Information technology inflicts upon us in our everyday life. It is a natural part of our work and of our spare time. The education system is not excluded from this development, IT is becoming an important part of education at all levels. In university, learning platforms is one of these new ways of using IT in education. Learning platforms becomes a valuable tool for teachers and students. Teachers can communicate effectively with students regardless of their physical location. Students, likewise, get access to their education any time, both on-campus and off-campus. Even though learning platforms give many favorable outcomes we must question if we fully understand the impact of technology. The purpose of this study is to explore our relations to technology and how it effects the use of learning platforms. I will identify different technological relations in the use of learning platforms and show how this effects how we think, act and express ourselves about this technology. This knowledge helps us to understand some of the problems related to the use of learning platforms. It also shows how we speak upon the same technology in different manners. Furthermore it questions the common understanding of designer and user, suggesting an understanding were every individual related to the artifact is responsible for how it is expressed and in that sense actually becomes part of its creation.

Society today is characterized by the transforming effect IT has had, the majority of the activities we perform on a daily basis involves one way or another digital technology. One area which has not yet seen the positive effects of IT is education. Despite the progress of technology, the school education has barely changed since it first saw the light of day. Our goal with this study is to investigate the possibility of implementing Gamification elements in educational environments and examine whether it could increase our young students learning motivation. We believe that this kind of implementation will have a positive effect for these young people since they have been interacting with games since they were small and are familiar with the driving force of a reward system. With this study we want to examine the opportunities and challenges that Gamification implementation brings out in a learning environment and therefore encourage and motivate our young ones to study even harder.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare kan utveckla sin undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel och ta del av andra lärares erfarenheter med att arbeta med sådana hjälpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. Frågorna var; hur bidrar digitala hjälpmedel till att förbättra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lärare av att arbeta med digitala verktyg; Hur väljer estetiska ämneslärare att kommunicera via nätbaserade kommunikationstjänster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har använts för att samla in data till studien, deltagande observationer på en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lärare inom estetämnen. Enligt lärarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess användning. Kommunikation via nätet kan skapa ett bättre samarbete lärare och elever emellan. Vissa nätbaserade tjänster kan föra med sig risker såsom intrång och att elevers nätaktiviteter spåras. Lärplattformar har högre skydd mot intrång, men användarvänligheten är lägre. Detta leder till att de inte används i den utsträckning som det är tänkt. Flipped classroom ger fler möjligheter för elever att ta del av undervisningen, men handledning av en lärare är ändå att föredra.

Syftet med denna studie är att granska och undersöka lärares attityder kring digitala lärresurserinom skolan. Genom undersökningen är tanken att studien ska bidra till en ökad förståelse tillvarför digitala lärresurser används i den utsträckning de gör. För att uppnå syftet har jag använtmig av kvalitativa intervjuer av lärare och elever på en skola. Resultatet visar på att lärarna rentgenerellt har en positiv inställning och attityd till digitala lärresurser och att problemen ofta liggeri andra ramfaktorer såsom ekonomi, fortbildning och tid. Slutsatsen jag dragit är att, även omvilja och intresse finns så lämnar landets skolor ofta mycket att önska när det gäller arbetet meddigitala lärresurser och bättre fortbildning och uppföljning krävs för att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt.

Det svenska skolväsendet har sedan 2000-talet fått övergripande stöd från regeringen för att utveckla den digitaliserade undervisningsformen. Trots detta har upprepande årsrapporter kring IT-användning i skolan visat på brister inom användarkunskap och IT-kompetens utvecklingsmöjligheter. Syftet med denna studie är att kartlägga hur digitala lärplattformar används och varför den digitala kommunikationen mellan lärare och elever inte uppnått förväntade resultat. Följande forskningsfrågor har varit relevanta i detta sammanhang: Hur ser användandet av lärplattformar på gymnasieskolan ut idag? Varför har digitalisering ännu inte slagit igenom som ett effektivt verktyg i undervisningen? Studien är baserad på en empirisk undersökning där data insamlats från intervjuer med rektorer och lärare från sex gymnasieskolor i Gävle och Uppsala. Ett slumpmässigt urval av 80 elever har även svarat på en enkät med mål att representera den generella inställningen till skolans digitala kommunikationssystem för delning av undervisnings-och studiematerial. Vidare har en litteraturgenomgång utförts där problemområden och brister inom forskningsområdet presenteras. Dels är informationen hämtad från forskare inom kommunikation och teknologi, men även från Skolverket och Skolinspektionen. Resultatet visar på att skolans lärplattformar används som verktyg för informationsöverföring där information överförs i vertikal riktning från lärare till elever. I nuläget används lärplattformar främst på grund av krav från ledningen och inte som en kanal för dubbelriktad kommunikation, där lärare och elever kan diskutera lösningar på uppgifter och problem, få feedback samt tips och råd. Resultatet påvisar även att lärare upplever tekniska brister i delar av lärplattformen och att de saknar systematiska arbetsrutiner för effektiv användning. Detta utgör ett hinder som begränsar kommunikationens effektivitet med avseende till kunskapsutveckling genom lärplattformer. / The Swedish school system has since the 2000s, received overall support from the government to develop digitized teaching methods. Despite this, repetitive annual reports on IT usage in schools revealed shortcomings in user knowledge and development of IT-skills. The purpose of this study is to identify how digital learning platforms are used and why digitized communication between teachers and students in high schools have not achieved the expected results. The following research questions were relevant in the study: How is the use of learning platforms in secondary schools today? Why has the digitization not yet been seen as an effective tool in teaching? The study is based on empirical data, where data is collected from interviews with principals and teachers from six different high schools in Gävle and Uppsala. A random sample of 80 students also completed a questionnaire with the aim to represent the general attitude to the school’s digital communications system for sharing of learning material. Furthermore, a literature review helped to evaluate problem areas and gaps in the research presented. The results show that the schools’ learning platforms are used as tools for information sharing, where the information is transferred in a vertical direction from teachers to students. Today the teaching platform is mainly used due to demands from the school management, and not as a channel for bidirectional communication, where teachers and students can discuss solutions to the tasks and problems, or to get feedback and advice. The result also shows that teachers are experiencing technical defects in parts of the learning platform and that lack of systematic work procedures prevent it from effective use. This is a barrier that limits the effectiveness of communication with regard to the development of knowledge through learning platforms.

The aim of this thesis is to highlight the role as well as focus attention on the importance of upper secondary school librarians’ work with digital learning environments (DLE). While there is tremendous time and resources spent on digital learning environments in schools today there is still an immense dearth of research regarding how these digtial environments are employed by schools and school libraries and how that use might benefit learning. In this study I have focused on two areas: how the DLE is collocated and used at upper secondary school libraries, and how these choices can be viewed through theories of connectivism and connectivist learning. I have endeavoured to answer these questions through the use of a survey and for further depth I have collected information from three semi-structured interviews. The study found that most respondents’ DLE were comprised of combinations of several digital environments. Sometimes there was a division of material between different environments whilst some had tried to consolidate most sources to one of their digital spaces. The most elaborated resources and DLE were found with those who worked according to the latter approach. The literature and research suggests that libraries may be viewed as important access points of information for students in their collection of the information nodes that encompass their connectivistic networks of knowledge. Though, there are rarely any traces of possibilities for user-generated content which would satisfy two purposes for school libraries: increased learning and knowledge via social interaction as well as an increase in the feeling of relevance for the library’s digital learning environment. The study found that the school librarians’ view their DLE as a resource to support learning. Learning goals, such as course or project specific goals or those concerned with information literacy, were often applied in the creation of material and collections of resources made available to students and teachers via the DLE. Based on connectivistic thoughts learning via the DLE would be enhanced through user generated content and discussion boards.

I den skola som uppsatsen undersöker finns skilda meningar om hur kommunikation ska ske med hjälp av digitala hjälpmedel, samt till vad och hur dessa verktyg ska användas. Samhället arbetar samtidigt aktivt med att få Sveriges skolor mer och mer digitaliserade. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever på en skola upplever att digitala lärplattformar och digitala hjälpmedel används för kommunikation i skolan. De frågeställningar som utformats utifrån syftet är:   Vilken kommunikationskultur finns det i den medialiserade skolan? På vilket sätt kan man se skolan som medialiserad? Vad är skolans doxa i relation till lärplattformar och digitala hjälpmedel?   I studien har 10 lärare och 11 gymnasieelever från samma skola intervjuats i fokusgrupper om 3-4 personer, vilket innebär att uppsatsen har en kvalitativ ansats. Intervjuernas resultat visar att lärare använder sig av digitala lärplattformar och digital kommunikation på olika sätt, där lärarna har olika syn på medieteknologiers användning. Elever har under intervjuerna beskrivit att de önskar en mer gemensam struktur och riktlinjer på hur de digitala verktygen och hjälpmedlen används. Slutsatser i studien visar att majoriteten föredrar muntlig kommunikation, dock har digital kommunikation blivit en stor del av skolans dagliga verksamhet. Den undersökta skolan befinner sig i en medialiseringsprocess, där majoriteten av lärare och elever har blivit beroende av medier i relation till skolan. Det framkommer i resultatet att elever vill ha fysiska läromedel istället för digitala, allt annat studiematerial vill de ha digitalt på lärplattformar. Det är uttalat av skolans ledning att lärare ska använda sig av Schoolsoft, dock framkommer det av studien att samtliga intervjuade lärare inte använder sig lärplattformen förutom vid administration, så som närvarohantering. Förväntningar finns från lärare och elever, att lärare bland annat ska ge resultat och feedback via lärplattformar samt svara på mail och meddelanden inom ett dygn, annars bryter de skolans doxa.

Lärplattformar blir ett allt vanligare inslag i den svenska gymnasieskolan. Dessa beskrivs ofta okritiskt som fan­tas­t­iska hjälpmedel både för lärares arbete och för elevers lärande. Syftet med detta examensarbete är att utreda hur lär­plattformar kan fungera som ett stöd i lärares arbete, vilka hinder som kan finnas för detta och vad dessa hinder kan bero på. För att besvara dessa frågor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tolv yrkesverksamma gymnasielärare. Resultatet visar att de flesta av informanterna ser att lärplattformar har en funktion att fylla. Framför allt ser de tillgänglighet som en stor för­del. Flera av lärarna känner sig som digitala immigranter och ser eleverna som digitala infödingar. Dock är de senare inte så kunniga inom digital teknik som viss forskning vill låta påskina. Vi har funnit att lärplattformar kan fungera som ett stöd i lärares arbete, bl.a. genom ökat elevansvar, obundenhet i tid och rum, underlättad kommunikation och möjlighet till överblick. Orsaker till att lärplatt­formar inte alltid fungerar som ett stöd i arbetet kan vara att skolledningen infört lärplattformen utan någon större re­flektion, att lärplattformar inte är pedagogiska verktyg eller anpassade efter skolans behov, samt att lärarna har fått för dålig ut­bildning för att kunna hantera lärplattformen. En slutsats vi har dragit är att lärplattformar mycket väl kan fungera som stöd i lärares arbete men att det i dag sker genom att de underlättar det administrativa arbetet. Däremot är inte lärplattformar pedagogiska verktyg men de kan bidra till att det pedagogiska kan fokuseras genom att tid och energi frigörs, så att läraren kan fokusera på kärnverksamheten – det pedagogiska.

The development of the web has become an attractive area, with continuously and rapid development in the area it has led to a big change in the way of learning. Learning is a concept with many definitions, but a definition that is many at hand is that learning means that individuals seeking new knowledge and experiences that shape their goals, behavior and environment. With the development of the web a new way of learning emerged, E-learning. E-learning integrates information technology with the traditional learning to offers a flexible way of learning for students where they won't be dependent on time, place or others issues that would prevent their learning.   E-learning takes shape of an application, LMS (Learning Management System). Today LMS are widely used in many universities, but with new technique comes new problems. The constant developments of the LMS have made the decision to use LMS difficult. A student may be faced with many different LMS during their study period which will lead to confusion and issues instead of enhancing their learning.   Another problem is that the professors and staff of the university will also get affected by the LMS, the professors tends to rely and use the traditional ways of teaching rather than embracing the new technique and make use of it. The purpose of this study is to investigate the problem area and propose how the LMS situation in Linnaeus University can improve and lead to an enhanced E-learning for the students of the university.   A survey was made to locate the problem area, LMS situation and what requirements and needs the student have for a LMS. The result was many different LMS is being used by the students, we have therefor based on our findings these 3 pillars that should be considered for an LMS, collaboration, communication and tools and features, together with Rosenberg's list of 11 core features is needed to satisfy the students and lead to an improved LMS and enhanced E-learning. / I och med att webbutvecklingen blivit ett lockande område som oavbrutet utvecklas i hög hastighet förändrar det också samtidigt hur lärande tidigare sett ut.  Lärande är ett begrepp med många definitioner, men en definition som ligger många tillhands är att lärande innebär att individen söker nya kunskaper och erfarenhet som tillslut formar deras mål, beteende och miljö. Tillsammans med webben har en ny form av lärande uppkommit, nämligen e-lärandet. E-lärandet innebär ett utformande av det traditionella lärandet tillsammans med informationsteknologin för att skapa ett flexibelt lärande, där studenterna kan skaffa sig nya kunskaper i egen tid, takt och vartsomhelst.   E-lärandet gestaltas i form av det som kallas LMS (Learning Management systems) eller lärplattformar. I många av dagens universitet är många lärplattformar implementerade, men ett problem har dock varit valet av rätt lärplattform till rätt kurs, eftersom att dessa lärplattformar hela tiden utvecklas och nya tekniker uppstår. Ibland händer det att studenter använder sig utav flera olika lärplattformar under en termin, vilket skapar problem.  Ett annat problem har också varit att många lärare tenderar att förlita sig på gamla metoder hellre än att använda sig utav en plattform. Därför har syftet med detta examensarbete varit att utreda problemområden och föreslå hur lärplattformssituationen vid Linnéuniversitetet kan förbättras samt undersöka om det kunde bidra med ett förbättrat e-lärandet för studenterna på Linneuniversitet.   Via en enkät fick man reda på problemområden, lärplattformssituationen och vilka funktioner och verktyg som saknades på lärplattformarna. Studenterna använde sig utav olika lärplattformar beroende på vilken kurs de läste, men många bland dem var nöjda med de lärplattformar de hade erfarenhet utav.   För att lärplattformssituationen ska förbättras och bidra till ett förbättrat e-lärandet för studenterna har vi därför utifrån studenternas behov och det teoretiska perspektivet tagit upp tre perspektiv, samverkan, kommunikation samt verktyg och funktioner. Dessa perspektiv tillsammans med Rosenbergs elva kärnfunktioner över hur en lärplattform skall utformas anser vi vara tillräckliga för ett förbättrat lärplattform och e-lärandet.

Syftet med denna studie är att få kunskaper om hur lärplattformar och sociala nätverksverktyg stödjer undervisningen. Lärplattformar kallas för Learning Management Systems på engelska och förkortas med LMS. Det är ett samarbetsverktyg som används av lärare och studenter i undervisningen. Sociala nätverksverktyg används för att lärare ska kunna publicera sitt material via olika sociala nätverksverktyg, och de viktigaste verktygen är Facebook, bloggar och You-tube. De senaste åren har lärare börjat integrera sin undervisning med sociala nätverksverktyg för att de utökade kommunikationsmöjligheterna kan gynna lärandet.Denna studie handlar om användning av lärplattformar och sociala nätverksverktyg i högre utbildning. Uppsatsen bygger på en intervjustudie med lärare i två olika utbildningar på Högskolan Väst. De lärare som har intervjuats har olika erfarenheter av användning av lärplatt-formar och sociala nätverksverktyg. En av de slutsatser som har framkommit i studien är att diskussionsforum i alla lärplattformar inte är användbara. Ett annat resultat som har framkommit i denna uppsats är att via lärplattformen kan lärarna examinera studenter på ett bra och säkert sätt. Sociala nätverksverktyg och andra verktyg innehåller många fler funktioner och är mer tillgängliga för de flesta användare. Lärplattformar erbjuder en del möjligheter och att sociala nätverksverktyg erbjuder andra möjligheter. Detta innebär att man kan integrera olika verktygs-stöd för att läraren ska kunna göra sitt arbete på ett bra och flexibelt sätt. / The purpose of this study is to gain knowledge of Learning Management Systems (LMS) and how learning platforms and social networking tools supporting education. LMS is a tool used by teachers and students in education. Social networks are used by teachers for publishing their materials through various social networking tools, and the most used tools are Facebook, blogs, and YouTube. In recent years, teachers have been integrating their teaching with social network-ing tools for practical activities can be powerful tools for learning.This work is about the use of learning platforms and social networking tools in higher education. The work is based on some interviews of teachers in two different courses in the University West. The teachers who have been interviewed have different experiences on the use of learning platforms and social networking tools. One of the conclusions that have emerged in the study is that the discussion boards that is already available in the learning platforms are not useful. Something else that has emerged in this study is that by learning platform teachers can examine students in a good and safe way. Social networking tools and other tools contains many more features and is more available for most users. Another conclusion is that learning platforms offer some opportunities, and social networking tools offer other possibilities. This means that you can integrate different tool support for the teacher to be able to do their work in a good and flexible way.