Föreliggande studie har tre övergripande syften: (1) att undersöka vilka huvudsakliga behandlingsmetoder/-modeller som framhålls av forskning som mest effektiva rörande behandling av omhändertagna ungdomar med svår psykosocial problematik, som är placerade på institution, (2) att i dessa behandlingsprogram kartlägga vilka huvudsakliga behandlingskomponenter (specifika faktorer) som förespråkas för behandling av dessa ungdomar, (3) att undersöka vilka andra behandlingsfaktorer och aktiviteter (s.k. ickespecifika faktorer) som lyfts fram i forskningen som verkningsfulla och om, och i så fall på vilket sätt, som dessa s.k. ickespecifika faktorer hänger samman med de komponenter som förespråkas i respektive behandlingsmetod (specifik faktor). Studien är utformad som en integrativ litteraturöversikt där tidigare forskning i form av vetenskapliga rapporter och artiklar sammanställs för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Av studiens resultat framgår att behandlingsprogram baserat på kognitiva och beteendeinriktade teorier framstår som mest effektiva i behandlingen av denna grupp ungdomar. De huvudsakliga komponenterna i KBT-programmen utgår bl.a. från motivation, social färdighetsträning, förändring av tankesätt och känslohantering. Slutligen visar resultatet att utöver behandlingen är skola, fritidsaktiviteter och kamratrelationer viktiga inslag i den unges liv. Dessa tre domäner uppfattas mer som separata delar än en integrerad del av institutionsbehandlingen, trots att dessa moment innehåller verkningsfulla komponenter för ungdomars psykosociala utveckling. Vidare diskuteras studiens resultat samt hur en integrativ syn på behandling kan se ut.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika uppfattningar rektorer har om samverkansformer i skolan för att skapa förutsättningar för en inkluderande skola. Syftet är även att få svar på vilka åtgärder och lösningar som rektorer anser är av betydelse för att kunna inkludera elever som uppvisar beteendeproblem i skolan. Vi väljer att inrikta oss på samverkansformer för inkludering av elever som övergår från särskild undervisningsgrupp, men även de elever som redan går i ordinarie skola. Fyra intervjuer har genomförts utifrån en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden passar väl eftersom studien baseras på människors egna uppfattningar. Vi väljer att i studien presentera von Wrights (2000) pedagogiska rekonstruktion om människors intersubjektivitet, där hon tolkar G.H Meads interaktionistiska teori. Därtill kan vi koppla några av våra nyckelord i studien nämligen samverkan och inkludering. Samverkan och inkludering är båda beroende av kommunikation och relation mellan individer vilket stämmer överens med vår pedagogiska grundsyn där vi anser att människan lär sig just utifrån kommunikation och samverkan med andra.   Resultatet visar att de uppfattningar som respondenterna har om samverkansformer, åtgärder och lösningar tyder på att förutsättningar för en inkluderande skola ligger i att ha ett relationellt perspektiv. Å ena sidan säger de att detta relationella perspektiv, med kommunikation och samtal, är den mest betydelsefulla faktorn, där handledning ingår som en viktig bit för att hitta nya vägar och våga prova nytt. Å andra sidan ser vi i deras svar att det fortfarande finns mycket att utveckla när det gäller att flytta problemet från eleven och istället se problemet utifrån den miljö/situation eleven befinner sig i. Detta ser vi som en del av en lång social process där det handlar om att ta någon annans perspektiv och attityd, samt att vidga sitt eget perspektivtagande.

Syftet med denna studie är att undersöka vad gymnasielärares syn och uppfattningar på vad störande beteenden hos elever i klassrummet är. Metoden som användes för examensarbetet är semistrukturerande intervjuer där jag använde mig av en intervjuguide. Resultatet är uppdelat i teman utifrån arbetets frågeställningar.  Resultatet visar att gymnasielärarna som deltog i studien ansåg att man uppfattar störande elevbeteenden som något som skapar en dålig arbetsmiljö för eleverna själva, klasskamraterna och för läraren. Man anser att man kan förebygga störande elevbeteenden genom att kontinuerligt arbeta med eleverna. Lärarna anser att man ska ha en god dialog och kommunikation med eleverna för att kunna förebygga störande elevbeteenden. / The purpose of this study is to examine what high school teachers perceive as disruptive behaviors of students in the classroom. The  study examines the measures and approaches used against disruptive behavior. The method that was used for this study is semi-structured interviews, where I used an interview guide. The results are divided into themes based on the project issues. The results shows that high school teachers that participated in the study,  perceived disruptive student behavior as something that creates a bad working environment for the students themselves, their classmates and the teachers. It is considered that to prevent disruptive student behavior, one has to continuously work with the students. The teachers believe that one should have a good dialogue and  communication with the students, in order to prevent disruptive student behaviors.

Enligt läroplanen för grundskolan har alla elever rätt till en likvärdig skola och för en del elever innebär det extra anpassningar eller särskilt stöd (Skolverket, rev. 2018). Efter tre år på grundlärarprogrammet är min upplevelse att elever i behov av det särskilda stödet elevassistans sällan får ta med sig sin hjälp till fritids. Syftet med studien är därför att undersöka vilka erfarenheter lärare i fritidshem har av elever med eller utan elevassistans. För att uppfylla studiens syfte besvaras tre frågeställningar angående lärare i fritidshems erfarenheter av resursen. I studien tillämpas en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer och materialet har analyserats ur ett fenomenologiskt perspektiv. Studiens frågeställningar besvaras genom två diskursiva sammansättningar som framkom i undersökningens analysprocess. Den första diskursiva sammansättningen visar att respondenterna beskriver elevassistenters uppdrag som otydligt, men om rektorn ger tydliga riktlinjer är resursen en tillgång för hela verksamheten. I den andra diskursiva sammansättningen framkom det att resursen bidrog till en trygghetskänsla i verksamheten samt att elever i behov av elevassistans tenderar att utveckla låg självkänsla om deras behov inte tillgodoses.

<p>Det huvudsakliga syftet med vår rapport var att undersöka den sociala miljöns betydelse för barn med beteendeproblem. Vi har utgått från följande problemformuleringar; vad kan pedagogen göra för att hjälpa och stödja, vilken betydelse har barngruppen, samt hur kan verksamheten samverka för att hjälpa och stödja. Vi har utfört en empirisk undersökning där vi har intervjuat sammanlagt sex pedagoger verksamma med barn mellan 1 till 9 år. I vårt resultat kunde vi urskilja att pedagogerna ansåg att positiv uppmärksamhet till barnen är en bra strategi för att främja barns positiva beteende. Barngruppen har en stor betydelse för barnet vid tillägnandet av sociala koder eftersom de lär sig av varandra. Tids- och resursbrist samt för stora barngrupper är faktorer som gör det svårt för pedagogerna när det gäller att kunna stödja barn med beteendeproblem. Vidare fann vi att alla pedagogerna menar att det är viktigt att kommunicera i arbetslaget, men de ser inte varandra som en resurs när det gäller att utbyta kunskap och kompetens. Vi fann dessutom att pedagogerna menar att kontakten med föräldrarna är viktigt för att förmedla information om barnet.</p>

Det huvudsakliga syftet med vår rapport var att undersöka den sociala miljöns betydelse för barn med beteendeproblem. Vi har utgått från följande problemformuleringar; vad kan pedagogen göra för att hjälpa och stödja, vilken betydelse har barngruppen, samt hur kan verksamheten samverka för att hjälpa och stödja. Vi har utfört en empirisk undersökning där vi har intervjuat sammanlagt sex pedagoger verksamma med barn mellan 1 till 9 år. I vårt resultat kunde vi urskilja att pedagogerna ansåg att positiv uppmärksamhet till barnen är en bra strategi för att främja barns positiva beteende. Barngruppen har en stor betydelse för barnet vid tillägnandet av sociala koder eftersom de lär sig av varandra. Tids- och resursbrist samt för stora barngrupper är faktorer som gör det svårt för pedagogerna när det gäller att kunna stödja barn med beteendeproblem. Vidare fann vi att alla pedagogerna menar att det är viktigt att kommunicera i arbetslaget, men de ser inte varandra som en resurs när det gäller att utbyta kunskap och kompetens. Vi fann dessutom att pedagogerna menar att kontakten med föräldrarna är viktigt för att förmedla information om barnet.

I fritidshemmet möter pedagoger dagligen elever som i beteendet sticker ut från mängden. Detta beteende kan ses som problematiskt och svårt att hantera. Syftet med studien är att undersöka verksamma pedagoger i fritidshems syn på och erfarenheter av beteendeproblem samt ta reda på vilka strategier de använder för att hantera dessa. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua fem pedagoger som är verksamma i fritidshem. Resultatet visar på att respondenterna alla regelbundet behöver förhålla sig till beteendeproblem och att de använder sig av ganska likartade och dessutom medvetna strategier för att hantera dessa.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare mot de tidigare skolåren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus på ett utagerande beteende. Vidare är syftet att ta reda på vilka orsaker lärare anser ligger till grund för beteendet samt få inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.</p><p>Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.</p><p>Utifrån intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstämmig bild av att beteendeproblem på olika sätt får pedagogiska konsekvenser för både eleverna och läraren.</p><p>Gällande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras många olika teorier och perspektiv på orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nämner hemmiljön, däribland bristande omsorg och dålig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna är överens om att det inte finns ett arbetssätt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gäller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven. Att skapa en god relation samt förståelse för eleverna anses viktigt liksom samarbete med föräldrarna i arbetet med elever med beteendeproblem.</p>

<p>Syftet med vår studie är att belysa hur föräldrar till barn med beteendeproblem, uppfattar</p><p>samtalet vid möten med skolan. Vi har intervjuat fem föräldrar med lång erfarenhet av samtal</p><p>med skolan. Analysen av intervjusvaren har vi gjort utifrån Pierre Bourdieus begrepp</p><p>”kapital”, ”habitus” och ”det sociala rummet”. Resultatet av vår studie visar att föräldrarna</p><p>vill vara delaktiga i sina barns skolsituation och beteendeutveckling. De vill också att skolans</p><p>representanter bemöter dem med respekt och är lyhörda inför deras idéer och synpunkter.</p><p>Föräldrarnas möjlighet till delaktighet i skolarbetet, ser dock ut att vara beroende av vilka</p><p>förutsättningar föräldrarna har att uttrycka sig och om de kan eller vågar ställa krav på skolan.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Detta examensarbete är en empirisk studie som visar vilken uppfattning våra utvalda förskollärare har av beteendeproblem i förskolan och skolan.</p><p> </p><p>Vårt syfte med detta arbete är att undersöka genom intervjuer och litteratur, vad förskollärare anser är beteendeproblem. I litteratur delen tar vi upp definitioner av beteendeproblem som förekommer. Resultaten grundas på intervjuer som vi gjort med förskollärare i tre olika kommuner i nordvästra Skåne.</p><p> </p><p>Resultatet av intervjuerna visar att förskollärare har kunskap om vad beteendeproblem är enligt Ogden och Nordahl med fleras definitioner, även om förskollärarnas svar när det gäller hur de arbetar med beteendeproblem skiljer sig åt.</p><p> </p><p> </p>