Syftet med utvecklingsarbetet var att tillverka en hemsida med undervisningstips,inom teknikämnet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv, för pedagoger i förskolan ochskolans tidigare år. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att pedagoger från enskola och en förskola svarade på en enkät om teknik och utomhuspedagogik, vilkenlåg till grund för hemsidan. Pedagogerna fick under några veckor använda hemsidanför att därefter utvärdera hemsidan via en ny enkät. Resultatet visade att hemsidanmed sina undervisningstips inom teknik utomhus var användbar och väl fungerande.Ett digitalt läromedel med teknik i ett utomhuspedagogiskt perspektiv saknades ochvi ansåg att hemsidan fyllde detta gap.

Sammanfattning Vi har undersökt ett antal grundskollärares syn på användningen av digitala läromedel och läroverktyg i undervisningen. Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra lärarnas uppfattningar om digitala lärresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi använt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv inställning till den digitala resursundervisningen. De anser att det är ett konkret och perfekt verktyg för att nå så många elever som möjligt i undervisning. Men de anser dock att digitala lärresurser ska ses som ett komplement till den traditionella undervisningen.

A Geographic Information System (GIS) is about presentinginformation with the map as a base. This is increasingly being used on internetsites and in mobile apps. With a GPS it is possible to see where you are andhow to reach a destination or check if the bus is in time. A question to ask isif this technology is possible to implement in ordinary primary schooleducation. If it is, learning history, geography, religion and so on with a GISlearning tool might be possible. Then, it is interesting to know which thepossibilities and obstacles are for such implementation. This paper presentssome of the possibilities and barriers. A scenario of an idea of a GIS learningtool was made and presented for some teachers and pupils. In the interviewswhere teachers were one by one and the pupils were in groups they could tellwhat they thought about the idea. This study shows that one of the possibilitieswith implementing a GIS in primary school education is that it is seen as apedagogical tool which creates an interaction with the tool and the the way themap creates context. It was also seen as an important learning tool for pupilwith reading and writing difficulties because it allows learning using multiplesenses. Futhermore this study identifies som barriers in the form of lacking internetconnections, and computers that do not work in a proper way, and it can take along time to get support. Other things that were mentioned was that allteachers do not have an interest in IT and the risk that pupils would ratherplay computergames than do school work. In sum, this study show that GIS havethe potential of being the pedagogical learning tools that teachers aresearching for.

<p>Denna studie handlar om hur datorer används i trä- och metallslöjden samt upplevda för- och nackdelar med användningen. Undersökningen är av kvalitativ art och som metod används kvalitativa strukturerade intervjuer med tre lärare samt observationer av elever vid sju olika tillfällen. I resultatet framkom att de utvalda lärarna i huvudsak använder datorn till att dokumentera elevers arbeten samt till att eleverna får söka inspiration, bilder, arbetsbeskrivningar mm på Internet. En av lärarna i undersökningen använder en egengjord PowerPoint-presentation som beskriver slöjdmoment för eleverna. Deras syften med datoranvändning varierar men en gemensam nämnare är pedagogiska och praktiska vinster. En lärare motiverar även datoranvändningen utifrån läroplanen. De upplevda fördelarna med datoranvändningen handlar i grova drag om möjligheter att dokumentera, synliggöra slöjdprocessen, tillgång till uppslag på Internet, datorn avlastar till en viss del läraren så att denne kan fokusera på andra elever som behöver hjälp samt att eleverna ofta upplever datorn som ett lustfyllt inslag i undervisningen. Nackdelarna handlar om att inslag av datoranvändning tar tid från både lärare och elevers undervisning samt att tekniken är svår och krånglar. Två lärare nämnde dessutom att eleverna inte alltid använder Internet till att surfa på sådant de borde surfa på. Den av eleverna främsta upplevda fördelen verkar vara att de tycker det är bra och roligt att kunna söka bilder och information på Internet. De av eleverna främsta upplevda nackdelarna verkar vara teknikstrul, att tekniken är svår och att de hellre vill slöjda än skriva på datorn under slöjdlektionerna.</p>

Denna studie handlar om hur datorer används i trä- och metallslöjden samt upplevda för- och nackdelar med användningen. Undersökningen är av kvalitativ art och som metod används kvalitativa strukturerade intervjuer med tre lärare samt observationer av elever vid sju olika tillfällen. I resultatet framkom att de utvalda lärarna i huvudsak använder datorn till att dokumentera elevers arbeten samt till att eleverna får söka inspiration, bilder, arbetsbeskrivningar mm på Internet. En av lärarna i undersökningen använder en egengjord PowerPoint-presentation som beskriver slöjdmoment för eleverna. Deras syften med datoranvändning varierar men en gemensam nämnare är pedagogiska och praktiska vinster. En lärare motiverar även datoranvändningen utifrån läroplanen. De upplevda fördelarna med datoranvändningen handlar i grova drag om möjligheter att dokumentera, synliggöra slöjdprocessen, tillgång till uppslag på Internet, datorn avlastar till en viss del läraren så att denne kan fokusera på andra elever som behöver hjälp samt att eleverna ofta upplever datorn som ett lustfyllt inslag i undervisningen. Nackdelarna handlar om att inslag av datoranvändning tar tid från både lärare och elevers undervisning samt att tekniken är svår och krånglar. Två lärare nämnde dessutom att eleverna inte alltid använder Internet till att surfa på sådant de borde surfa på. Den av eleverna främsta upplevda fördelen verkar vara att de tycker det är bra och roligt att kunna söka bilder och information på Internet. De av eleverna främsta upplevda nackdelarna verkar vara teknikstrul, att tekniken är svår och att de hellre vill slöjda än skriva på datorn under slöjdlektionerna.

Syftet med denna uppsats var att analysera instruktionsvideon som undervisningsform i ämnet Medieproduktion. Tidigare forskning visade att interaktiva läromedel på ett positivt sätt kunde bidra till lärande. Med det som utgångspunkt var den övergripande frågeställningen i den här studien ifall interaktiva läromedel kunde fungera som komplement till dagens undervisning och i så fall på vilket sätt? Påverkade användandet av instruktionsvideo lärarens roll i klassrummet? Vidare var meningen med studien att undersöka om det redan idag skedde en inlärning utanför skolans ramar via interaktiva läromedel. Samt om det i så fall togs i beaktande av skolans lärare. Fältstudier gjordes i form av fyra fokussamtal, med sammanlagt 11 elever på gymnasiets program estetiska med inriktning estetik och media och medieprogrammet, samt en lärarintervju. Resultatet från fältstudierna analyserades utifrån en behavioristisk, konstruktivistisk och sociokulturell syn på lärande där olika syn på kunskap utgjorde analysverktyg. Därigenom belystes olika perspektiv på lärande med hjälp av instruktionsvideo. Litteraturbearbetningen och fältstudierna visade att eleverna hade tilltro till digitala läromedel. Resultatet från den här studien bekräftade tidigare forskning om ett tydligt samband mellan användning av interaktiva läromedel och effektiv inlärning. Däremot visade resultaten att sambandet var situationsbundet och att undervisningsformen kunde medföra didaktiska svårigheter. Exempel på sådana svårigheter var om humor borde användas i undervisningsformen eller inte samt hur en instruktionsvideo rent tekniskt borde framställas. Slutligen framkom behov av fortsatt forskning som redovisades.

Detta är en kvalitativ studie om elevers och lärares syn på de digitala läromedlen Slöjdlexikon och Slöjdportfolio i textilslöjden samt hur de upplever användningen av dessa läromedel. Studien bygger på intervjuer av två lärare och två fokusgruppintervjuer med sammanlagt 15 elever, hur de ser på och upplever användningen av de digitala läromedlen. Med fokus på individen i en ”skola för alla” är det viktigt att anpassa utbildning och lärande utifrån elevers olikheter. Vi lär oss på olika sätt, medan en person lär sig bäst genom att se och höra kan en annan lära sig bäst genom att exempelvis läsa text. I denna studie undersöks hur lärstilar synliggörs genom användningen av de digitala läromedlen Slöjdlexikon och Slöjdportfolio samt om användningen av dessa läromedel kan öka elevers möjlighet till inlärning utifrån Vygotskijs närmaste utvecklingszon. Resultatet visar att läromedlen används på olika sätt beroende på tillgång till It-teknik i slöjdsalen, vilket även påverkar behållningen av undervisningen. I den elevgrupp som använder de digitala läromedlen fullt ut visar resultatet att eleverna upplever att de lär sig mer genom att läromedlen skapar möjligheter till ett självständigt arbete som kan ske i elevens takt och att på så vis kan arbeta med avancerade projekt. De säger att mindre tid av slöjdlektionen går åt till att stå i kö vilket de menar gör undervisningen mer effektiv. Studiens resultat indikerar även att användningen av dessa digitala läromedel i slöjdsalen kräver ett engagemang av läraren och en medvetenhet om att det leder till nya undervisningsformer för både elever och lärare.

Syftet med denna studie är att granska och undersöka lärares attityder kring digitala lärresurserinom skolan. Genom undersökningen är tanken att studien ska bidra till en ökad förståelse tillvarför digitala lärresurser används i den utsträckning de gör. För att uppnå syftet har jag använtmig av kvalitativa intervjuer av lärare och elever på en skola. Resultatet visar på att lärarna rentgenerellt har en positiv inställning och attityd till digitala lärresurser och att problemen ofta liggeri andra ramfaktorer såsom ekonomi, fortbildning och tid. Slutsatsen jag dragit är att, även omvilja och intresse finns så lämnar landets skolor ofta mycket att önska när det gäller arbetet meddigitala lärresurser och bättre fortbildning och uppföljning krävs för att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt.

Syftet med denna studie är att studera lärares berättelser om användningen av digitala läromedel i undervisningen. ”Det är självklart att vi använder oss av digitala läromedel i undervisningen”. Detta var ett spontant svar som vi fick från en lärare som intervjuades under denna studie. Citatet visar den generella bilden vi fick fram genom vår undersökning. Som metod använde vi oss av en gruppintervju på en skola i södra Sverige med fem lärare i årskurs 4-5. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, då vi har studerat lärarnas berättelser i en gruppintervju för att se hur lärarnas svar kan förändras i detta samband. Resultat visade att lärarna använder sig mycket av digitala läromedel i sin undervisning men att de saknar utbildning och vidare erfarenheter för att öka sin kunskap om ämnet.

Föreliggande studie behandlar hur lärandet sker med hjälp av digitala läromedel i skolan. Rektorerna, lärarnas och elevernas syn står i fokus för arbetet. Både internationella och nationella studier har påvisat digitala läromedels effekter på lärandet. Syftet med studien är att ge förståelsen av hur digitala läromedel påverkar lärandet samt att belysa digitala läromedels positiva och negativa sidor. Studiens empiri består av tolv intervjuer och tre obervationer genomförda med rektorer, SO-lärare och elever inom tre grundskolor i en liten stad i södra Sverige. För den här studien vvaldes en kvalitativ metod i form av semistruktuerade intervjuer och observationer för att få djupare förståelse av vilka effekter digitala läromedel har för lärandet och i så fall hur det inkluderande klassrummet skapas. Resultaten indikerar att de intervjuade har en överensstämmande föreställning om digitala läromedels påverkan i skolan. De menar att digitala läromedel har positiv påverkan men genom bearbetning av intervjuerna visades att deras tolkningar av positiv påverkan är olika. Datorer i skolan utan lärarnas digital kompetens och utveckling och stöd från skolans och kommunens sida kan inte skapa go  da förutsättningar för lärande. De räcker inte bara med datorer och digitala läromedel i skolan. Tidigare forskning om datorer i skolan och deras påverkan på lärande överensstämmer med föreliggande studiens resultat.