Syftet med denna studie är att utifrån förskollärares uppfattningar inhämta fördjupad kunskap om vilka barn som avses då det talas om barn i behov av särskilt stöd i förskolan, på vilket sätt anpassas förskoleverksamheten utifrån barns olika förutsättningar och behov samt vilket stöd förskollärarna får i det arbetet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fem förskollärare inom samma kommun deltog. Förskollärarna har varierande erfarenheter av att arbeta i förskolans verksamhet. Litteraturgenomgången belyser områden som barn i behov av särskilt stöd, arbete med barn i behov av särskilt stöd samt pedagogers förhållningssätt i förskolan. I studien framkom att förskollärarna har olika åsikter om vad som avses med ett barn i behov av särskilt stöd samt att det finns vissa brister i kompetenser beträffande att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i studien ansåg även att barn i behov av särskilt stöd behöver få en diagnos för att förskolan ska få extra resurser i verksamheten. Resultatet visade på att pedagogerna upplever att mycket av deras energi läggs på att söka extra resurser till de barn som finns på förskolan i behov av särskilt stöd.

Studien analyseras ur ett sociokulturellt och ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer beskrivs och studeras hur pedagoger arbetar med inkludering och hur de får det att fungera i sin verksamhet, vilka metoder de använder. Syftet med studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva och analysera hur pedagoger i förskolan arbetar med inkludering. Genom att undersöka vilka faktorer som pedagogerna anser främjar och motverkar inkludering i förskolan. Enligt gällande styrdokument i förskolan ska verksamheten utgå från inkludering och vila på en demokratisk grund och där är styrdokumenten tydliga. I resultatet framkommer att pedagogernas förhållningssätt spelar en avgörande roll i hur iinkludering utvecklas. Genom handledningssituationer har specialpedagogen möjlighet att påverka inkluderingen. Slutsatsen för studien visar  förhållningssättsom är metoden för lyckad inkludering.

No description available.

Regeringen satsar på entreprenörskap i skolan, utgångspunkten är att individer behöver bli mer entreprenöriella i sitt lärande och liv (Palander, 2011). Således är det nu ett krav i Lgr 11, att skolan ska "[…] bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap" (Lgr 11, s. 9). Med utgångsläge i ovanstående citat handlar detta examensarbete om hur det entreprenöriella förhållningssättet kan gestaltas i teknikundervisningen för årskurs F-3. Arbetet innehåller bland annat en forskningsbakgrund, där doktorsavhandlingar, rapporter, studier och kunskapsöversikter placerar arbetet i ett kunskapsfält. Syftet med arbetet är att undersöka de kvalitativa sätten som lärare för årskurs F-3 resonerar kring entreprenöriellt förhållningssätt i teknikämnet. Alltså har jag valt det kvalitativa angreppssättet för min studie, där semistrukturerade intervjuer har varit en metod för att samla in data. Jag har intervjuat sex lärare som arbetar eller har arbetat med teknik i årskurs F-3. Respondenterna har skildrat sina innebörder utifrån vad Lgr 11 framställer om entreprenörskap i relation till teknikämnet. Resultat av analys visar på respondenternas skilda men även lika föreställningar och innebörder, kring fenomenet. Det framkommer även vissa undervisningsmetoder som anses utveckla elevernas entreprenöriella förmågor i teknikämnet. Resultatet och diskussionen åskådliggör likaså de möjligheter och utmaningar som finns med entreprenöriellt förhållningssätt i teknikundervisningen, samt vilka faktorer lärare behöver begrunda för att överkomma dessa utmaningar.

Studien syftar till att empiriskt utforska lärare – elevrelationen på skoltid. Studien undersöker hur lärares gensvar och elevers respons på träningsskolan uttrycks i situerad undervisning. Fokus är relationens betydelse för inlärning vilket granskas genom att analysera kommunikationen mellan elever och personal ur ett relationellt perspektiv. Denna studie tar sin utgångspunkt i barnkonventionen (UD, 2006) och barns rättigheter att i undervisning ingå i demokratiska relationer. Utifrån en grundläggande syn på utbildning betonas barns rätt till undervisning, med respekt för varje unikt barn och barnets rätt att möta undervisning som möjliggör deras potential (UNICEF, 2007b). Författaren till studien är verksam inom grundsärskolan med inriktning träningsskola där valet av ämne "Den Relationella Brännpunkten" väcktes ur ett intresse av bemötande, förhållningssätt och vad som sker mellan människor. Träningsskolans elevgrupp kan anses mer sensitiv än andra grupper av elever. Delvis beroende på de funktionsnedsättningar som legitimerar en plats i särskolan, det vill säga utvecklingsstörning. Elevernas vilja, åsikter och motivation måste ofta upptäckas av personalen genom en kartläggning av elevers behov och intressen då det sällan framkommer direkt från eleven. I den kartläggningen är vårdnadshavares information mer betydelsefull än själva diagnosen som inte ger några pedagogiska eller didaktiska svar. En helt avgörande faktor är hur väl personalen lyckas i sin relation till eleven vilket både kräver en djupare teoretisk förståelse av funktionshindret, och ett genuint intresse för eleven som individ. Ansvaret för att bygga upp, bibehålla och utveckla relationen är lärarnas. Studien, som är av kvalitativ art, som genomförs på grundsärskolan med inriktning träningsskolan. I fokus är de processer som påverkar relationsbyggandet. Därmed bidrar studien till kunskapsutveckling inom området relationell pedagogik. I resultatet av studien anser författaren att studien bara skrapar lite på ytan till ett relationellt perspektiv men ändå ser, trots sin ringa storlek och begränsning sådana vinster med att uppmärksamma ett relationellt förhållningsätt att studien lär fortsätta fast då som praktiknära aktionsforskning.

This essay discusses the subject of people who experience a positive approach towards their bodies. It uses a phenomenological approach through qualitative interview with five people that were asked about how they experience comfort around their bodies. The aim was to understand the experience of having a positive approach to the body, with regards to feelings and situations. The result showed that acceptance, respect, actions made with consideration as well as healthy habits of thinking was carried out as the main aspects of having a positive approach to their bodies. This brought feelings of joy, gratitude, comfort, ease and the like. This is a growing field of knowledge, and this essay hope to contribute to a greater conversation concerning well-being and health.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplever varför förskolebarn hamnar utanför lek och sociala aktiviteter i förskolans barngrupper och undersöka vilka metoder de använder sig av för att motarbeta detta. Studien är en kvalitativ undersökning och den valda metoden är semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visar att samspel är betydelsefullt för barnens kunskapsmässiga, emotionella och sociala utveckling. Förskollärarna anser att det finns flera olika faktorer som påverkar varför barnen hamnar utanför. Förskollärarna har olika förslag till metoder för att motarbeta och förebygga barnens utanförskap. Slutsatser som kan dras från denna studie är för det första att beroende på hur barnen förstår sociala koder, agerar och kommunicerar med varandra är det som för det mesta avgör varför barnen får vara med eller inte. För det andra är det förskollärarens förhållningsätt och arbetssätt som påverkar barnen mest. Att förskollärares närvaro är viktig för att motverka och förebygga arbete mot utanförskap är den sista och kanske viktigaste slutsatsen.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring barns delaktighet i förskolan. Tre frågeställningar ligger till grund för studien: Hur ser förskollärare på sitt förhållningssätt för att främja barns delaktighet? Hur tänker förskollärare om att samlingen i förskolan kan användas i relation till barns delaktighet? Hur tänker förskollärare om att leken i förskolan kan användas i relation till barns delaktighet? Forskningsmetoden var kvalitativ och undersökningsinstrumentet var semistrukturerade intervjuer där resultatet analyserades för att sedan kategoriseras. Urvalet bestod av sex förskollärare. Det framkom i studien att samtliga respondenter anser att barns delaktighet är av stor vikt i förskolan och att den ofta främjas genom samtal. Det är genom samtal som respondenterna blir medvetna om vad barnen finner intressant. Barnens intressen används sedan för att utveckla verksamheten. Studien visar att det är förskollärarens förhållningsätt som till största del påverkar om barnen blir delaktiga i verksamheten. Ett gott förhållningssätt är enligt respondenterna lyhördhet, flexibilitet samt att kunna närma sig barnets perspektiv. Det synliggjordes även att mycket av barnens delaktighet är styrd till förutbestämda alternativ till exempel att placeringen är styrd till att välja plats på samlingsmattan. I leken styrs barnens delaktighet ofta utifrån förskolans och förskollärarens regler, exempelvis valet av material och att alla barn måste få vara med i leken.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare beskriver konflikter och konflikthantering i barngruppen på förskolan och i förskoleklass samt om lärarna har några förebyggande strategier för att hantera konflikter i sitt dagliga arbete. Det är en kvalitativ studie där enkäter har besvarats av lärare i två olika kommuner och sedan använts i vår datainsamlingsmetod. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning och läroplaner gällande konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att konfliktsituationer bland annat uppstår i trånga utrymmen, vid förflyttningar och i den fria leken när vuxna ej är närvarande. Resultatet visade även att det är stora barngrupper vilket leder att barnen ofta får lösa sina konflikter själva. Vår slutsats är att lärarna använder sig av olika metoder för att förebygga konflikter. Konflikter och konflikthantering är en naturlig del i verksamheten och kan utveckla både barn och lärare positivt om konflikterna hanteras konstruktivt

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser och tankar om etik i förskolan, samt synliggöra vilka etiska dilemman som finns mellan förskollärare och barnen i förskolan utifrån förskollärares upplevelser Syftet med studien är även att undersöka vilka val av metoder och verktyg som förskollärarna finner är viktiga för att undvika etiska dilemman i arbetet med barnen. I undersökningen valde vi kvalitativ intervjumetod som metod. Vi har samlat in empiriskt material via intervjuer med tio stycken förskollärare med en lång erfarenhet av yrket i södra Sverige. Samtliga förskollärare har fått svara på samma frågor om etik, etiska dilemman i samspel med barnen och vilka metoder och verktyg som förebygger etiska dilemman. I studien så framkom det att etik är något personligt och individuellt samtidigt som det skiljer sig utifrån olika bakgrunder. Förskollärarna beskriver att deras roll innefattar att lösa konflikter och att det som skapar etiska dilemman är snabba beslutstagande. Det framkommer att de metoder som förebygger etiska dilemman mellan barn och förskollärare är kommunikationen, framförallt inom arbetslaget