Syftet med detta arbete var att för Sjöfartshögskolans räkning skapa en elkretssimulator till distanskursen El- och automationsteknik för driftpersonal ombord och i land med kursstart hösten 2016. Universitetsadjunkt Tobias Hedin gav oss i uppdrag att ta fram en webbaserad simulator samt beräkningar för den samma. Genomförandet delades upp i två faser där den inledande fasen var att skaffa en överblick omvilka programmeringsspråk som skulle användas samt ta fram beräkningsunderlag för de mätningsförfaranden som simulatorn skulle simulera. Den andra fasen var att programmera och formge simulatorn och till se att koden följer de krav uppsatta av beställaren. Simulatorn programmerades i språken HTML5, CSS och JavaScript där koden validerades emot rådande standarder och normer. Samtidigt utfördes även alla beräkningar som sedan verifierades genom att jämföra resultatet jämtemot värden från datorprogrammet OrCad. Resultatet av projektet blev en väl fungerade simulator som mötte alla krav och specifikationer uppsatta i uppdragsdirektivet.

No description available.

No description available.

<p>Studiens syfte är att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna från Högskolan Västs distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och Västervik. Studien belyser också hur de före detta studenterna ser på sin utbildning och på det socialpedagogiska kunskapsområdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska begrepp, kunskap, verktyg och förhållningssätt, utgör fokus och ställs i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsområde och praxisfält. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkäter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid årsskiftet 2006/2007. Frågor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frågor av berättande karaktär, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll. Resultatet visar att den övervägande delen av respondenterna har tagits väl emot på arbetsmarknaden, de arbetar inom ett brett yrkesfält och har goda anställningsvillkor. De flesta anser sig ha fått tillfredsställande kunskaper för sin kommande yrkesroll och menar att utbildningen svarar mot de kompetensbehov som efterfrågas. Kunskaper om människa och samhälle, om förutsättningar för individens identitet och växande och om interaktion och samspel ses som centrala socialpedagogiska kunskapsområden, medan verktygen beskrivs i termer av situation, relation och handling. Det som genomsyrar respondenternas svar i fråga om vad som är karaktäristiskt för det socialpedagogiska förhållningssätt som de tillägnat sig i utbildningen är helhetssynen och att bemöta, medvetandegöra och frigöra samt att arbeta med och inte för klienterna. Den socialpedagogiska yrkesrollen analyseras i relation till Madsens begrepp om betydelsefulla kompetenser för socialpedagoger.</p>

<p>Dialogen är något som genomsyrar undervisningen på folkhögskolan. Att som lärare ge eleverna i klassrummet möjlighet att diskutera med klasskamrater om vad de har läst eller hört ökar deras förståelse och kunskaper. När man för några år sedan gav sig in på området distansutbildning ville man på folkhögskolan även där föra med sig dialogen från klassrummet.</p><p>Eftersom jag själv har arbetat vid denna folkhögskola fann jag det intressant att titta närmare på hur dialogen mellan elever fungerar på distans. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för dialogen mellan elever samt att ge konkreta förslag på hur läraren kan stimulera till dialog mellan elever på distans.</p><p>I uppsatsen har fem lärare och fem elever intervjuats. Samtliga lärarrespondenter arbetar vid samma folkhögskola och var och en av eleverna läser för en av lärarna. Jag har använt mig av den kvalitativa intervjumetoden för att kunna anpassa mig efter respondenterna och få så uttömmande svar som möjligt.</p><p>Slutsatsen blev att dialogen mellan elever har betydelse för inlärningen. Man kan som lärare i distansutbildningen påverka dialogen mellan elever genom att ge dem diskussionsuppgifter eller uppgifter som de måste lösa gruppvis. Grupperna bör dock ej vara för stora. Det är viktigt att lärarna förbereder dessa uppgifter noga så att de känns relevanta för eleverna. Det är även bra om diskussionerna ingår som ett obligatoriskt moment som eleverna görs medvetna om vid kursstart.</p><p>För att uppnå en spontan dialog mellan elever på distans bör man ge dem utrymme för fysiska träffar. Huruvida dessa träffar skall vara obligatoriska är svårt att säga då man då riskerar att utesluta några elever.</p> / <p>The dialogue is the core of teaching at the folk high school. The teachers want to give their students the opportunity to discuss what they acquired, to increase the students’ understanding and knowledge. When the folk high school, a few years ago, began exploring the field of distance education, they wanted the dialogue to be a part of their distance education as well.</p><p>The purpose of this essay is to give the reader a greater knowledge of the importance of the dialogue between students and to give tangible proposals for how teachers can give stimulus to the students’ dialogues in distance education.</p><p>The conclusion is that the dialogue between students has importance for the students’ learning. As a teacher in distance education you can give stimulus to the students’ dialogue by giving the students discussion exercises or creating group-exercises. The groups should however not consist of too many students. It is important that the teacher prepare these exercises well so that the students find them relevant. It is also preferable that the discussion exercises are compulsory and that the students are aware of this from the start of the course.</p><p>To achieve a spontaneous dialogue between students in distance education you should give the students the opportunity of physical meetings. Whether these meetings should be compulsory or not is hard to say, as you risk excluding a few students if they are.</p>

Studiens syfte är att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna från Högskolan Västs distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och Västervik. Studien belyser också hur de före detta studenterna ser på sin utbildning och på det socialpedagogiska kunskapsområdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska begrepp, kunskap, verktyg och förhållningssätt, utgör fokus och ställs i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsområde och praxisfält. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkäter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid årsskiftet 2006/2007. Frågor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frågor av berättande karaktär, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll. Resultatet visar att den övervägande delen av respondenterna har tagits väl emot på arbetsmarknaden, de arbetar inom ett brett yrkesfält och har goda anställningsvillkor. De flesta anser sig ha fått tillfredsställande kunskaper för sin kommande yrkesroll och menar att utbildningen svarar mot de kompetensbehov som efterfrågas. Kunskaper om människa och samhälle, om förutsättningar för individens identitet och växande och om interaktion och samspel ses som centrala socialpedagogiska kunskapsområden, medan verktygen beskrivs i termer av situation, relation och handling. Det som genomsyrar respondenternas svar i fråga om vad som är karaktäristiskt för det socialpedagogiska förhållningssätt som de tillägnat sig i utbildningen är helhetssynen och att bemöta, medvetandegöra och frigöra samt att arbeta med och inte för klienterna. Den socialpedagogiska yrkesrollen analyseras i relation till Madsens begrepp om betydelsefulla kompetenser för socialpedagoger.

In this study, the aim has been to examine students with earlier school failure, their experience of studying primary and secondary courses on municipal adult education and distance learning. In 2018, the Ministry of Education published a report about municipal adult education (SOU 2018:71) which showed that there is an altered group in adult education that contains more immigrants and people in need of support to manage school. The focus in this study has been on examining the students experience and inclusion, support and the relation to their teachers. The aim came from the fact that there are many students that leave upper secondary school without grades and many of them apply for adult education. This study contains interviews with four students with many missing points for a high school degree. It also includes literature review in areas of inclusion, distance studies, support, neuropsychiatric disabilities and Sense of Coherence. The results show that distance studies are a good alternative form of studying for the students in this study, with school failure, but that they all need a lot of quick feedback and support, in various forms. They also need good relations too the teachers in order to manage distance studies. The informants in this study are positive to study at municipal adult education and distance, if they get the right support.

<p>The Internet offers a variety of ways to acquire knowledge. Universities all over the world have embraced the Internet's potential for web-based learning. This development requires new competences for students and teachers. Web-based distance education is flexible and independent of time and place and therefore increases the accessibility for students who may be located outside the university. Distance students have also the possibility to choose the time best suited for their studies. Today's distance education usually includes a web-based learning management system with a discussion forum as a tool for communication and interaction. This study focuses on the discussion forum as a tool for learning in web-based distance education and is based on a group of students with no previous experience in academic studies. The thesis describes, analyzes and explains how students participated in the discussion forum during a university course which lasted for 20 weeks. In addition, the study highlights important aspects that affect students' learning outcomes. Earlier research related to the thesis is presented by Lionarakis’ model for the various disciplines involved in distance education research field. The empirical data is gathered by studying how the students acted and participated in the discussion forum, and by analyzing the content of their postings in the forum.The results of the empirical study show that students' participation varied over time and that they were most active at the beginning of the course. During the course the content of the postings changed. The postings that were not directly related to the task decreased in number, while the task-related postings were constant. The study also shows that the students who completed the course with a maximum number of credits were the most active in starting discussions and that their participation in the discussion forum were consistently high throughout the course. Analysis and interpretation of the study’s results show that the students’ attitude towards learning affects how they participate in a discussion forum, and thus to what extent the discussion forum will contribute to students learning. Moreover, not only the importance of a consistently high participation has a positive impact on learning and study results, but also the content of the students’ postings. Finally, the study emphasizes the teacher's essential role as a guide and a facilitator of students’ web-based learning.</p>

No description available.

No description available.