsbaserade helhetsperspektiv.

Undersökningens syfte är att ta reda på hur gymnasieelevernas världsbild påverkas av erfarenheterna som erhålls genom det egna resandet, skolans geografiundervisning samt populärkulturens påverkan på elevernas uppfattning av världen. Med hjälp av följande tre frågeställningar har syftet uppfyllts. Vad beskriver eleverna att de lärt sig av skolans geografiundervisning? Hur framträder erfarenheter från egna resor i ungdomars världsbild? På vilket sätt påverkas ungdomars världsbild av inflytandet från populärkultur?  Studien kommer delvis använda samt utgå från tidigare forskning som har gjorts inom ämnet för att sedan kombinera detta med en egen kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som har gjorts med tre gymnasieelever. Resultatet redogörs sedan genom en tematisk analys. Tidigare forskning inom geografididaktik påvisar att populärkulturella fenomen som TV, film, populärmusik och internet är viktiga element i elevers lärande. Genom att integrera dessa element i lärandet och klassrummet skapar man förutsättning för lärande genom en teori som kallas kulturpedagogik (Morgan 2010. s. 294).  Undersökningens resultat bekräftar likheter med den tidigare forskningen som har gjorts inom ämnet om hur elevernas världsbild och uppfattning om världen påverkas av skolans geografiundervisning, det egna resandet samt populärkulturen. Några av undersökningens resultat visar att ungdomarna har sämre kunskap om länder som media rapporterar mindre om och av svaren framgår också att respondenterna menar att det främst är en negativ bild som massmedia förmedlar om länder i Afrika. Länder och världsdelar som ungdomarna hade mest kunskap om var platser som de bor eller har bott i, semestrat i eller som de mött genom olika populärkulturella element som tv, internet eller sport.

Den här uppsatsen utgår från en intervjustudie med lärare i ÅK 6–9 som har återgett sina upplevelser om vad de gör när de bedriver undervisning utanför klassrummet och hur de gör det. Syftet handlar om just det, att undersöka hur undervisning utanför klassrummet går till. Intervjuerna har genomförts med lärare från Västerås och Åre kommun. I mitt resultat har jag kommit fram till att det är gemensamt för lärarna att man gärna använder sig av en ämnesöverskridande undervisning när man väl ger sig ut med eleverna, vilket motiverades med att det var ett starkt sätt att optimera resurserna i skolan. En utgångspunkt jag hade för undersökningen var att det skulle vara rätt stora skillnader mellan en skola i Västerås och en i glesbygden i Åre kommun, vilket det inte direkt visade sig vara fallet. I mitt resultat så menar jag också på att det behövs en mer omfattande studie för att kunna dra några större slutsatser av lärarnas syn på undervisning utanför klassrummen, men att den här undersökningen ändå kan påvisa en intressant och relevant metod kopplat till den tidigare geografididaktiska forskningen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka geografilärares inställning till, och praktiska erfarenheter av, kartans användning som redskap inom geografiämnet vid grundskolans senare år (årskurser 7-9). Av specifikt intresse var att få reda på dessa lärares syn på kartkunskaper i allmänhet och namngeografins ställning inom ämnet i synnerhet, samt deras syn på den aktuella namngeografiska debatten. Metoden att försöka nå detta syfte har varit användandet av en kvalitativ fallstudie, där fem verksamma geografilärare vid grundskolans senare år har intervjuats. Resultaten pekar på att lärarna ser en tydlig skillnad där kartkunskaper värderas högre än namnkunskaper. Kartkunskaper – där kartan används som ett redskap i geografiundervisningen – ses som ett mer omfattande och väsentligt arbetsområde. Namnkunskapernas användning däremot är omtvistad och skapar en polarisering av åsikter, som sedan kan kännas igen i den aktuella namnkunskapsdebatten. En vidare slutsats är att namnkunskaper ingår till övervägande del i en traditionell värdebaserad didaktisk typologi, medan kartkunskaps-begreppet är svårare att placera.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers uppfattning om geografiämnet, samt ställa detta mot det innehåll ämnet ska utgöras av enligt kursplanen för Geografi 1. En enkätunder- sökning genomfördes i en gymnasieklass där eleverna svarade på tre frågor gällande deras uppfatt- ning om geografiämnet. Uppsatsens resultat stämmer överens med en tidigare studie från 2006, som visar att geografiämnet tenderar att domineras av ett naturgeografiskt innehåll. Till skillnad från en annan studie genomförd 1987 uppfattade inte denna uppsats respondenter geografiämnet utgöras av namngeografi och kart- kunskap utan nämnde ofta begrepp som jordens uppbyggnad, endogena- och exogena processer samt klimatologi. Jämförelsen mellan gymnasieelevernas svar och kursplanen för Geografi 1 genomfördes för att visa eventuella likheter och skillnader mellan dessa. Syftet och det centrala innehållet i kursplanen visar att ämnet utgörs av både ett kulturgeografiskt och naturgeografiskt innehåll vilket framgår av föl- jande citat i syftet för Geografi 1 “undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utveck- lar kunskaper om jorden som ett sammanflätat, föränderligt och komplext system. Denna systemsyn är nödvändig för att kunna beskriva och analysera rumsliga mönster och processer lokalt, regionalt och globalt som ett resultat av samspel mellan människa, samhälle och natur”. Elevernas svar stämmer till viss del överens med det innehåll geografiämnet ska utgöras av enligt kursplanen. Ma- joriteten av eleverna beskrev i sina svar särskilt naturgeografiska processer och begrepp vilka där- med dominerar, men även de andra arbetsområden som anges i kursplanens syfte och centrala inne- håll nämndes. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgörs av Lena Molins fem didaktiska typologier som har an- vänts i jämförelsen av ämnesinnehållet mellan Lpf 94 och Gy 11. Detta då de dominerande typlogi- erna formar geografiundervisningens innehåll och inriktning. Vidare har förekomsten av Molins typlogier studerats i uppsatsens resultat för att se om samma typologier dominerar idag som när Molins studie genomfördes.

Syftet med har varit att undersöka skillnader och likheter mellan digitala och analoga läromedel från högstadiet inom ämnet geografi. För avgränsandet av syftet så har teoretiska ramverk och begrepp valts ut för att specificera undersökningen, främst selektiva traditioner och multimodal kommunikation har använts för detta ändamål. Selektiva traditioner är mekanismer inom en akademisk disciplin eller ett skolämne som anses vara den allmänt vedertagna kunskapen som bör ingå i ämnet. Multimodal kommunikation är ett lingvistiskt begrepp som syftar till utformningen av publicerad text och bild för att skapa mening till läsaren. Metoden till denna uppsats har varit en kvalitativ textanalys och en kompletterande bildanalys. Med hjälp av kodning har teman identifierats och en trädstruktur har skapats för att upptäcka spår av selektiva traditioner och multimodalitet i läromedel som eventuellt har påverkat läromedlets utformning. Resultatet har påvisat att digitaliseringen skapat multimodala möjligheter för läromedelsförfattare. Författarna till digitala läromedel kan förkorta textmängden genom att inkludera filmer och länkar som analoga läromedel inte har möjlighet till. Selektiva traditioner påverkar urvalet för alla läromedelsförfattare oavsett om de har skapat analoga eller digitala läromedel.

I denna uppsats ligger fokuset på att undersöka lärarnas syn på fältstudier och om de använder sig av dem i geografiundervisningen. Med detta sagt kan uppsatsen beskrivas vara inriktad i två spår. Studien är begränsad till Sandvikens kommun vilket är skribentens hemkommun. Syftet med studien är även att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar som finns med arbetet med fältstudier för att få en djupare bild kring lärarnas syn samt fältstudier i stort. För att ta reda på detta kommer tidigare forskning att presenteras som lyfter både möjligheter och utmaningar. I samband med att ta reda lärarens syn på fältstudier har 7 lärare intervjuats från 4 olika skolor. 3 av lärarna jobbar inom f-3 medan resterande jobbar inom 4–6. Möjligheterna fältstudier medför är bl.a. att det ger en flyktväg från den traditionella undervisningen. Trots detta genomförs det inte av ett tydligt antal lärare i kommunen. / <p>2024-01-12</p>