• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 73
  • Tagged with
  • 73
  • 22
  • 20
  • 20
  • 18
  • 18
  • 17
  • 17
  • 12
  • 12
  • 12
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Musik i fritidshemmet

Holmberg, Jimmy January 2011 (has links)
No description available.
2

Fritidshemmet - En inkluderingsutopi?

Caceres Faundez, Nataly January 2015 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur begreppet inkludering framställs i Skollagen (SFS 2010:800), Läroplanen (Skolverket, 2011), Skolverkets Allmänna råd med kommentarer för fritidshem (Skolverket, 2014) samt i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer: arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket, 2014). Undersökningen gjordes genom en kvalitativ textanalys, med inriktning på textinnehåll. Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och språk. På det viset vill jag få en tydligare inblick och förståelse av dokumentens pedagogiska värdegrund. Resultatet av undersökningen visade att inkluderingsbegreppet är ett svåråtkomligt mål genom att enbart följa skolverkets dokument. Huruvida begreppet tolkas ligger mycket i hur pass insatt man är i begreppets uppkomst, utveckling och aktuella betydelse inom en skolkontext. Studien väcker bland annat tankar kring hur inkluderande fritidshemmet är idag och hur mycket mer den skulle kunna bli i framtiden.
3

Elevassistans i fritidshemmet : Lärare i fritidshems erfarenheter av elevassistans / Student assistance at the leisure center : Teachers in the leisure center experiences

Dahlström, Linnea January 2019 (has links)
Enligt läroplanen för grundskolan har alla elever rätt till en likvärdig skola och för en del elever innebär det extra anpassningar eller särskilt stöd (Skolverket, rev. 2018). Efter tre år på grundlärarprogrammet är min upplevelse att elever i behov av det särskilda stödet elevassistans sällan får ta med sig sin hjälp till fritids. Syftet med studien är därför att undersöka vilka erfarenheter lärare i fritidshem har av elever med eller utan elevassistans. För att uppfylla studiens syfte besvaras tre frågeställningar angående lärare i fritidshems erfarenheter av resursen. I studien tillämpas en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer och materialet har analyserats ur ett fenomenologiskt perspektiv. Studiens frågeställningar besvaras genom två diskursiva sammansättningar som framkom i undersökningens analysprocess. Den första diskursiva sammansättningen visar att respondenterna beskriver elevassistenters uppdrag som otydligt, men om rektorn ger tydliga riktlinjer är resursen en tillgång för hela verksamheten. I den andra diskursiva sammansättningen framkom det att resursen bidrog till en trygghetskänsla i verksamheten samt att elever i behov av elevassistans tenderar att utveckla låg självkänsla om deras behov inte tillgodoses.
4

Hälsosamma kostvanor : En kvalitativ studie om fritidshemmets inverkan på elevers kostvanor / Healthy Food Habits in Recreation Centers? : A Qualitative Study About the Recreation Center’s Impact on the Food Habits of Pupils

Johansson, Carin, Eriksson, Sara January 2016 (has links)
Arbetet handlar om hur tre fritidspedagoger uppfattar fritidshemmet som en arena att arbete med elevers hälsosamma kostvanor, vilka utmaningar detta för med sig samt hur de ser på sin egen roll i arbetet. För att besvara arbetets syfte och frågeställning har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Materialet samlades in i två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser fritidshemmet som en arena att arbeta med elevers hälsosamma kostvanor men att de inte arbetar aktivt med det. Resultatet visar även att pedagogerna har olika mycket inflytande över hur frukost och mellanmål organiseras och serveras samt att andra ramfaktorer gör sig påminda i arbetet att främja elevers kostvanor. De intervjuade fritidslärarna tycker att frukost på fritidshemmet är ett viktigt mål för att klara av skoldagen och sockerhaltiga livsmedel menar de serveras med försiktighet. I undersökningen framkommer det att pedagogerna ser sig som förebilder men de framhåller att media och reklam också influerar elevernas kostvanor.   Slutsatsen i arbetet är att fritidshemmet uppfattas som en arena där hälsosamma kostvanor kan främjas men att olika ramfaktorer påverkar arbetet. Slutsatsen är även att ämnet är oprioriterat och arbetet som sker är främst genom det naturliga samtalet i autentiska lärmiljöer.
5

”Som vuxen är det viktigt att lyssna” : En kvalitativ studie om rektorers och fritidspedagogers förhållningssätt till konflikthantering

Karlsson Palm, Erica January 2016 (has links)
På fritidshemmet får personalen dagligen handskas med konfliktsituationer av olika storlek och orsak. Denna studie belyser konfliktersituationer och konflikthantering på fritidshemmet ur rektorers och fritidspedagogers perspektiv. Utgångspunkten för undersökningen var att undersöka dessa olika aktörers förhållningssätt gällande konflikthantering och om de skiljer sig åt. Undersökningen utfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen gjordes med kvalitativa intervjuer där samtal om fiktiva konfliktersituationer var ett inslag. Urvalet utgjordes av sex intervjupersoner på tre olika skolor. Resultatet belyses i ljuset av relevant forskning och litteratur i ämnet. Resultaten visade att konfliktsituationer uppstod i den sociala gemenskapen och att eleverna vid behov fick arbeta med konflikthantering. En märkbar skillnad mellan rektorer och fritidspedagoger blev synlig, rektorerna hade en övergripande bild av konflikthantering medan fritidspedagogerna tilldelades mer ansvar och hanterade konfliktersituationer på ett djupare plan. Slutsatser som drogs av studien var att vid konfliktsituationer visades det sig att alla aktörer var eniga om kraften i en bra kommunikation. För en vidare utveckling för eleverna la de stor vikt vid att eleverna fick lära sig att lösa konfliktsituationer själva men vuxna skulle finnas i bakgrunden och kunna kliva in vid behov av stöd.
6

Utomhuspedagogik inom fritidshemmets verksamhet : Tre fritidslärares uppfattningar / Outdoor Education in Extended School Education : Three Extended School Teachers Perceptions

Hallenberg, Jessica, Wollinger, Amanda January 2016 (has links)
Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om några fritidslärares uppfattningar av utomhuspedagogik som metod för främjandet av hälsa, socialt samspel och lärande samt vilka utmaningar de ser med utomhuspedagogik. Vidare vill vi ta reda på i vilken omfattning de använder sig av utomhuspedagogik inom fritidsverksamheten och vilka utmaningar de intervjuade ser med att bedriva denna pedagogiska modell.   Arbetet har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har används som metod för att besvara frågeställningar.   Respondenterna som intervjuats är tre utbildade fritidslärare som arbetar på samma skola. Resultatet visar att utomhuspedagogik ofta används som ett alternativt sätt att undervisa på och fritidslärarna menar att de integrerar flera ämnen i utevistelsen. De intervjuade fritidslärarna menar att utomhuspedagogik baseras på aktiviteter som är gruppstärkande och samarbetskrävande. De tycker även att denna pedagogik har positiv inverkan på lärandet, hälsan och det gynnar elevernas sociala kompetens. Resultatet visar även att alla respondenter uttrycker att de tycker att det krävs utbildad personal, en varierande närmiljö och tid för att kunna genomföra denna pedagogik.
7

Den språkutvecklande leken : En undersökning om fritidspedagogens föreställningar om lekens betydelse för elevernas språkutveckling. Examensarbete / A Study of afterschool teacher’s conception about the significance of play in language development.

Perez Zaldo, Alejandra January 2016 (has links)
Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att ta reda på vilka föreställningar fritidspedagoger har om lekens betydelse för elevers språkutveckling och vilken roll fritidspedagogen har i denna utveckling. Studien lyfter fram fritidshemmets uppdrag, historia, didaktik och ämnets aktualitet. Genom att fokusera på hur uppdraget ser ut idag då fritidshemmet har ett större didaktiskt fokus vill jag ta reda på hur pedagogerna arbetar med detta fokus. Studien visar att det finns ett stort kunskapsområde kring leken som didaktik och att språkutvecklingen är en förmåga som utvecklas i leken. Det framgår också att fritidshemmen har ett ständigt pågående arbete för att lyfta fram leken och fritidsverksamheten som ett komplement till skolan. Det finns många goda intentioner i verksamheterna, men också många utvecklingsområden inom ramen för språkutvecklande didaktik och ett medvetet förhållningssätt i leken och i fritidshemmet.
8

Datorn på fritidshemmet : Elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorns användning på fritidshemmet

Lundell, Rasmus, Söderlund, Kjell January 2012 (has links)
Syftet med studien är att undersöka elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorn och användningen av den på fritidshemmet. En kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts i studien. För att få svar på frågeställningarna genomfördes intervjuer med fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet från intervjuerna kategoriserades utifrån olika uppfattningar. Eleverna använde datorn på fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna på musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lära sig saker, hitta information snabbt och förstå bättre genom att kolla på Youtube. Fritidspedagogerna berättade att de använder datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt få tillgång till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlätta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande.
9

Fritids som uppdrag - Uppdrag som fritid : En studie om samspel och tolkning av fritidshemmets uppdrag

Myrtenblad, Niklas January 2015 (has links)
Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna på en mellanstor grundskola kan tänkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sägas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstäckande kapitlet är en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under. Det specifika med denna presentation är således att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag. I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sägas vara lika när de återger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna får en möjlighet att bara vara i. De vill erbjuda en utvecklande miljö där eleverna både får göra det de tycker om och bli utmanade i olika aktiviteter de tidigare inte gjort. De anser att de är där för deras elevers skull. Eleven ska vara i centrum och elevens hela dag ska vara i fokus, inte enbart tiden på fritidshemmet utan även den skolsamverkan som de utför. I rapporten framkommer det att de intervjuade pedagogerna tolkar sina uppdrag olika beroende på vilken bakgrund eller utbildning de har. Pedagogerna anser att de inte arbetar tillräckligt ofta med styrdokumenten. Men att en del av uppdraget, exempelvis värdegrundsarbetet, kan sägas "sitta i väggarna". Däremot kommer de att arbeta mer med dessa, nu när en förstelärare kommit till skolan. Denne har förordat ett tydliggörande av deras verksamhet. / This paper analysis conducts a study of how the recreational pedagogue might interpret his or her own, as well as the recreation centers assignment, given by the government. The background of this study describes the history behind the recreation centers, in order to give a clearer description of the assignment that the recreational pedagogues have. This paper provide an analysis of four recreational pedagogue’s thoughts, beliefs and their own interpretation of the earlier mentioned assignment. To have a safe and secure environment is one idea these four pedagogues share with each other, when they describe their assignment. The combination of having a safe and secure environment and to care for their students can summarize what they think is the essence of their assignment. That and to provide an environment that is challenging for their students throughout the whole of the day. They do mention that the learning they are supposed to provide is not based out of a theoretical knowledge, it is more of a practical, more creative knowledge. To play with each other or by your own, in planned or not planned activities, are also highly valued at the recreational center. This essay also examines how the pedagogues make use of the official policy documents. Do they assist them in the interpretation of their assignment, or not? The pedagogues’ use of these documents are to this day poorly executed. A first teacher is now working together with the pedagogues for the purpose to give them guidance and at the same time clarify the organization with help and support from the official documents. The interviewed pedagogues describe the effects of their background, their education in this work, while working at the recreational center as well as providing us a picture of how it has affected their organization and theirs assignment. The above mentioned policy documents are presented with the purpose of giving a clearer image of the assignment for the recreational center, how they affect the center in the planning of activities and the execution of the assignment.
10

"Vem är jag? Vad gör jag här?” : En vetenskaplig essä om sökandet efter min yrkesroll i ett främmande fält

Ajger, Victor January 2013 (has links)
Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har använt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans värld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idéerna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vår speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen får sin legitimitet i skolans fält. Det diskuteras även om vilka det är som egentligen tjänar på samverkan mellan skolan och fritidshemmet. Det finns fritidspedagogiska arbetssätt som kan användas inom skolans fält som ett komplement till skolan. Jag funderar och problematiserar krig samverkan med lärare och tar även upp vikten av ett interkulturellt arbetssätt mellan lärare och fritidspedagoger.

Page generated in 0.0509 seconds