Syftet med denna studie var att undersöka synen på kunskap, skolplikt och närvaro hos lärare och skolledare i grundsärskolan. Genom intervjuer på 6 olika skolor frågade vi 15 informanter om deras syn på skolplikt för elever i grundsärskolan och hur de ser på kunskapsinlärning och den nya läroplanen. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt från studiens frågeställningar och likheter och skillnader söktes i datamaterialet. Resultatet av vår analys var temana: Elevernas närvaro, Lärares och skolledares syn på kunskap, Lärares och skolledares syn på skolplikt och närvaro och Lärares och skolledares syn på kunskap kopplat till deras syn på närvaro/frånvaro. Resultatet visade att alla informanterna var överens om att skolplikten är självklar och att grundsärskolan har blivit mer inriktad på kunskapsinlärning. Vi ville även undersöka hur rutiner kring frånvaroanmälan sköttes och hur en eventuell hög frånvaro följdes upp på de skolor vi besökte. Det resultat vi fick fram visade att det fanns många olika rutiner kring rapportering av frånvaro. Några av skolorna skötte sin rapportering via digitala system, andra skolor använde papper och penna. Alla skolor följde upp frånvaron i form av möte med vårdnadshavaren och elevhälsan och i de fall det ansågs behövas även med socialtjänsten. Vår studie visar att de flesta informanterna var av uppfattningen att det finns mycket kvar att arbeta med när det gäller synen på kunskap och inlärning hos omgivningen då informanterna som själva arbetar i grundsärskolan såg kunskap och inlärning som en självklarhet men de upplevde att omgivningen såg på grundsärskolan som mer omsorgsinriktad

Syftet med denna studie är att undersöka några skånska skolor strategier för att förebygga och åtgärda långvarig skolfrånvaro. Undersökningen görs via en enkätundersökning som sedan analyseras utifrån systemteorin i syfte att utröna om det finns samband mellan skolans utseende, så som storlek och placering, och frekvensen av frånvarande elever på de deltagande skolorna. Resultaten visar på en påverkan av bland annat skolans storlek, antalet pedagoger eleven möter per dag på antalet elever med hög frånvaro.

I vår studie framkommer att skolelever med problematisk skolfrånvaro är ett växande problempå många skolor både i Sverige och internationellt. Detta i sin tur leder till stora konsekvensersett både ur individ- och samhällsperspektiv. Syftet med studien är att sett utifrån enspecialpedagogisk roll belysa komplexiteten kring problematisk skolfrånvaro gällandeförebyggande, främjande och åtgärdande insatser.För att få en bakgrund och förståelse för problemet ges en redogörelse för vad lagstiftningensäger, vad som räknas som problematisk skolfrånvaro, orsaker till skolfrånvaro samt hur manskapar goda förutsättningar genom att främja och förebygga skolnärvaro. Utifrån tidigareforskning fokuseras på flera perspektiv kring problematisk skolfrånvaro samt åtgärder kringelever med problematisk skolfrånvaro.Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin, från vilken begreppen scaffoldingoch proximal utvecklingszon lyfts fram. I den kvalitativa undersökningen intervjuasspecialpedagoger om deras erfarenheter av problematisk skolfrånvaro utifrån frågor sombygger på de centrala begreppen förebyggande, främjande och åtgärdande insatser.I resultatdiskussionen framkommer att specialpedagogerna arbetar förebyggande, främjandeoch åtgärdande genom att samverka med elevhälsans övriga professioner för att främjaskolnärvaro. De beskriver att detta arbete sker på både individ och gruppnivå.Framgångsfaktorer som specialpedagogerna beskriver kring det åtgärdande arbetet motproblematisk skolfrånvaro är samverkan med hemmet samt övriga samhällsaktörer. En centraldel som bidrar till framgång är vikten av goda relationer mellan elev och skolpersonal samtmellan elever. Det framträder en tydlig bild av vikten av elevhälsans roll både sett ur ettelevperspektiv och samverkansperspektiv både med hem och andra samhällsaktörer. Det stårklart att det behövs mer forskning kring problematisk skolfrånvaro. Det finns ett stort behovav mer kunskap hos skolpersonal, elevhälsa och skolledning för att vända trenden så att denproblematiska skolfrånvaro minskar.

Sammanfattning/Abstract Fogelklou, Charlotte och Olausson, Kim (2023). Främja närvaro – Specialpedagogens betydelse och roll inom skolsystemet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vår studie förväntas bidra till ökad kunskap om främjandet av skolnärvaro och specialpedagogens upplevda roll. Skolfrånvaro utgör ett växande och komplext problem som har fångat forskares intresse och många har fokuserat på de bakomliggande faktorerna. I studien har fokus lagts på att undersöka skolors arbete för att främja elevers närvaro samt att studera framgångsrika exempel från olika skolverksamheter. Syftet är även att tydliggöra specialpedagogens roll och uppdrag, samt att identifiera både möjligheter och hinder. Detta kunskapsbidrag är av stor vikt för att förbättra förutsättningarna för elevers närvaro i skolan och därigenom påverka deras utbildning och framtida möjligheter positivt.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt specialpedagoger förstår sitt uppdrag och upplever sin roll inom främjandet av närvaro. Studien ämnar även bidra med kunskap om hur elevers närvaro i skolan kan genomföras för att framhäva framgångsrika exempel i olika verksamheter.   Preciserade frågeställningar ●        Vilket uppdrag har specialpedagoger inom området att främja närvaro?  ●        Hur uppfattar specialpedagoger sin roll kopplat till att undanröja hinder, förebygga frånvaro och främja närvaro?    Teori I studien används systemteorins beskrivningar utifrån Bronfenbrenners (1979) ramverk för att förstå sammanhanget och specialpedagogernas roll på de olika nivåerna. För att fördjupa vår teoretiska inramning ytterligare används Antonovskys (2005) salutogena perspektiv och dess begrepp; känslan av sammanhang (KASAM) inom hälsofrämjande teori.   Metod Vi har valt en mixad metod och använt en förklarande sekventiell design hämtad från Creswell (2017) där forskaren först använder sig av kvantitativa data för att undersöka på bredden och därefter kvalitativ för att undersöka på djupet. Den valda forskningsmetoden innefattar en kvantitativ aspekt genom enkäter samt en kvalitativ aspekt genom semistrukturerade intervjuer. Vid analysen använder vi den hermeneutisk-fenomenologiska analysmetoden, som beskrivs av Eriksson med flera (2019), för att identifiera koder, teman, eventuella motsatsförhållanden och djupare förståelse.   Resultat I studien framkommer det att specialpedagoger kan hjälpa elever att få en känsla av sammanhang i skolan genom att arbeta på olika nivåer enligt Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Enligt studiens resultat spelar specialpedagoger en roll när det gäller att främja elevers närvaro i skolan och hantera problematisk frånvaro genom samarbete med lärare, vårdnadshavare och elevhälsoteamet. Genom att arbeta nära eleverna och deras närmiljö på både meso- och mikronivå samt analysera frånvarostatistik och belysa gynnsamma lärmiljöer på makronivå, kan specialpedagogerna bidra till att skapa en gynnsam och inkluderande skolmiljö. Även om det förekommer vissa skillnader i graden av engagemang inom främjande och åtgärdande områden, är majoriteten av specialpedagogerna involverade i båda dessa områden.   Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogens uppdrag är enligt examensordningen (SFS 2017:1111) bland annat att arbeta förebyggande och undanröja hinder i lärmiljön. En specialpedagog behöver ha kunskap om närvaro och dess främjande arbete.  Specialpedagogens vana av att se till helheten blir ett viktigt perspektiv vid utredningar kring bakomliggande faktorer och planeringen framåt. Studien strävar efter att dra nytta av specialpedagogers erfarenheter och tidigare forskning för att bygga kunskap om närvaroarbetet på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.   Nyckelord främja skolnärvaro, KASAM, salutogent perspektiv, specialpedagog, systemteori

Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur rektorer och specialpedagoger beskriver det förebyggande, främjande och åtgärdande arbetet kring problematisk skolfrånvaro. Den tidigare forskningen visar att begreppet problematisk skolfrånvaro är komplext. Att inte närvara i skolan kan bero på en mängd olika saker och skolfrånvaron måste därmed utgå från respektive elevs behov och förutsättningar. De teoretiska utgångspunkterna för detta arbete är KASAM, känsla av sammanhang, och det relationella perspektivet.Resultatet i denna studie visar att även rektorer och specialpedagoger upplever att problematisk skolfrånvaro är ett komplext begrepp, vilket påverkar deras praktiska arbete med skolfrånvaro. Elever med en NPF problematik i kombination med en annan riskfaktor såsom psykisk ohälsa, lärandesvårigheter, sociala svårigheter eller skolkultur saknar resurser att hantera den stressfulla miljö dagens skola medför. Resultatet i denna studie visar även att för att vända den problematiska skolfrånvaron krävs en fungerande samverkan mellan skola och vårdnadshavare samt mellan skolan och andra instanser såsom BUP, barn och ungdomspsykiatrin, och socialtjänst.

Sammanfattning Syftet med studien är att utifrån ett helhetsperspektiv analysera skolans arbete för elever med problematisk skolfrånvaro i grundskolan. I studien undersöks skolans beskrivningar av vilka hindrande och möjliggörande faktorer som ligger till grund för elevers problematiska skolfrånvaro och arbetet med detta. Studien undersöker vidare hur pedagogiska kartläggningar av elevers problematiska skolfrånvaro relaterar till efterföljande åtgärdsprogram samt hur ett helhetsperspektiv på skolfrånvaro bidrar till utveckling av skolans arbete för elever med problematisk skolfrånvaro.  Som teoretisk utgångspunkt tillämpas ekologisk systemteori för att nå en förståelse av helheten. Tre specialpedagogiska perspektiv används för fördjupad insikt om skolans perspektivtagande och dess följdverkan. Studien är kvalitativ och bygger på 10 kartläggningar med tillhörande åtgärdsprogram samt 6 kompletterande semistrukturerade intervjuer med lärare. Vid analys av data tillämpas tematisk analysmetod med en i huvudsak induktiv ansats. Resultat och analys redovisas i 10 teman: individburna faktorer, familjen, motivation, relationers verkan, skolfaktorer, samhället, kartläggningar, samverkan, åtgärder, övrigt stöd.    Studiens resultat visar att när de studerade skolorna analyserar orsaker för skolfrånvaro ser skolan framförallt hindrande faktorer utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Möjligheter uppfattas med grund i ett kritiskt perspektiv. Faktorer i skolan och hemmet utvärderas i ringa grad vilket leder till att kartläggningar saknar helhetsperspektiv. Följdverkan är att åtgärdsprogram inte upprättas utifrån bred grund. Vidare visar studiens resultat på att de studerade skolornas arbete utgår från åtskilda mikrosystem som får till följd att samverkan brister samt att elevhälsan intagit en dokumenterande undanskymd roll.  Resultatet visar att de studerade skolorna har behov av en aktiv och samverkande elevhälsa med bred förståelse för individens möjligheter och hinder likväl som för skolans egna organisation i samspel med eleven. Vidare visar studiens resultat hur ett helhetsperspektiv på skolfrånvaro kan bidra till utveckling av skolans arbete för elever med problematisk skolfrånvaro. Nyckelord: åtgärdsprogram, pedagogisk kartläggning, ekologisk systemteori, skolnärvaro, elevhälsa

Davidsson, Sara (2022). Elevnärvaro - en översikt om problematisk skolfrånvaro.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Detta examensarbete förväntas bidra med ökad kunskap om framgångsfaktorer inom skolorganisationen som motiverar elever att öka sin närvaro, samt hur specialpedagogen kan arbeta för att främja elevers närvaro.  Syftet med översikten är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv och genom tidigare forskning synliggöra framgångsfaktorer inom organisationen, som kan motivera elever att återvända och stanna i skolan vid problematisk skolfrånvaro. De två forskningsfrågorna är: • Vilka framgångsfaktorer framkommer i tidigare forskning som gynnar elevers skolnärvaro?  • Hur arbetar skolor med främjande och förebyggande insatser på individnivå? För att få en överblick av forskningsläget användes en narrativ systematisk litteraturöversikt baserad på både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga forskningsartiklar, som varit publicerade internationellt under de senaste tretton åren. Litteratursökningen gjordes i datasökbaserna Swepub, ERC via EBSCO och ERIC via EBSCO. Resultatet blev 9 artiklar som beskriver olika framgångsfaktorer i närvaroarbetet och hur skolor arbetar främjande och förebyggande på individnivå.  Det teoretiska ramverket utgörs av relationell specialpedagogik, relationell pedagogik och Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Dessa teorier är valda utifrån att de kan appliceras på ett skolperspektiv och rama in hur skolor kan arbeta på olika nivåer.  Resultaten visar på att flexibilitet, struktur, förutsägbarhet och lyhördhet samt anpassningarav undervisning och förväntningar gynnar en högre elevnärvaro. Regelbundna, öppna och jämbördiga relationer till vårdnadshavare och externa aktörer är främjande för elevens närvaro. Likaså är goda, kommunikativa, tillitsfulla och trygga relationer mellan lärare och elever. Kamratrelationer, en känsla av samhörighet och tillhörighet, sociala samspel, framgång och trygghet är främjande faktorer för närvaroarbetet. Relationer kan påverka positivt på ungas psykiska hälsa samt möjliggöra att problematisk skolfrånvaro minskar. Även lärares kunskap om riskfaktorer har stor betydelse, om eleven fångas upp tidigt och lämpliga insatser sätt in snarast, ökar möjligheterna att vända frånvaro till närvaro. Resultatet visar att sambandet mellan goda lärmiljöer och skolklimat är viktigt för högre närvaro och ska gynna alla elevers skolprestationer och psykiska hälsa. I majoriteten av studierna ses det ur ett specialpedagogiskt perspektiv att de skolrelaterade faktorerna utgör en avgörande roll för om en elev kommer till skolan eller inte. Specialpedagogens roll i det förebyggande och främjande arbetet samt i arbetet med att stödja de elever som är på väg tillbaka till skolan är stor men även att bygga goda relationer till vårdnadshavare. I rollen som specialpedagog kommer man ofta i nära kontakt med begreppet problematisk skolfrånvaro på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Specialpedagogen ska arbeta systemteoretiskt på organisationens alla nivåer, för att öka kunskapen om främjande närvaroarbete och vilka riskfaktorer det finns. För lärarnas kompetensutveckling leder specialpedagogen handledande samtal om insatser som ökar kunskapen och förståelsen kring skolnärvaro. Det krävs en regelbunden systematisk genomgång av organisationen och dess innehåll utifrån det främjande arbetet kring alla elevers lärande och utveckling för en fortsatt progression.

Ingen skola är immun mot hög skolfrånvaro bland elever. Däremot finns ett samband mellan hög skolfrånvaro, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och placering i särskilda undervisningsgrupper. Mot den bakgrunden är det angeläget att undersöka hur pedagoger i särskilda undervisningsgrupper arbetar förebyggande och motverkande i förhållande till frånvaroproblematik. Syftet med studien var att beskriva och få förståelse för möjligheter och utmaningar för arbetet med frånvaro i skolor med särskilda undervisningsgrupper utifrån skolledares och pedagogers perspektiv. Följande forskningsfrågor användes för att besvara syftet: Hur upplever skolledare och pedagoger somarbetar i särskilda undervisningsgrupper problematiken med hög skolfrånvaro? Hur ser förutsättningarna för arbete med skolfrånvaro ut i förhållande till de särskilda undervisningsgruppernas organisering? Vilka rutiner som förebygger och motverkar skolfrånvaro har de olika skolorna med särskilda undervisningsgrupper? En kvalitativ studie genomfördes med enkätundersökningar och fördjupande intervjuer. Informanterna bestod av fem skolledare och 10 pedagoger. Resultatet bekräftade den tidigare forskningen och talade för vikten av en god samverkan, relationskompetens hos pedagoger i särskilda undervisningsgrupper och individuella anpassningar som arbetssätt. En slutsats nåddes att det är viktigt att se de olika nivåer i samhället som elever påverkas av i sin utveckling, direkt och indirekt, och att särskilda undervisningsgrupper kan argumenteras vara fördelaktiga i arbete vid skolfrånvaro på grund av deras pedagogiska metoder och arbetssätt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur stödjande aktörer på olika nivåer med anknytning till elever på högstadiet uppfattar problematisk skolnärvaro och samarbetet mellan dessa aktörer. Med stödjande aktörer avses personal som har till uppgift att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande inom skola, socialtjänst och i särskilda fall arbetsmarknadsenhet. Dessa aktörer, såsom lärare, elevhälsopersonal, familjebehandlare, socialsekreterare eller arbetsmarknadskonsulent, finns på olika nivåer i förhållande till varandra och eleven. Problematisk skolnärvaro avser den inaktiva närvaron där elever till stor del fortfarande kommer till skolan, men av olika anledningar inte tillgodogör sig sina studier utan sitter inaktiva i klassrummet, blir korridorssittare, eller riskerar att börja skolka i större omfattning och bli hemmasittare. Aktörernas roller kommer att tolkas utifrån Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori för att visa hur olika nivåer hänger samman och påverkar varandra inom och mellan nivåerna. Studien bygger på kvalitativa intervjuer; elva semistrukturerade intervjuer med personal från skola (elevhälsopersonal, lärare, samt rektor), socialtjänst (socialsekreterare och familjebehandlare) och arbetsmarknadsenhet genomfördes. Tidigare forskning hävdar att elever som inte deltar i undervisningen eller inte kan dra nytta av den behöver hanteras antingen i lärmiljön, skolmiljön, hemma, individuellt för eleven eller inom den bredare skolstrukturen. Resultaten av genomförda intervjuer bekräftar tidigare forskning genom att respondenterna visar en djup förståelse för att varje elev behöver bedömas och bemötas individuellt utifrån deras behov och orsaker till problematisk skolnärvaro. Resultaten av intervjuerna belyser även nya perspektiv där det finns en gemensam utmaning kring avsaknad av samsyn och ansvarsfördelning att hantera problematisk skolnärvaro. / The purpose of this study is to examine how supportive actors at various levels, related to students in secondary school, perceive problematic school attendance and the collaboration between these actors. Supportive actors refer to personnel tasked with working proactively, preventively, and remedially within the school, social services, and in specific cases, the labour market unit. These actors, such as teachers, student health personnel, family therapists, social workers, or a labour market consultant, operate at various levels in relation to each other and the student. Problematic school attendance refers to passive attendance where students for various reasons do not engage in their studies despite being physically present in school. They may remain inactive in the classroom, become corridor-sitters, or this behaviour risks escalating into more extensive truancy and becoming homebound. The roles of the actors will be interpreted based on Bronfenbrenner's ecological systems theory to demonstrate how various levels are interconnected and influence each other within and between them. The study is based on qualitative interviews: eleven semi-structured interviews with personnel from schools (student health personnel, teachers, and the principal), social services (social workers and family therapists), and the labour market unit. Previous research argues that students who do not participate in or benefit from education need to be addressed either in the learning environment, home, individually for the student, or within the broader school structure. The interview results confirm previous research, as respondents demonstrate a deep understanding that each student needs to be assessed and addressed individually based on their needs and reasons for problematic school attendance. The interview results also highlight new perspectives, revealing a common challenge regarding the lack of consensus and responsibility allocation in managing problematic school attendance.

I egenskap av speciallärare med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling har vi ett särskilt ansvar när det gäller elevers läs- och skrivförmåga eftersom merparten av uppgifterna i skolan kräver en åldersadekvat läs- och skrivförmåga. När vi som speciallärare möter elever med långvariga svårigheter inom läs- och skrivområdet med en icke kontinuerlig skolnärvaro kan det vara svårt att definiera grundproblematiken. Detta kan utgöra ett hinder i arbetet att sätta in effektiva åtgärder.   Syftet med denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv identifiera framgångsfaktorer som har positiv inverkan för elever i läs- och skrivsvårigheter och deras skolnärvaro utifrån ett professionellt bemötande. Därför genomfördes semistrukturerade intervjuer av fem speciallärare i två olika kommuner kring deras erfarenhet av elever med låg skolnärvaro och läs- och skrivsvårigheter.   Slutsatsen utifrån intervjuerna är samlade under rubrikerna professionellt förhållningssätt, läs- och skrivsvårigheter och låg skolnärvaro. Resultatet presenteras genom ett antal framgångsfaktorer i syfte att öka skolnärvaron. Gällande det professionella förhållningssättet är ett kontinuerligt och professionellt bemötande av engagerade, lyhörda och uppmärksamma pedagoger ett vinnande koncept. Vår studie visar också värdet av kartläggning kring elever för att sätta in rätt åtgärder och utvärdera dessa så att de är ändamålsenliga. Organisationen kring eleverna och att de upplevs inkluderade, känner delaktighet och har stöd är en nyckeln till att öka skolnärvaron.