Diss. Göteborg : University, 2005.

<p>Bakgrund Barn bör ges mer inflytande över verksamheten. De växer tillsammans med ansvaret och genom ökat ansvar får de stärkt självkänsla. De kan då hjälpa sig själva bättre och förbättra verksamheten på ett positivt sätt (Tiller, 1999). Om pedagogen ser ur ett vuxenperspektiv blir resultatet inte alltid det bästa, eftersom barnet tolkas då utifrån vad den vuxna tror sig veta, istället för vad barnet egentligen menar (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). Syfte Vår studie syftar till att undersöka barns uppfattningar om sina egna möjligheter till inflytande på fritids och hur man kan se detta ur ett demokratiperspektiv. Metod För att nå vårt syfte valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer med barn. Vi använde oss av bandspelare i vårt datainsamlande då vi ansåg att det skulle vara lättare för oss att få en så exakt återgivning som möjligt. Vi kunde då också uppmärksamma barnens kroppsspråk, då vi inte behövde tänka på att skriva ner allt som sades. Materialet bearbetades och analyserades därefter. Resultat Barnen på de berörda fritidshemmen har inflytande över sina egna lekaktiviteter. Däremot är det pedagogerna som styr över verksamheten i övrigt. Barnen blir inte rådfrågade vid planering av verksamheten, de har dock en valmöjlighet när det gäller förbestämda aktiviteter. Det är i denna utsträckning demokrati existerar på fritids. Barnen upplever att de kan vända sig till en pedagog ifråga om aktiviteter de vill genomföra, men är inte alltid garanterade gehör för dessa</p>

No description available.

Bakgrund Barn bör ges mer inflytande över verksamheten. De växer tillsammans med ansvaret och genom ökat ansvar får de stärkt självkänsla. De kan då hjälpa sig själva bättre och förbättra verksamheten på ett positivt sätt (Tiller, 1999). Om pedagogen ser ur ett vuxenperspektiv blir resultatet inte alltid det bästa, eftersom barnet tolkas då utifrån vad den vuxna tror sig veta, istället för vad barnet egentligen menar (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). Syfte Vår studie syftar till att undersöka barns uppfattningar om sina egna möjligheter till inflytande på fritids och hur man kan se detta ur ett demokratiperspektiv. Metod För att nå vårt syfte valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer med barn. Vi använde oss av bandspelare i vårt datainsamlande då vi ansåg att det skulle vara lättare för oss att få en så exakt återgivning som möjligt. Vi kunde då också uppmärksamma barnens kroppsspråk, då vi inte behövde tänka på att skriva ner allt som sades. Materialet bearbetades och analyserades därefter. Resultat Barnen på de berörda fritidshemmen har inflytande över sina egna lekaktiviteter. Däremot är det pedagogerna som styr över verksamheten i övrigt. Barnen blir inte rådfrågade vid planering av verksamheten, de har dock en valmöjlighet när det gäller förbestämda aktiviteter. Det är i denna utsträckning demokrati existerar på fritids. Barnen upplever att de kan vända sig till en pedagog ifråga om aktiviteter de vill genomföra, men är inte alltid garanterade gehör för dessa

No description available.

Syftet med studien är att beskriva hur fritidshemselever ser på förutsättningarna för mänsklighetens framtid. Då ekosystemtjänster har en viktig roll i människans framtida överlevnad, är frågeställningar således: Vad uppfattar eleverna som nödvändigt för människans överlevnad? Vilka ekosystemtjänster uppfattar eleverna som centrala för människans överlevnad? Studien bygger på data insamlade från sju fritidshemselever i årskurs fyra. Data har samlats in genom fotografier som eleverna tagit samt gruppintervjuer som har sin utgångspunkt i elevernas fotografier. Resultatet har analyserats dels utifrån Costanzas et al. (1997) kategorisering av ekosystemtjänster och dels med en fenomenografisk ansats utifrån våra frågeställningar. Resultatet indikerar bland annat att eleverna inte ser samband mellan människans överlevnad och beroendet av naturtillgångar samt ekosystemtjänster. Dessutom visar resultatet att eleverna uppfattar familj och boende som mer betydelsefulla för människans överlevnad än vissa naturtillgångar, exempelvis solen. Trots att frågeställningarna berör människans överlevnad talar eleverna främst utifrån ett vi-perspektiv där de ofta utgår endast från sig själva och sin närmiljö.

Denna studie har som syfte att undersöka lärandet på fritidshemmet. Bakgrunden till att jag vill undersöka detta är att jag upplever att fritidshemmet kommer lite i skymundan. Min uppfattning är att många personer anser att det är i skolan som eleverna lär sig och att de bara leker på fritidshemmet. För att undersöka lärandet på fritidshemmet så har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken pedagoger som alla är verksamma i fritidshem. Intervjuerna har sedan granskats och sammanställts till ett resultat. Resultatet visar att det sker ett lärande på fritidshemmet i många olika situationer och aktiviteter. Exempel som tas upp är lärande genom fria och styrda aktiviteter, lärande genom lek, samt lärande ur ett sociokulturellt perspektiv.

The purpose of this examination is to get a view of the attitude towards internet-use within after school centers. By comparing the views of pupils with the teacher’s point of view, one can notice differences that may be due to a lack of knowledge or communication. The questions are: What view does the principal, the staff, and the pupils have on internet-use in after school centers? Does their view differ? If so, how? To be able to respond to these questions, the pupils and the staff have been handed surveys and the principal has been interviewed. The surveys shows results of a difference where the majority of students consider internet as a helpful resource, while the staff believes that it is a contributor to increased mental illness. The staff and the principal's views do not differ as much and the students are feeling relatively well in the context of Internet usage in after school-centers. The greatest discovery is that the literature and previous research differs from the findings in this examination. / Syftet med undersökningen är att kartlägga inställningarna till internet på fritids. Genom att jämföra synen hos eleverna med pedagogernas uppfattning kan man upptäcka skillnader som kan bero på brist på kunskap eller kommunikation. Frågeställningarna är: Hur är inställningen till internetanvändning i fritidshemmet? Skiljer den sig mellan rektor, personal och elever? Skiljer sig inställningen hos eleverna beroende på kön eller ålder? För att svara på dessa har enkätundersökningar använts till elever och personal och rektorn har intervjuats. Undersökningen visar resultat som att eleverna känner sig hjälpta av internet medan att personalen anser att internet bidrar till ökad psykisk ohälsa. Personalen och rektorns syn skiljer sig inte åt i så stor utsträckning och eleverna mår relativt bra i samband med internetanvändandet på fritids. Det mest anmärkningsvärda med resultatet i denna undersökning är att det skiljer sig en del mot den befintliga litteraturen i ämnet och tidigare forskning.

No description available.

No description available.