<p>Barns sociala samspel är en viktig del av deras utveckling. Det är genom samspel med sin omgivning som barn lär sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lär man sig även att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn är det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lärande sker. I leken lär sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn. De upptäcker även sina intressen och de utvecklas också socialt och känslomässigt. Teoretikern Lev Vygotsky ansåg att barns utveckling gynnas bäst genom att barn samspelar med andra barn. I förskolans läroplan betonas det att lärandet ska grundas såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. När det sker ett samspel med omgivningen förekommer detta lärande i en mängd skilda miljöer. Förskolans verksamhet ska bedrivas både inomhus och utomhus. Vårt syfte med denna studie är att undersöka pedagogers syn på barns sociala samspel i förskolans miljöer, inomhus och utomhus, och vilka skillnader det kan finnas mellan dessa miljöer. Vi vill dessutom ta del av pedagogernas uppfattning om vilken av miljöerna som de tror främjar och inspirerar till ett socialt samspel. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer, för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Efter sammanställning och analysarbete av vårt intervjumaterial, kom vi fram till att barns sociala samspel i förskolans miljöer kan beskrivas med tre övergripande begrepp; lek, konflikter och kommunikation. För att se skillnader i det sociala samspelet påpekade pedagogerna att samspelet påverkas på olika sätt av hur den pedagogiska miljön är utformad, vilka fysiska förutsättningar som finns i förskolan, samt pedagogernas eget intresse. Den tydligaste skillnaden mellan det sociala samspelet inomhus och utomhus var antalet konflikter.</p>

Syftet med vår undersökning är att se om en språkstörning hos barn kan få konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn på förskolan med olika former av språkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med språkstörningar för att få deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, språk och tal (talpedagog), två specialpedagoger samt två förskollärare. Resultatet av undersökningen stämmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen får problem med det sociala samspelet när inte kommunikationen fungerar. Vi konstaterar att problemen yttrar sig på olika sätt; följden kan bli att barnen blir utåtagerande eller tysta och inåtvända. Ett delsyfte med vår undersökning är också att undersöka pedagogernas uppfattning om varför det är angeläget att upptäcka barn med språkstörningar. Flertalet av informanterna betonar hur viktigt det är att tidigt sätta in åtgärder då barnet visar tecken på att ha en språkstörning eller problem med uttalet. I litteraturgenomgången tas olika metoder upp om hur barn med språkstörningar ska kunna upptäckas och metoder som kan användas för att stötta dessa barn. Metoderna beskrivs också av informanterna i intervjuerna. Undersökningen visar även betydelsen av att sprida kunskap om barn med språkstörningar.

Barns sociala samspel är en viktig del av deras utveckling. Det är genom samspel med sin omgivning som barn lär sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lär man sig även att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn är det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lärande sker. I leken lär sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn. De upptäcker även sina intressen och de utvecklas också socialt och känslomässigt. Teoretikern Lev Vygotsky ansåg att barns utveckling gynnas bäst genom att barn samspelar med andra barn. I förskolans läroplan betonas det att lärandet ska grundas såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. När det sker ett samspel med omgivningen förekommer detta lärande i en mängd skilda miljöer. Förskolans verksamhet ska bedrivas både inomhus och utomhus. Vårt syfte med denna studie är att undersöka pedagogers syn på barns sociala samspel i förskolans miljöer, inomhus och utomhus, och vilka skillnader det kan finnas mellan dessa miljöer. Vi vill dessutom ta del av pedagogernas uppfattning om vilken av miljöerna som de tror främjar och inspirerar till ett socialt samspel. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer, för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Efter sammanställning och analysarbete av vårt intervjumaterial, kom vi fram till att barns sociala samspel i förskolans miljöer kan beskrivas med tre övergripande begrepp; lek, konflikter och kommunikation. För att se skillnader i det sociala samspelet påpekade pedagogerna att samspelet påverkas på olika sätt av hur den pedagogiska miljön är utformad, vilka fysiska förutsättningar som finns i förskolan, samt pedagogernas eget intresse. Den tydligaste skillnaden mellan det sociala samspelet inomhus och utomhus var antalet konflikter.

Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som är outforskad och som fångat vårt intressetill denna studie. Studien ger även kunskaper till all personal inom skolan som på något sättbemöter eleverna. Vi har valt att utgå ifrån elevernas perspektiv där elever från årskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrån ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom området har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket är något som ständigt förekommer påden dolda arenan. Sökord: Sökorden vi har använt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, när ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnärvaro/frånvaro. Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan. Metod: Vi har valt att använda oss av intervjuer utifrån en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan. Vi lät elevernaanvända engångskameror för att kunna fotografera sina utvalda platser. Resultat: Den dolda arenan är viktig för eleverna och något som de upplever på olika sätt.Detta beror på om personalen är närvarande eller inte, dock förblir inte den dolda arena doldvid personalens närvaro. Tryggheten är en del som skiljer sig åt mellan årskurserna och ävenhur de hanterar konflikter som uppstår på den.

Syftet med studien är att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhållande har de till samhällets värderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades på film och ägde rum i femårsavdelningar på tre olika förskolor. Både planerade och spontana musikaliska aktiviteter står i fokus. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi. Etnometodologi undersöker metoder och rutiner som används för att skapa mening och konstruera ett gemensamt socialt liv. Vidare redogörs för tidigare forskning som kartlägger genus som socialt och kulturellt konstruerad och forskning som sätter genus i relation till musik. Analysen sker med hjälp av interaktionsanalysen (Jordan &amp; Henderson, 1995) där materialet granskas och tolkas utifrån ett barnperspektiv. Studiens resultat visar upp skillnader i flickors och pojkars genus konstruktioner och framställer olika metoder och rutiner för att skapa och upprätthålla dessa. Flickor har till exempel en benägenhet att uppträda som regeluppehållare och pojkar ses som mer aktiva och initiativtagande. Olika faktorer som gruppkonstellationer, miljö och pedagoger är avgörande för resultaten och påverkar barnens genushandlingar. I diskussionsdelen sätts tidigare forskning, teoretisk bakgrund och metod i förhållande till resultat och analys. Det dras paralleller till andra studier och likheter och skillnader beskrivs och diskuteras.

No description available.

Syftet med studien är att genom analys av förskollärares berättelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan påverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig på åtta intervjuer med förskollärare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel. Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas också olika faktorer som kan påverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara våra frågeställningar. Utifrån ett specialpedagogiskt synsätt har vi valt att utgå från tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet. Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman. Det första temat handlar om hur viktiga pedagogers roll och deltagande är i leken. Det andra temat fokuserar på pedagogers erfarenheter hur lek och samspel kan påverkas utifrån hinder och möjligheter. Det tredje och sista temat behandlar organisationens och miljöns betydelse för utvecklingen i lek och samspel i förskolan.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger tänker kring sitt förhållningssätt i konflikter och vilka effekter de tror att förhållningssättet kan få i barngruppen. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer där sex pedagoger från olika förskolor har deltagit. Resultatet visade att deltagarna hela tiden reflekterar över sitt förhållningssätt till konflikter och varför konflikter uppstår. Något som alla deltagare belyste var att det är viktigt att barnen ges verktyg för att klara konflikter själva. Flera olika strategier kunde ses på hur konflikthantering går till men mycket handlar om bemötande, förklaringar och att alla i slutändan ska känna sig nöjda. Alla deltagande ansåg att konflikter är lärande men på olika plan. Bland annat handlar det om ett lärande utifrån den gemensamma respekt man bör ha mot varandra men även det sociala samspelet nämns. De slutsatser som kan dras är att konflikthantering i förskolan är en viktig del där pedagogens förhållningssätt påverkar konfliktens utgång. Att ge barnen verktyg för att klara konflikter själva ses som en bra start och en central del i konflikthantering hos deltagarna.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur förskolans inomhusmiljö stödjer barns sociala samspel och på vilket sätt förskolepersonal utformar miljön för att främja barns interaktion med varandra. Denna kvalitativa undersökning genomförs på två olika förskolor där vi sammanlagt utför åtta stycken intervjuer med både förskollärare och barnskötare. Resultatet visar att miljöns rum, material samt utformning antingen kan främja eller begränsa barns sociala samspel. Vikten av att ha en flexibel miljö framhålls samtidigt som vårt resultat synliggör tankar kring rummens storlek och utformning samt betydelsen av att erbjuda barn varierat och tillgängligt material. Utifrån vårt resultat kan vi se att förskolepersonal dock bör lägga större fokus på barns egna idéer och synpunkter och göra dem mer delaktiga i utformandet av förskolans miljö.

No description available.