• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3834
  • 36
  • Tagged with
  • 3870
  • 1196
  • 964
  • 806
  • 802
  • 801
  • 775
  • 766
  • 756
  • 716
  • 698
  • 603
  • 568
  • 508
  • 472
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Familjens behov av stöd vid palliativ omvårdnad – en litteraturstudie.

Trysberg, Markus, Olsson, Björn January 2008 (has links)
<p>Närstående behöver stöd både för egen del och för att i sin tur kunna finnas till för den sjuke. Det är viktigt att familjens behov av stöd möts separat från den sjukes behov. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa familjens behov av stöd vid palliativ omvårdnad av en familjemedlem. Metoden som användes var en litteraturstudie. De inkluderade artiklarna var 19 till antalet och publicerade mellan åren 1998 och 2008, de analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade på behovet av kommunikation med och anpassad information till familjen för att de skulle få kunskap och på så vis vara förberedda. Det visade även på behovet av tillgänglighet och kontinuitet i stödet från sjuksköterska och övrig familj. Slutligen visade resultatet på familjens behov av att bli sedda och hörda, få känna samhörighet med vårdpersonalen för att få delaktighet. Då en familjemedlems svåra sjukdom alltid innebar en tydlig förändring i familjens liv var kunskapen om familjens behov av stöd allmän och kontextoberoende. Denna kunskap kan ha betydelse för familjens välbefinnande och deras känsla av sammanhang.</p>
2

Familjens behov av stöd vid palliativ omvårdnad – en litteraturstudie.

Trysberg, Markus, Olsson, Björn January 2008 (has links)
Närstående behöver stöd både för egen del och för att i sin tur kunna finnas till för den sjuke. Det är viktigt att familjens behov av stöd möts separat från den sjukes behov. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa familjens behov av stöd vid palliativ omvårdnad av en familjemedlem. Metoden som användes var en litteraturstudie. De inkluderade artiklarna var 19 till antalet och publicerade mellan åren 1998 och 2008, de analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade på behovet av kommunikation med och anpassad information till familjen för att de skulle få kunskap och på så vis vara förberedda. Det visade även på behovet av tillgänglighet och kontinuitet i stödet från sjuksköterska och övrig familj. Slutligen visade resultatet på familjens behov av att bli sedda och hörda, få känna samhörighet med vårdpersonalen för att få delaktighet. Då en familjemedlems svåra sjukdom alltid innebar en tydlig förändring i familjens liv var kunskapen om familjens behov av stöd allmän och kontextoberoende. Denna kunskap kan ha betydelse för familjens välbefinnande och deras känsla av sammanhang.
3

Hur upplever medarbetare vid den psykiatriska akutenheten Rosen socialt stöd? : En kvalitativ studie / Experiencing staff social support at the ’Rosen’ psychiatric emergency ward: a qualitative study

Jacobsson, Moa, Thorslund, Johanna January 2017 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare vid den psykiatriska akutenheten Rosen upplever socialt stöd på arbetsplatsen. Ett snöbollsurval resulterade i åtta deltagare till studien. För att uppnå syftet med studien genomfördes semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med en deduktiv kvalitativ innehållsanalys. I intervjuerna och under analysprocessen utgick vi ifrån fyra redan teoretiskt identifierade kategorier av socialt stöd: emotionellt-, värderande-, instrumentellt- och informativt stöd. Resultatet visade att Rosens medarbetare har positiva upplevelser av det sociala stödet på arbetsplatsen. Emotionellt och instrumentellt stöd framstod som de mest centrala typerna av socialt stöd, vilka framförallt erhålls från kollegor. Utifrån resultatet går även att utläsa att samarbetet mellan avdelningarna inom psykiatrikliniken kan förbättras.
4

”När man var skadad förstod man inte hur lyckligt lottad man var” : Manliga elitidrottares psykologiska hälsa samt det upplevda psykologiska- och sociala stödet vid en korsbandsskada / "When you were injured you don't understod how fortunate you were" : Male elite athlete's psychological heatlh as well as the perceived psychological- and social support at a cruciate ligament injury

Kristiansen, Isabella, de Salareff, Nicolina January 2016 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur manliga idrottare på elitnivå påverkas psykologiskt av en idrottsrelaterad korsbandsskada samt hur de upplevt det psykologiska- och sociala stödet under rehabiliteringsperioden. Till denna studien intervjuades två fotbollsutövare och fyra innebandyutövare, dessa två idrotter har en hög skadefrekvens för korsbandsskador. Rehabiliteringstiden för en korsbanskasskada är lång och energikrävande, det är även  den skadan med högst procentuella skadepersoner med permanent invaliditet. En kvalitativ data användes där sex manliga elitidrottare inom idrotterna fotboll och innebandy intervjuades över telefon runt om i Sverige. Resultatet av den psykologiska hälsans påverkan drabbade deltagarna både positivt och negativt men samtliga upplevde att rehabiliteringsperioden var påfrestande och att det sociala stödet var betydelsefullt. Samtliga intervjudeltagare betonar även vikten av att uppleva samhörighet med laget under skadeperioden.
5

Att leda en vilsen människa tillbaka till livet : En kvalitativ studie om stödpersoners egna syn på sitt stödpersonsuppdrag inom psykiatrins tvångsvård / Leading a lost man back to life

Besirevic, Lana January 2013 (has links)
No description available.
6

Stöd eller särskilt stöd? : Lärare beskriver sin gränsdragning mellan stöd och särskilt stöd. / Support or special support? : Teachers describe their line between support and special support.

Ericson, John, Bjurenfalk, David January 2015 (has links)
Särskilt stöd utgör elevens yttersta garant för skolans ansträngningar att undanröja orsaker till skolsvårigheter. I lärarens praktik krävs definition och gränsdragning för att skilja det särskilda stödet från annat stöd. Syftet med studien är att undersöka hur 7-9-lärare på en skola definierar, avgränsar och erfar arbetet med särskilt stöd. Undersökningen är kvalitativ och genomförd i form av intervjuer, där lärarnas uppfattningar söks. Resultatet visar att de uppfattningar av definition och gränsdragning som framträder är situations-bundna och utgör dilemman för den undersökta lärargruppen. Lärarnas utsagor förhåller sig "lös-ningsfokuserat" ofta kritiskt till det rådande läget. Utsagor kring den juridiska styrningen av särskilt stöd uteblir nästan helt. De individuella variationer i definition och gränsdragning som framträder i lärargruppens beskriv-ningar tydliggör behovet av att på alla skolenheter aktivt arbeta med samstämmighet kring stödin-satser för elever. Ytterst är detta frågan om rätten till likvärdig utbildning.
7

Speciallärare och eleversmatematikutveckling : En intervjustudie om speciallärare med inriktning motmatematikutveckling och deras arbetsuppdrag

Töyrä Vasara-Hammare, Sofia January 2015 (has links)
Nedgången i svenska elevers matematikkunskaper i internationella utvärderingar, samt kritik mot attspecialpedagoger inte arbetade direkt med elever har bidragit till att man från och med 2008 har enspeciallärarutbildning med inriktning mot matematikutveckling. Den tidigare specialpedagogrollenhade ett tydligt relationellt arbetsuppdrag, vilket även den nya speciallärarrollen har, trots en merindividfokuserad inriktning. Examensmålen för speciallärarprogrammet innehåller tre mål somhandlar om matematikutveckling och de kompetenser speciallärarna ska besitta inommatematikutveckling. Denna studies syfte har varit att beskriva och analysera hur fem specialläraresarbetsuppdrag avseende elevers matematikutveckling ser ut. Syftet har också varit att ta reda på vadsom avgör speciallärarnas uppdrag och deras egen tolkning av uppdraget. Genom semistruktureradeintervjuer och speciallärarnas egna dokumentationer i form av en loggbok genomfördesundersökningen. Resultatet presenterades utifrån hur speciallärarna arbetar på individ, grupp ochskolnivå med fokus på elevers matematikutveckling. Enligt studien arbetar speciallärarna på olikasätt och främst på individ och gruppnivå när det gäller matematikutveckling. Det skiljer sig ocksåmellan f-6 och gymnasieskolan. Studien visade också betydelsen av att rektor ger speciallärarenmandat för att få inflytande över matematikutveckling på grupp och skolnivå och läraresundervisning. På gymnasiet ägnade specialläraren stor del av sin tid för individuellt stöd imatematik, medan speciallärarna i f-6 även arbetade med andra specialpedagogiska arbetsuppgifter.
8

Vad innebär en förskola för alla barn? : Fokusgruppsintervjuer med förskollärare / What is a pre-school for all children? : Focus group interviews with pre-school teachers

Dahl, Elin January 2016 (has links)
Bakgrund: Att förskolans verksamhet ska anpassas till alla barn i förskolan och att personalen ska ge barnen det stöd som barnet behöver är ett av Läroplanen för förskolans mål (Skolverket, 2010) och en del av Skollagen (SFS 2010:800). Alla barn ska enligt Skollagen dela vardag i förskolan men hur pedagogerna ska möta alla barns olikheter och ge det stöd som varje enskilt barn behöver framgår inte. Utifrån detta undersöks "En förskola för alla barn" i denna studie. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på och arbetet för "En förskola för alla barn" med inriktning på barn i behov av särskilt stöd. Metod: I denna studie har jag valt en kvalitativ metod genom fokusgruppsintervjuer. I studien har fyra fokusgrupper deltagit med två eller tre förskollärare i varje grupp. Förskolorna är placerade inom samma stad men i tre olika områden. Resultat: Resultatet är ett analysarbete utifrån fokusgruppernas samtal. Resultatet är indelat efter studiens tre frågeställningar: "En förskola för alla barn", "Barn i behov av särskilt stöd" och "Att arbeta för en förskola för alla barn". Resultatet visar på att inkludering är en återkommande definition av en förskola för alla barn och även det som förskollärarna strävar efter i sitt arbete men hur arbetet med inkludering går till ser olika ut beroende på vilka behov de stöter på hos barnen och om barnet är i behov av särskilt stöd.
9

Föräldrars upplevelse av personalens stöd på en neonatalavdelning : En retrospektiv kvalitativ studie

Gehlin, Sofie, Widahl, Kerstin January 2016 (has links)
Sammanfattning Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av stöd och avsaknad av stöd från personalen då deras nyfödda barn vårdades på en neonatalavdelning. Bakgrund: När ett för tidigt fött barn eller sjukt barn är i behov av neonatalvård innebär det ofta en stor kris för föräldrarna. Det är många faktorer som spelar in i hur föräldrarna upplever situationen. En betydande faktor är personalens förmåga att ge stöd till föräldrarna. Design: Studien har en retrospektiv explorativ design med en kvalitativ ansats. Metod: Föräldrar (n=38) vars barn vårdats på en neonatalavdelning minst en vecka besvarade ett frågeformulär med två öppna frågor via post: "Kan du ge exempel på situationer där du upplevde att stödet från personalen fungerade bra i samband med omvårdnaden av ditt barn" och "Kan du ge exempel på situationer där du upplevde att stödet från personalen saknades i samband med omvårdnaden av ditt barn". Materialet analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som beskriver upplevelser av bra stöd och tre kategorier som beskriver upplevelser av avsaknad av stöd under vårdtiden. Bra stöd: Känsla av trygghet med omhändertagande personal. Behov av tydlig information till föräldrarna. Stöd vid omvårdnad, amning och sondmatning. Avsaknad av stöd: Bristande information och kommunikation gällande barnets tillstånd. Bristande kommunikation mellan sjukvårdspersonal. Saknade hjälp med tillmatning nattetid. Slutsats: Föräldrar i studien beskriver både upplevt och saknat stöd under vårdtiden på neonatalavdelningen. Föräldrarna uppskattade kontinuerlig information från personalen om deras barn och kände trygghet när personalen fanns nära. Information från personalen och kommunikation mellan föräldrar och personal beskrev föräldrar som bristande. Detta tyder på att det finns behov av utveckling inom området bland personal på neonatalavdelningar. Nyckelord: Neonatalvård, föräldrar, stöd, personal, upplevelser
10

Elever i behov av särskilt stöd : En textanalysstudie om elever i behov av särskilt stöd i tidiga skolåren

Salim, Mariam, Yaqoob, Sandy January 2019 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0575 seconds