• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2202
  • 30
  • Tagged with
  • 2232
  • 712
  • 618
  • 566
  • 492
  • 421
  • 394
  • 347
  • 306
  • 299
  • 296
  • 292
  • 287
  • 285
  • 280
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Alla är vi lika i våra olikheter - En studie om hur ett antal lärare uppfattar och beskriver sitt arbete i mångkulturella klasser ur ett inkluderandeperspektiv

Andersson, Karoline January 2009 (has links)
<p>Syftet med studien är att utifrån ett inkluderingsperspektiv undersöka och redogöra för hur ett antal lärare uppfattar och beskriver hur de arbetar med undervisning i mångkulturella klasser. De två frågeställningar som uppsatsen bygger på är Vad innebär det för lärare att arbeta med elever av annan etnisk bakgrund än svensk? Vilka möjligheter och svårigheter ser lärare med att arbeta med elever som har annan etnisk bakgrund än svensk?</p><p>Den metod som används i uppsatsen är kvalitativ metod och då en kvalitativ forskningsintervju. Valet av metoden bygger på att uppsatsen vill uppnå förståelse för hur lärare resonerar och tänker kring sitt arbete med att inkludera elever med annan etnisk bakgrund än svensk. Urvalet består av lärare aktiva inom grundskolans senare år</p><p>Resultatet av de intervjuade lärarna visar att de väljer att arbeta med elever med annan etnisk bakgrund än svensk på samma sätt som med övriga elever. Det fanns en vilja till att inkludera elevers olika etniska bakgrunder och synsätt i undervisningen. Möjligheterna som lärarna såg med att inkludera olika etniska bakgrunder i undervisningen var att de själva och eleverna fick en möjlighet att lära sig av varandra. Detta genom att variera undervisningen med elevers berättelse om deras erfarenheter och traditioner. Rädslan som informanterna upplevde med detta var att eleverna som valdes ut för diskussion gjorde dem avvikande genom att peka ut dem. Dock menade informanterna att kunskap om eleven och en god relation med honom/henne kunde förhindra att situationer där eleven kände sig utpekad kunde uppstå. Svårigheterna med arbetet var att finna gemensamma referensramar för elever med olika etniska bakgrunder. Informanterna upplevde även språket, kulturkrockar och elevernas hemförhållanden som svårigheter i sitt arbete av elever med annan etnisk bakgrund än svensk.</p>
2

Alla är vi lika i våra olikheter - En studie om hur ett antal lärare uppfattar och beskriver sitt arbete i mångkulturella klasser ur ett inkluderandeperspektiv

Andersson, Karoline January 2009 (has links)
Syftet med studien är att utifrån ett inkluderingsperspektiv undersöka och redogöra för hur ett antal lärare uppfattar och beskriver hur de arbetar med undervisning i mångkulturella klasser. De två frågeställningar som uppsatsen bygger på är Vad innebär det för lärare att arbeta med elever av annan etnisk bakgrund än svensk? Vilka möjligheter och svårigheter ser lärare med att arbeta med elever som har annan etnisk bakgrund än svensk? Den metod som används i uppsatsen är kvalitativ metod och då en kvalitativ forskningsintervju. Valet av metoden bygger på att uppsatsen vill uppnå förståelse för hur lärare resonerar och tänker kring sitt arbete med att inkludera elever med annan etnisk bakgrund än svensk. Urvalet består av lärare aktiva inom grundskolans senare år Resultatet av de intervjuade lärarna visar att de väljer att arbeta med elever med annan etnisk bakgrund än svensk på samma sätt som med övriga elever. Det fanns en vilja till att inkludera elevers olika etniska bakgrunder och synsätt i undervisningen. Möjligheterna som lärarna såg med att inkludera olika etniska bakgrunder i undervisningen var att de själva och eleverna fick en möjlighet att lära sig av varandra. Detta genom att variera undervisningen med elevers berättelse om deras erfarenheter och traditioner. Rädslan som informanterna upplevde med detta var att eleverna som valdes ut för diskussion gjorde dem avvikande genom att peka ut dem. Dock menade informanterna att kunskap om eleven och en god relation med honom/henne kunde förhindra att situationer där eleven kände sig utpekad kunde uppstå. Svårigheterna med arbetet var att finna gemensamma referensramar för elever med olika etniska bakgrunder. Informanterna upplevde även språket, kulturkrockar och elevernas hemförhållanden som svårigheter i sitt arbete av elever med annan etnisk bakgrund än svensk.
3

Inkludering och integrering i skolan : En studie av hur verksamhetsföreträdare upplever dessa områden

Lundqvist, David January 2013 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med det här arbetet är att dels göra en teoretisk genomgång av de viktigaste styrdokumenten när det gäller inkludering, dels att med hjälp av några verksamma pedagogers tankar belysa hur inkludering gestaltar sig i en reell skolmiljö, samt undersöka hur integrering fungerar i praktiken i dessa skolmiljöer. Hur upplever respondenterna att inkludering av elever i behov av särskilt stöd fungerar på sina respektive arbetsplatser? Hur upplever respondenterna att integrering av elever med invandrarbakgrund fungerar på sina respektive arbetsplatser? Metod Jag har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt med intervjuer som metod för datainsamling för att få mer fördjupade svar på mina frågor. Jag känner samtliga respondenter sedan tidigare. Resultat Inkludering av elever i behov av särskilt stöd genomförs så ofta det är möjligt. Det beror på flera faktorer som vilken typ av problematik det handlar om och om det finns resurser. Många olika individuella anpassningar görs hela tiden för att underlätta för skolsvårigheter. Skolsvårigheter förklaras idag mycket med medicinska eller psykologiska diagnoser, men kan också förklaras av vilken studiekultur man kommer ifrån eller andra sociala faktorer. För etniska minoriteter som lever i segregerade områden i samhället kan tillföras en ökad risk för svårigheter i dagens skola. Slutsats Inkludering av elever i behov av särskilt stöd är en stor utmaning för skolan, liksom integrering av etniska minoriteter från segregerade områden. Det krävs förbättringar och omorganisering. Vidare forskning är nödvändig. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>
4

Hur integreras och inkluderas nyanlända elever i förskolan och grundskolan

Bengtsson, Jenny, Danielsson, Sandra January 2011 (has links)
I denna uppsats kommer vi att med utgångspunkt i ett mångkulturellt samhälle lägga vikten på hur elever och barn utan det svenska språket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera på det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lärare och skolledare använder sig av, och deras syn på integreringen och inkluderingen av nyanlända elever i förskolan och grundskolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lärare förhåller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmål. Sammanfattnings-vis pekar resultatet på att det finns många vägar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola. Lärarna i vår studie anser att det är viktigt att vara tydlig och konkret och att bemöta alla barn på samma sätt oavsett bakgrund och att intresset för deras kultur kan leda till en god integration och inkludering.
5

Fritidshemmet - En inkluderingsutopi?

Caceres Faundez, Nataly January 2015 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur begreppet inkludering framställs i Skollagen (SFS 2010:800), Läroplanen (Skolverket, 2011), Skolverkets Allmänna råd med kommentarer för fritidshem (Skolverket, 2014) samt i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer: arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket, 2014). Undersökningen gjordes genom en kvalitativ textanalys, med inriktning på textinnehåll. Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och språk. På det viset vill jag få en tydligare inblick och förståelse av dokumentens pedagogiska värdegrund. Resultatet av undersökningen visade att inkluderingsbegreppet är ett svåråtkomligt mål genom att enbart följa skolverkets dokument. Huruvida begreppet tolkas ligger mycket i hur pass insatt man är i begreppets uppkomst, utveckling och aktuella betydelse inom en skolkontext. Studien väcker bland annat tankar kring hur inkluderande fritidshemmet är idag och hur mycket mer den skulle kunna bli i framtiden.
6

Inkludering utifrån lärares perspektiv / Inclusion by teachers perspective

Holmkvist-Wahlström, Ann January 2013 (has links)
Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrån några lärares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att på så vis komma åt den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en inkluderande verksamhet som mål. Som en del i det undersöktes även lärarnas attityd gällande ett inkluderande arbete. Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex lärare som alla har erfarenhet av inkluderande arbete har intervjuats. Lärarna arbetar i samma kommun på tre olika skolor. Skolorna är alla F-6 skolor. Två av skolorna arbetar åldersintegrerat. Resultatet visar att lärarna är positiva till inkludering som grundtanke utifrån att motsatsen är exkludering. Deras tolkning av begreppet inkludering överensstämmer med tidigare forskning. Möjligheterna att arbeta inkluderande anses dessutom begränsade av ett antal förutsättningar. Dessa förutsättningar är framförallt resurser i form av personal, hjälpmedel, anpassat arbetsmaterial för eleverna samt i form av tid för planering. Det framkommer även att själva det inkluderande arbetet upplevs som något påtvingat på två av skolorna.
7

Trött i kroppen, klar i kroppen : En fallstudie av hur pedagoger använder motorikträningi syfte att främja elevers inlärning

Börjesson, Anna January 2015 (has links)
Denna studiens syfte är att beskriva och analysera om och på vilket sätt pedagoger i skolan använder motorikträning i syfte att främja elevernas inlärning. Studien har särskilt fokus på elever i behov av särskilt stöd. Ambitionen har varit att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Det är en kvalitativ studie som bygger på en veckas observationer, samt på fem kvalitativa intervjuer. Av resultatet framkommer att motorikträning används regelbundet utifrån specifika syften i varje given situation, samt att syftet med en given träning är nära förbundet med hur pedagogerna uppfattar de enskilda elevernas svårigheter och möjligheter. Resultatet visar att pedagogerna på skolan använder rörelse både som ett direkt och ett indirekt redskap för att befästa kunskap och för att utveckla den motoriska och den kommunikativa förmågan, såväl som för att stärka elevernas självförtroende. Resultatet pekar på att idrotten är ett lågprioriterat område i specialpedagogiskt hänseende. Det visar även att förutsättningarna och metoderna vilka möjliggör praktiskt arbete med rörelse och motorikträning,utifrån de enskilda elevernas förutsättningar, var goda förutom i idrottsundervisningen. Av tidigare forskning framkommer att elever i behov av särskilt stöd ofta är de som har svårast med motorik, men också de som har mest att vinna på motorikträning. Resultatet identifierar och lyfter den problematik som vissa elever upplever kring idrott. Det är författarens förhoppning att studien, utifrån en breddad kunskapsbas, bidrar till en fördjupad diskussion om den problematik som vissa elever upplever i samband med idrott, samt att diskussionen leder till fortsatt skolutveckling.
8

Perspektiv på elever i relationssvårigheter : En intervjustudie med förskollärare verksamma i förskoleklass

Hjortsberg, Anna January 2015 (has links)
Denna kvalitativa studie belyser vilken inställning åtta pedagoger verksamma i förskoleklass har till arbetet med elever i relationssvårigheter. Frågeställningarna i studien berör, stöd, orsaker, behov, bemötande, inkludering och diagnosticering av elever i relationssvårigheter. Metoden för att få fram resultatet har varit intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har flera olika perspektiv av elever i relationssvårigheter. Det framkommer att pedagogerna ser på sitt eget bemötande som viktigt. Majoriteten av de intervjuade anser att mer resurser samt ökad kunskap skulle kunna hjälpa dem i arbetet och bidra till bättre möjligheter för eleverna. Pedagogerna ser i huvudsak samspelet med miljön som en bidragande orsak till att elever hamnar i relationssvårigheter. De menar också att miljön och bemötandet kan bidra till att förändra förutsättningarna för dessa elever. Det framkommer även att pedagogerna ofta reflekterar runt sin egen roll och arbetssättet i verksamheten. En slutsats av denna studie är att skolor skulle ha mycket att vinna på en satsning av fortbildning till pedagoger rörande dessa elever. Även mer resurser till pedagogerna i form av tid till diskussioner i arbetslagen skulle ge elever i relationssvårigheter större möjlighet till en lyckad skolgång.
9

Inkludering av tysta elever : Årskurs F-3

Bergkvist, Karolin January 2016 (has links)
The purpose is to find out how teachers work with students that don´t speak in the classroom. The questions that will be answered in this text are: If teacher include every student in class? How teachers identify students that doesn´t speak up in class? What reasons the teacher´s see to students that doesn´t speak in the classroom? How teacher´s include the quiet students in the classroom?   The participants are from two different schools. At each school 2 teacher´s are interviewed. So there are 4 participants in total. Every participant got almost the same open questions. The questions are open questions that are based on research.   The result shows that all the teachers in the study are working towards the purpose of this study. In some ways they do the same thing, but they also have different approaches in how to reach the students.
10

Nyanlända barn i förskolan : En kvalitativ studie av nyanlända barns språkliga inkludering i förskolan

Dahl, Linda, Farah, Firas January 2016 (has links)
Studiens syfte var att belysa hur förskolläraren förhåller sig till mottagandet och språklig inkludering med nyanlända barn och familjer i förskolan. Det gör vi genom en kvalitativ ansats med intervjuer av åtta förskollärare som alla har erfarenhet av mottagande av nyanlända barn i förskola. Studien visar att det finns olika förhållnings- och arbetssätt hos förskollärarna på förskolorna. Vår slutsats är att studien visar att det finns fyra huvudpunkter i den språkliga inkluderingen av de nyanlända barnet som är trygghet, närvarande förskollärare, inlärning av det svenska språket och konkret material. Det finns även olika erfarenheter av detta arbete som kan ge inverkan för inkluderingen.

Page generated in 0.303 seconds