Bakgrund: Cancer är en stor folksjukdom som får allvarliga konsekvenser för både fysisk och psykisk hälsa. Enligt statistiken kommer en av tre människor under sin livstid att drabbas av sjukdomen. Att diagnostiseras med cancer orsakar stort emotionellt lidande och därav skapar ett behov av stöd. Behandlingen består ofta av kirurgi, cytostatika och strålning. Under alla dessa faser finns ett behov av emotionellt stöd från sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad patienter upplever som emotionellt stödjande åtgärder givna av sjuksköterskan under sin sjukdomsperiod med cancer. Metod: Tio kvalitativa artiklar har till denna litteraturstudie analyserats genom innehållsanalys och presenteras med kategorier och underkategorier. Resultat: Tre huvudkategorier och elva underkategorier skapades efter analys av inkluderade studier. Dessa består av att få den information man behöver, relationen och bemötandets betydelse och slutligen organisationens utformning.  Slutsats: God information angående sin sjukdom och behandling samt möjligheten att kunna sälla frågor var viktigt. Att bli vårdad av varma och vänliga sjuksköterskor som visade empati och förståelse gav emotionellt stöd. Organisationen bör vara utformad så att sjuksköterskor kan erbjuda stödjande åtgärder när patienten upplever ett behov av detta.

<p>Ungefär 40 % av alla patienter som söker sig till vården idag, lider av psykosomatiska symtom. Mycket utav sjukvårdspersonalens tid och resurser läggs på de diagnostiserbara symtomen i form av långdragna utredningar och behandlingar utan resultat. Det behövs inom vården fler behandlingsstrategier och mer kunskap om hur psykosomatiska symtom utvecklas. Syftet med litteraturstudien var att undersöka bakomliggande orsaksfaktorer till psykosomatiska symtom och möjligheten för sjuksköterskan att stödja dessa patienter emotionellt. Resultatet visade att orsaksfaktorerna var multidimensionella. Förtroendefull och öppen kommunikation mellan vårdpersonal och patient krävdes för att kunna upptäcka psykosomatiska symtom och var ett viktigt stödredskap i behandlingen utav dem. På grund av att psykosomatiska symtom är ett utbrett problem idag, behövs det mer kvalitativ forskning om vad som påverkar dessa symtom och hur sjuksköterskan kan ge bättre stöd åt denna patientgrupp.</p>

Ungefär 40 % av alla patienter som söker sig till vården idag, lider av psykosomatiska symtom. Mycket utav sjukvårdspersonalens tid och resurser läggs på de diagnostiserbara symtomen i form av långdragna utredningar och behandlingar utan resultat. Det behövs inom vården fler behandlingsstrategier och mer kunskap om hur psykosomatiska symtom utvecklas. Syftet med litteraturstudien var att undersöka bakomliggande orsaksfaktorer till psykosomatiska symtom och möjligheten för sjuksköterskan att stödja dessa patienter emotionellt. Resultatet visade att orsaksfaktorerna var multidimensionella. Förtroendefull och öppen kommunikation mellan vårdpersonal och patient krävdes för att kunna upptäcka psykosomatiska symtom och var ett viktigt stödredskap i behandlingen utav dem. På grund av att psykosomatiska symtom är ett utbrett problem idag, behövs det mer kvalitativ forskning om vad som påverkar dessa symtom och hur sjuksköterskan kan ge bättre stöd åt denna patientgrupp.

Av alla registrerade graviditeter slutar ungefär 20 % i missfall. När allmänsjuksköterskan möter dessa kvinnor och en eventuell partner i sjukvården har de ett stort behov av emotionellt stöd. Ett missfall innebär oftast en förlust av ett barn som föräldrarna drömt om och väntat på, förlusten medför känslor av sorg, ångest, hjälplöshet och ibland även skuld. I den känslomässigt påfrestande situation som ett missfall innebär behöver föräldrarna emotionellt stöd genom bekräftelse, information samt genom att få empati och förståelse från sjuksköterskan. Litteraturstudiens syfte var att undersöka om det upplevs brister i omvårdnaden efter missfall med fokus på emotionellt stöd. Efter granskning av 11 vetenskapliga artiklar framkom brister i omvårdnaden vilka redovisas under fyra teman: brister i bemötande, terminologins konsekvenser, brister i kommunikationen samt brist på uppföljning. Bristerna innebar ett ökat lidande då föräldrarna upplevde att sjukvårdspersonalen förminskade deras förlust och såg inte deras individuella omvårdnadsbehov ur ett helhetsperspektiv. För att undvika att brister i det emotionella stödet sker kan verktyg som Swansons Theory of Care implementeras i omvårdnaden. Vidare påvisar resultatet att sjuksköterskan har ett stort behov av ökad kompetens och beredskap inför möten med föräldrar som upplevt missfall. Genom kunskap om upplevda brister i omvårdnaden kan sjuksköterskan i framtiden bli bättre på att identifiera och tillfredsställa de emotionella behov som uppstår efter missfall. / Of all registered pregnancies about 20% end in miscarriage. When a nurse meets these women and a potential partner in health care, they have a great need for emotional support. A miscarriage can be a loss of a child that the parents wanted and waited for, the loss involves feelings of sadness, anxiety, helplessness, and sometimes guilt. In the emotionally stressful situation that a miscarriage means parents need emotional support through confirmation, information, and by gaining empathy and understanding from the nurse. The aim of this study was to examine the perceived deficiencies in nursing care after a miscarriage with a focus on emotional support. By examining 11 research articles four themes emerged which revealed shortcomings in the care: deficiencies in interactions, consequences of terminology, deficiencies in communication and lack of follow-up. The shortcomings that emerged in the result means an increase in suffering when parents felt that medical staff diminished their loss and did not see their individual care needs from a holistic perspective. To avoid shortcomings in the emotional support Swanson’s Theory of Care can be implemented as a tool in nursing care. Furthermore, the results indicate a great need for improved skills so that the nurse can be prepared to meet parents who have experienced miscarriage. Through knowledge of the perceived deficiencies, can the nurse in the future be better at identifying and satisfying the emotional needs that arise after a miscarriage.

Bakgrund: Målet med barnhälsovården är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska ochsociala hälsa för barn mellan 0-6 år. En del i detta är BHV-sjuksköterskans arbete medföräldrastöd. Stöttning kan ges på flera olika sätt, bland annat genom informativt ochemotionellt stöd. Tidigt stöd till föräldrarna under barnets första levnadsår kan inverkapositivt på föräldrarollen och på så vis komma till nytta för det lilla barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av ochförutsättningar för att ge informativt och emotionellt stöd till föräldrar under barnets förstalevnadsår. Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskorverksamma inom barnhälsovården. Data analyserades med hjälp av Graneheim ochLundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att det finns ett behov av att nå varandra för att gagna stödet. Engod relation samt kommunikation och dialog var här av betydelse. Att individualisera stödetsom gavs var av vikt. Likaså att anpassa informationen utifrån de enskilda föräldrarnasbehov. Det är viktigt för stödet att BHV-sjuksköterskan visar tillgänglighet genom tillexempel att kunna nås per telefon mellan besöken eller att arrangera föräldragrupp.Tillräckligt med tid är här väsentlig. För BHV-sjuksköterskans egen del behövs kollegor ochhandledning för att stödet till föräldrarna i sin tur ska optimeras. Av samma anledningbehöver BHV-sjuksköterskan hålla sin kunskap uppdaterad. Slutsats: Resultatet i denna studie lyfter fram att arbetet med att ge stöd består av mångaaspekter. Då det finns knapphändigt med kunskap om BHV-sjuksköterskans erfarenheter avatt ge stöd kan resultatet komma till nytta för att gynna den mellanmänskliga relationen somär så viktigt för stödet. BHV-sjuksköterskan behöver också vissa förutsättningar för att stödetska optimeras och det är viktigt att värna om dessa.

Bakgrund: Abort kan utföras medicinskt eller kirurgiskt. I världen beräknades cirka 20 procent av alla graviditeter avslutas genom abort. Årligen sker 35 000 – 40 000 aborter i Sverige. Sveriges nuvarande abortlag stiftades år 1974 och ger kvinnan ensamrätt att besluta om abort till och med utgången graviditetsvecka 18. Tidigare studier fokuserar främst på kvinnors perspektiv på och erfarenheter av bemötande och stöd vid abort. Undersökningar och studier som utgår från mäns upplevelser och inställning till abort visar att män i många fall också är i behov av stöd och samtal. Syfte: Syftet var att beskriva mannens upplevelse av bemötande och emotionellt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal vid inducerad abort. Metod: Studien utgick från en kvalitativ metod som gav möjlighet att ta del av mannens perspektiv på bemötande och emotionellt stöd vid en inducerad abort. Sex män i åldrarna 23-28 år deltog i studien. Intervjuguiden som användes vid intervjuerna inriktades på två teman, bemötande och emotionellt stöd. Samtliga intervjuer spelades in med ljudbandspelare, varefter de transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys som metod. Resultat: Vid intervjuerna framkom att männen erhöll individanpassad information gällande hela abortprocessen, vilket de ansåg som positivt och viktigt. Männen framhöll att vårdpersonalen agerade utifrån ett professionellt förhållningssätt. De beskrev professionellt förhållningssätt som t.ex. att de hade kunskap inom området, höll sina egna åsikter utanför och att de visade förståelse för parets situation. Alla män påverkades känslomässigt av aborten och var därmed i behov av emotionellt stöd. Mannens känslomässiga upplevelse kring aborten varierade från individ till individ, vilket gjorde att behovet av emotionelltstöd såg olika ut. Gemensamt var att de ville ha någon att tala och dela sina känslor med. Slutsats: Studiens resultat visade att män som varit med om inducerad abort upplevde bemötandet och det emotionella stödet från vårdpersonalen som positivt. Vidare tyder resultatet på att mannen var i behov av och fick individanpassad information som fokuserade på hela abortprocessens gång. Genom ett professionellt förhållningssätt och emotionellt stöd från vårdpersonal som utgick från individens behov kände mannen sig delaktig i abortprocessen. Den viktigaste slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är att vårdpersonalen har fokus på både mannen och kvinnan när det gäller bemötande och stöd vid inducerad abort.

Skolfrånvaro är ett aktuellt ämne i svensk media och har även uppmärksammats i en statlig utredning. Syftet med studien var att undersöka hur lärare och specialpedagoger arbetar främjande gällande skolnärvaro och förebyggande gällande skolfrånvaro. Fokus för studien var hur dessa två yrkesgrupper beskrev detta arbete och att genom observationer studera graden av emotionellt stöd i klassrum. Studiens forskningsansats var mixed method. Semistrukturerade intervjuer, strukturerade observationer samt dokument kring skolnärvaro/skolfrånvaro användes som datainsamlingsmetoder. Studien genomfördes på tre skolor, där totalt 6 lärare och 6 specialpedagoger intervjuades. Vid varje skola genomfördes 2 observationer à 3 timmar och 2 dokument gällande skolnärvaro/skolfrånvaro studerades. Studien visade på vikten av att skapa goda relationer till elever och vårdnadshavare för att på så vis skapa ett välfungerande samarbete som kan generera goda förutsättningar för eleven att vilja komma till skolan. Studien visade även att de lärare som skapade goda relationer, individualiserade och anpassade undervisningen, var lyhörda och skapade ett positivt klassrumsklimat som skattades högt i det emotionella stödet i klassrummet. Samarbetet med instanser utanför skolan behöver förbättras vilket alla lärare och specialpedagoger i studien framhöll. Flera i studien hade inte kännedom om lokala handlingsplaner (dokument) gällande skolnärvaro/skolfrånvaro vilket kan resultera i brister i rutiner i arbetet med skolfrånvaro. Studien visade därtill att insatser riktade mot elever med skolfrånvaro inte behövde vara kostsamma utan att det handlade om mellanmänskliga relationer för att elever skulle vilja komma till skolan och trivas där.

Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre hanterbarhet. Det är viktigt att vårdpersonal tänker holistiskt och gör vården individanpassad, på så sätt att unga vuxnas livssituation och önskemål tas i beaktande. Vidare forskning och utbildning i framtiden bör inriktas mot att utreda unga vuxnas behov och önskemål då det gäller känslor och emotionellt stöd vid en cancersjukdom så att hälso- och sjukvårdpersonal bättre kan tillmötesgå dessa. / Many young adults get a cancer illness each year. The high incidence of cancer in our society means that patients with cancer are to be met in the entire healthcare organization. Considering the strong emotional reactions following a cancer diagnosis and how the lives of young people are affected, it is a challenge to the nurses in order to provide emotional support, which may lead to better manageability among the patients. The purpose of this study was to examine how young adults cope with thoughts and feelings at a cancer illness and how the nurse can provide emotional support to make patients better handle the crisis. The study was conducted as a literature review and was based on 29 scientific articles. The results illustrated thoughts and feelings related to a cancer diagnosis, different strategies for coping with the diagnosis, and how the support received from the nurse can lead to better manageability. It is important that health professionals think holistically and makes health care more personalized, so that the living situation and desires of young adults are to be considered. Further research and education in the future should focus on investigating needs and desires of young adults, when it comes to feelings and emotional support at a cancer illness, so that healthcare staff can better respond to them.

Varje år drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebär ofta bestående funktionsnedsättningar och behov av både socialt och professionellt stöd från närstående och hemsjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades närstående under vårdtiden på en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade på strokeenhet. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitiativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna gav stöd till strokedrabbades närstående främst genom information. Sjuksköterskorna gav ibland information till patient och närstående i grupp. Det som patienten och de närstående främst fick information om var strokesjukdomen och behandling. Vidare visade resultatet att sjuksköterskorna gav emotionellt stöd genom enskilda samtal och att det var viktigt att sjuksköterskorna uppmärksammade de närståendes behov. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns hinder för att ge stöd till närstående. De hinder som främst framkom var brist på tid och brist på avskildhet för samtal. Resultatet kan användas för att medvetandegöra betydelsen av att ge stöd till närstående och därmed se närstående som en resurs i omvårdnaden.

<p>Varje år drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebär ofta bestående funktionsnedsättningar och behov av både socialt och professionellt stöd från närstående och hemsjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades närstående under vårdtiden på en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade på strokeenhet. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitiativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna gav stöd till strokedrabbades närstående främst genom information. Sjuksköterskorna gav ibland information till patient och närstående i grupp. Det som patienten och de närstående främst fick information om var strokesjukdomen och behandling. Vidare visade resultatet att sjuksköterskorna gav emotionellt stöd genom enskilda samtal och att det var viktigt att sjuksköterskorna uppmärksammade de närståendes behov. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns hinder för att ge stöd till närstående. De hinder som främst framkom var brist på tid och brist på avskildhet för samtal. Resultatet kan användas för att medvetandegöra betydelsen av att ge stöd till närstående och därmed se närstående som en</p><p>resurs i omvårdnaden.</p>