• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1194
  • 9
  • 1
  • Tagged with
  • 1205
  • 508
  • 376
  • 320
  • 281
  • 271
  • 258
  • 249
  • 227
  • 223
  • 196
  • 194
  • 180
  • 179
  • 171
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"Barnen som är lite speciella och inte helt vanliga" : Förskollärares föreställningar om barn i behov av särskilt stöd

Fung Zsigmond, Josephine, Nilsson, Isabelle January 2015 (has links)
”Children who are a little special and unusual” – Pre school teachers' conception ofchildren in need of special support.Syftet med studien är att undersöka förskollärares föreställningar kring begreppet Barn ibehov av särskilt stöd i förskolan. Vidare är syftet att undersöka vilka stödinsatser somerbjuds i verksamheten. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka barndefinierar förskollärarna som barn i behov av särskilt stöd? Vilka stödinsatser erbjuderverksamheten barn i behov av särskilt stöd? Hur kan stödinsatserna som erbjuds kopplastill perspektiv på specialpedagogik?Studien genomförs i form av semistrukturerade personliga intervjuer. Studien utgår ifråndet socialkonstruktionistiska perspektivet. Analysverktyget som används i studien ärFaircloughs kritiska diskursanalys. Det framkommer i resultatet att det finns treåterkommande teman i förskollärares föreställningar och kategoriseringar av barn ibehov av särskilt stöd : Det diagnostiserade barnet, det sent utvecklade barnet och barnsom faller mellan stolarna. I studien framkommer det att förskollärare oftast utgår ifrånett modernistiskt perspektiv i beskrivningar av barn i behov av särskilt stöd. Det finnstvå former av stödinsatser på förskolan, det ena är specifika och det andra är generella.Det framkommer i empirin att det finns inslag av både det kategoriskt perspektivet och relationella perspektivet i utformningen och tillämpandet av stödinsatser på förskolan.
2

Specialpedagogik i förskolan : En intervjustudie kring förskollärares beskrivning om specialpedagogik och specialpedagogen i förskolan

Elfgren, Emeli, Norrström, Kristin January 2013 (has links)
Bakgrund: Förskolan ska erbjuda en trygg, utvecklande och lärorik verksamhet för alla barn i verksamheten. Arbetet i förskolan ska utföras med hänsyn till barns olikheter i förutsättningar och behov, det kräver ett varierande arbetsätt och att det anpassas till den aktuella barngrupp som pedagogerna har. En pedagogik som har en central betydelse för strävan mot det viktiga uppdraget att kunna erbjuda en förskola för alla, är specialpedagogik. Syfte: Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur förskollärare förhåller  sig till specialpedagogik och specialpedagogens roll i förskolan. Metod: I studien hade vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare, två på samma förskola och de andra har varit från olika förskolor. Resultat: Förskollärarna var positivt inställda till specialpedagogik och den genomgående uppfattningen av pedagogiken var att den är till för att kunna möta alla barn i förskolan. I förskollärarnas beskrivningar av specialpedagogens arbete i förskolan var handledning det främsta arbetssättet och det som önskades mer av.
3

Matematiksvårigheter i grundskolans tidiga år : En studie om hur tidiga matematiksvårigheter kan uppfattas, upptäckas och avhjälpas enligt några erfarna pedagoger

Vitos, Teodora January 2011 (has links)
Aktuella forskningsresultat pekar på att det är angeläget att tidigt uppmärksamma ochhjälpa elever som riskerar utveckla matematiksvårigheter. Syftet med min undersökning är att fåkunskaper om hur några utvalda pedagoger beskriver sitt arbete med barns tidigamatematiksvårigheter och hur de anser att lärarna kan möta dem på bästa sätt. För att nå syftethar jag använt kvalitativ intervju som forskningsmetod. På det sättet fick jag en detaljeradbeskrivning av pedagogernas tankar runt ämnet samt beskrivning av deras arbete. I första delenav uppsatsen presenterar jag en bakgrund till min undersökning utifrån forskningslitteraturen.Den ger möjlighet för att diskutera studiens resultat med hänsyn till andra studiers resultat. Detresultat som studien visar stämmer bra överens med aktuella forskningsresultat. De intervjuadepedagogerna visar en bred kunskap inom området. Det resultat som framkom i studien var attpedagogerna anser att matematikämnet var speciellt i den meningen att kunskaperna byggs påvarandra och därför blir det viktigt att barnen får en systematisk grundläggning i början avgrundskoleåren. Utifrån intervjuresultaten definieras tidiga matematiksvårigheter somsvårigheter med taluppfattning, generaliseringsförmåga och räkneoperationer. De är devanligaste och oftast förekommande svårigheterna. För att tidigt kunna identifiera dessasvårigheter använder pedagogerna en variation av identifieringsmetoder och gärna i kombinationmed varandra. Pedagogernas metodval och arbetssätt karakteriseras av mycket laborativt arbeteoch användning av konkret material samt att ge extra inlärningstid för dem som behöver.Uppsatsen innehåller en samling av använda metoder och arbetssätt för att hjälpa elever medtidiga matematiksvårigheter. Därmed kan den ses som ett stöd i den vardagliga pedagogiskaverksamheten.
4

Språkstimulerande miljöer i förskolan : En kvalitativ studie ur specialpedagogiskt perspektiv / Language environment in preschool. : A qualitative study from a special education perspective.

Catrin Wallinder, Wallinder, Marie-Louise, Sjöström January 2015 (has links)
Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur en språkligt stimulerande miljö i förskolan beskrivs av förskolepersonal. Särskilt fokus lades på hur personalen uttrycker att de arbetar för att barn med någon form av språkstörning ska tillgodogöra sig verksamheten på ett önskvärt sätt. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer som har tolkats i ett teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att den intervjuade förskolepersonalen anser att de arbetar språkutvecklande under stora delar av dagen och att den sociala språkmiljön betonas starkare än den fysiska miljön. Den mest framträdande slutsatsen av studien är att informanterna framhävde att de inte tänkte på hur de arbetade med språkutvecklande miljöer samtidigt som de berättade om situationer som matsituationer, samlingar och högläsning som språkutvecklande tillfällen.
5

Delaktighet och utanförskap i förskolan : "Då kände jag mig utanför, det kändes hopplöst och trist"

Hempele, Kristina January 2015 (has links)
Syftet med undersökningen var att belysa varför barn anses hamna i utanförskap i förskolan. Ett annat syfte var att undersöka vilka möjligheter och hinder pedagoger upplever när det gäller att arbeta för alla barns delaktighet och lärande i förskolan. Forskningsfrågorna som undersökts har varit: Vad är orsaken till att barn kan hamna i utanförskap enligt pedagoger? Hur ges barn förutsättningar för delaktighet och lärande i verksamheten? Vilka möjligheter och hinder finns i förskolan för att barn ska få det stöd de behöver för att bli delaktiga i leken? Hur beskriver barn utanförskap och delaktighet? Undersökningen har genomförts på en kommunal förskola med en etnografisk ansats. Metoden har utgått från fältstudier, kvalitativa intervjuer och en dokumentstudie. Resultatet visar att stora barngrupper och brist på tid kan orsaka att pedagoger inte kan stödja barn i lek på det sätt de önskar. Barnen anser det mycket viktigt att alla ska få vara med i lek. En slutsats som kan dras är att förutsättningar för lek i verksamheten kan förhindra känslan av utanförskap hos barnen.
6

Trött i kroppen, klar i kroppen : En fallstudie av hur pedagoger använder motorikträningi syfte att främja elevers inlärning

Börjesson, Anna January 2015 (has links)
Denna studiens syfte är att beskriva och analysera om och på vilket sätt pedagoger i skolan använder motorikträning i syfte att främja elevernas inlärning. Studien har särskilt fokus på elever i behov av särskilt stöd. Ambitionen har varit att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Det är en kvalitativ studie som bygger på en veckas observationer, samt på fem kvalitativa intervjuer. Av resultatet framkommer att motorikträning används regelbundet utifrån specifika syften i varje given situation, samt att syftet med en given träning är nära förbundet med hur pedagogerna uppfattar de enskilda elevernas svårigheter och möjligheter. Resultatet visar att pedagogerna på skolan använder rörelse både som ett direkt och ett indirekt redskap för att befästa kunskap och för att utveckla den motoriska och den kommunikativa förmågan, såväl som för att stärka elevernas självförtroende. Resultatet pekar på att idrotten är ett lågprioriterat område i specialpedagogiskt hänseende. Det visar även att förutsättningarna och metoderna vilka möjliggör praktiskt arbete med rörelse och motorikträning,utifrån de enskilda elevernas förutsättningar, var goda förutom i idrottsundervisningen. Av tidigare forskning framkommer att elever i behov av särskilt stöd ofta är de som har svårast med motorik, men också de som har mest att vinna på motorikträning. Resultatet identifierar och lyfter den problematik som vissa elever upplever kring idrott. Det är författarens förhoppning att studien, utifrån en breddad kunskapsbas, bidrar till en fördjupad diskussion om den problematik som vissa elever upplever i samband med idrott, samt att diskussionen leder till fortsatt skolutveckling.
7

Problematiken som uppstår när samverkan brister i arbetet med barn i behov av särskilt stöd : Utifrån specialpedagogers, pedagogers och vårdnadshavares syn

Källén, Maria, Skog, Amanda January 2015 (has links)
Syftet med studien är att synliggöra specialpedagogers, pedagogers och vårdnadshavares synsätt på problem som uppstår när samverkan brister i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Samt hur de ser på begreppet barn i behov avsärskilt stöd. Studien utgår från kvalitativa metoder med kvantitativa inslag och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med pedagoger och specialpedagoger och enkäter till vårdnadshavare. Resultatet visar att barn kan påverkas negativt av bristande samverkan, främst genom att hjälpen inte sätts in i ett tidigt skede. Resultatet visar även att alla parter har olika synsätt på vilka barn de inkluderar i begreppet barn i behov av särskilt stöd. En slutsats som kan dras är att alla barn någon gång under sin tid på förskolan kan komma att vara i behov av särskilt stöd.
8

Viljan drar halva lasset! : Hur lärmiljö och undervisning kan påverka motivationen hos elever i behov av särskilt stöd

Lindholm, Birgitta, Svedin Thunström, Gun January 2015 (has links)
Studiens syfte är att, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, beskriva och analysera pedagogers uppfattning och erfarenhet av hur lärmiljö och undervisning påverkar motivationen hos elever i behov av särskilt stöd. Undersökningen är gjord i två skolor som säger sig arbeta utifrån ett entreprenöriellt lärande. Valet av skolor grundar sig på att det entreprenöriella lärandet, enligt Skolverket och tidigare forskning, bland annat stimulerar kreativitet, självtillit och nyfikenhet. Detta anses kunna leda till en mer meningsfull undervisning som gör att elever känner sig motiverade. Studiens data har samlats in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med lärare och specialpedagoger. Resultatet visar bland annat att de flesta pedagoger anser att faktorer och arbetsmetoder som har positiv påverkan på motivationen hos elever i behov av särskilt stöd är till godo för alla elever, men att elever med många misslyckanden bakom sig kan behöva mer hjälp att bli motiverade. I resultatet framgår också lärarrollens betydelse för att skapa en motiverande lärmiljö. Det pekar också mot att varierande och elevaktiv undervisning påverkar motivationen positivt samt att ett entreprenöriellt förhållningssätt kan vara gynnsamt för motivationen hos elever i behov av särskilt stöd.
9

Vi är varandras omvärld : Hur förskolepedagoger arbetar med inkludering

Lönnberg Bergshem, Åsa January 2015 (has links)
Studien analyseras ur ett sociokulturellt och ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer beskrivs och studeras hur pedagoger arbetar med inkludering och hur de får det att fungera i sin verksamhet, vilka metoder de använder. Syftet med studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva och analysera hur pedagoger i förskolan arbetar med inkludering. Genom att undersöka vilka faktorer som pedagogerna anser främjar och motverkar inkludering i förskolan. Enligt gällande styrdokument i förskolan ska verksamheten utgå från inkludering och vila på en demokratisk grund och där är styrdokumenten tydliga. I resultatet framkommer att pedagogernas förhållningssätt spelar en avgörande roll i hur iinkludering utvecklas. Genom handledningssituationer har specialpedagogen möjlighet att påverka inkluderingen. Slutsatsen för studien visar  förhållningssättsom är metoden för lyckad inkludering.
10

Skilda världar - trygghet för alla? : Ett vuxenperspektiv på särskoleelevers möjligheter till integrering i skola och samhälle

Gustafsson, Karin January 2006 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0493 seconds