Det övergripande syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattning om och utformande av den fysiska inomhusmiljön på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Studien utgår från det postmoderna perspektivet som i denna studie innebär att det ställs höga krav på den pedagogiska processen. Det vill säga att utforma en lärandemiljö som intresserar och utmanar barnen till att konstruera samt arbeta kreativt utan att begränsas av könsstereotypa normer. Detta innebär att miljöns utformning samt förskollärarens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter till interaktion, lek och utforskande. I lärandeprocessen skapar barnen inte bara kunskap utan också identitet. Identitet är något som konstrueras och rekonstrueras hela tiden i de specifika sammanhang barnen befinner sig i. Studien undersöker förskollärarnas uppfattning om könsroller och genus i den fysiska lärandemiljön inomhus på förskolan samt hur de utformar denna med hänsyn till genus och jämställdhet mellan könen. Detta har gjorts genom intervjuer av tre förskollärare samt observationer av tre förskoleavdelningars inomhusmiljöer.  I intervjuerna med förskollärarna framkommer att massmedia, samhället och olika hemförhållanden påverkar barns synsätt och könsnormer. Resultatet visar att förskollärarna är eniga om att det är viktigt att arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. Genusarbetet ses som en lång process som börjar med granskning av förskollärarens eget förhållningssätt och egna värderingar. Förskollärarna anser att genus handlar om individen, att se varje barn som barn, inte som flicka respektive pojke. Barnen ska inte begränsas av könsnormer i den fysiska inomhusmiljöns utformning utan alla ska få lika möjligheter oavsett kön. För att alla barn ska få möjlighet att leka könsneutralt är det viktigt att materialet i lärandemiljöerna är tilltalande för båda könen. Det handlar om att lägga till samt blanda material för att göra miljön intressant samt inbjudande för både pojkar och flickor, att till exempel i bygg- och konstruktionsrum lägga till tyger, mjuka djur och figurer.  Lärandemiljön har enligt de intervjuade förskollärarna förändrats och blivit mer könsneutral vilket kan förankras i studiens observationer. Det framkommer i observationerna att förskolornas lärandemiljöer har uppblandat material som inbjuder till könsneutrala lekar. Lärandemiljön på förskolan har enligt litteratur och forskning förändrats från en hemlik samt kvinnligt präglad inredning till att bli mer skapande och verkstadslik med konstruktionsrum samt ateljéer. Observationerna och intervjuerna i denna studie bekräftar detta.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur miljö och material kan förstås som pedagogiska resurser i förskolans verksamhet. Följande frågeställning ligger till grund för studien: Hur problematiserar och samtalar förskollärare om material och inomhusmiljön i relation till den pedagogiska verksamheten i förskolan? Studien utgår från en kvalitativ metod. För att få svar på syftet och forskningsfrågan genomfördes intervjuer med fem förskollärare. Vi har använt oss av en intervjuguide och fotografier som hjälp vid intervjuerna. Förskollärarnas svar har analyserats med hjälp av en tematisk analys och en teoretisk begreppsapparat. Resultatet visar att alla förskollärare har olika förutsättningar i sitt arbete med förskolans inomhusmiljö där de både ser möjligheter och utmaningar. De olika förutsättningarna tycks få konsekvenser för om inomhusmiljön och materialet förstås som en resurs eller inte. Våra resultat visar på att förskollärarna både medvetet och omedvetet använder sig av inomhusmiljön och materialet som en resurs i förskolans verksamhet. Bygg och konstruktionshörnan ansågs av samtliga förskollärare vara den mest pedagogiska inomhusmiljön som utgör en resurs för verksamheten. Förskollärarna påtalar att materialet blir en tillgång för barns möjligheter till utforskande när det är allsidigt, tillgängligt, utmanande och synligt. Dock visar vår studie att tillgängligheten tenderar att minska för de yngsta barnen. Resultat pekar på att materialets placering kan bli en resurs om materialet används av barnen eller inte. Sammanfattningsvis när förskollärarna samtalar och problematiserar om inomhusmiljön kan det förstås som att i vissa avseenden kan miljön förstås som en pedagogisk resurs medan i andra avseenden ses den inte som en resurs.

<p>Denna studie syftar till att se hur en pedagogisk fysisk inomhusmiljö kan se ut och om miljön påverkar barnens utveckling och lärande. Arbetet belyser hur pedagoger tänker och resonerar i denna fråga och vad tidigare forskning har kommit fram till.</p><p> </p><p>Pedagogernas tankar om den fysiska inomhusmiljön dokumenterades genom frågeformulär med öppna frågor och telefonintervjuer för en mer djupgående analys av den viktiga konstruktionsleken.</p><p> </p><p>Ur svaren på frågorna framgår det att alla pedagoger anser att den fysiska inomhusmiljön är oerhört viktigt ur pedagogisk synvinkel, men att det finns en del svårigheter att få miljön så bra som man kan önska. Detta beror bland annat på små lokaler, mycket barn och dålig ekonomi. Kunskapen om miljöns betydelse gör däremot att fantasin flödar och uppfinningsrikedomen utnyttjas för att få till en så väl fungerande fysisk inomhusmiljö som möjligt.</p><p> </p><p>Resultatet visar att pedagogernas tankar om miljön bekräftas av tidigare forskning, men tyvärr stannar denna kunskap många gånger hos pedagogerna. De som har det yttersta ansvaret för att förskolans lokaler är ordentligt ändamålsenliga, kommunen, utnyttjar inte denna kunskap när det gäller planering av barngruppers storlek, ekonomiska medel till material eller vid nybyggnation.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate how an educational physical indoor environment can be constructed and also to examine whether the environment affects children's development and learning. The study presents both previous research and illustrates the pre-school teachers' thoughts on the environment's effect on children's learning.</p><p> </p><p>The study was conducted using both an open-question questionnaire, and through interviews, to provide for an in-depth analysis of the important play of construction.</p><p> </p><p>The answers revealed that all pre-school teachers consider the physical indoor environment to be enormously important from a pedagogical perspective (point of view). The pre-school teachers stated that too small rooms, large number of children in the groups and lack of funding, were factors that prevented them from creating an ideal indoor environment. However, their understanding of the importance of the indoor environment prompted them to use their fantasy and creativity to get the best physical indoor environment as possible.</p><p> </p><p>Previous research confirms the educationalists' opinions on the importance of the indoor environment. This knowledge unfortunately seems to rest with the pre-school teachers and is not considered when deciding on the number of children in the day-care groups, financial means for material or when building new day-care centres.</p>

Denna studie syftar till att se hur en pedagogisk fysisk inomhusmiljö kan se ut och om miljön påverkar barnens utveckling och lärande. Arbetet belyser hur pedagoger tänker och resonerar i denna fråga och vad tidigare forskning har kommit fram till.   Pedagogernas tankar om den fysiska inomhusmiljön dokumenterades genom frågeformulär med öppna frågor och telefonintervjuer för en mer djupgående analys av den viktiga konstruktionsleken.   Ur svaren på frågorna framgår det att alla pedagoger anser att den fysiska inomhusmiljön är oerhört viktigt ur pedagogisk synvinkel, men att det finns en del svårigheter att få miljön så bra som man kan önska. Detta beror bland annat på små lokaler, mycket barn och dålig ekonomi. Kunskapen om miljöns betydelse gör däremot att fantasin flödar och uppfinningsrikedomen utnyttjas för att få till en så väl fungerande fysisk inomhusmiljö som möjligt.   Resultatet visar att pedagogernas tankar om miljön bekräftas av tidigare forskning, men tyvärr stannar denna kunskap många gånger hos pedagogerna. De som har det yttersta ansvaret för att förskolans lokaler är ordentligt ändamålsenliga, kommunen, utnyttjar inte denna kunskap när det gäller planering av barngruppers storlek, ekonomiska medel till material eller vid nybyggnation. / The purpose of this study is to investigate how an educational physical indoor environment can be constructed and also to examine whether the environment affects children's development and learning. The study presents both previous research and illustrates the pre-school teachers' thoughts on the environment's effect on children's learning.   The study was conducted using both an open-question questionnaire, and through interviews, to provide for an in-depth analysis of the important play of construction.   The answers revealed that all pre-school teachers consider the physical indoor environment to be enormously important from a pedagogical perspective (point of view). The pre-school teachers stated that too small rooms, large number of children in the groups and lack of funding, were factors that prevented them from creating an ideal indoor environment. However, their understanding of the importance of the indoor environment prompted them to use their fantasy and creativity to get the best physical indoor environment as possible.   Previous research confirms the educationalists' opinions on the importance of the indoor environment. This knowledge unfortunately seems to rest with the pre-school teachers and is not considered when deciding on the number of children in the day-care groups, financial means for material or when building new day-care centres.

Den här undersökningen behandlar inomhusmiljön och barns inflytande i förskolan. Syftet med studien är att få en förståelse för barns inflytande över inomhusmiljön, både avseende föremål och rumsliga aspekter. Jag vill få en bredare syn på hur barn utövar inflytande över inomhusmiljön och vad lärarnas roll i detta innebär. Studien utgår från det postmoderna kunskapsperspektivet och använder tidigare forskning hos bland annat Ann Skantze, Elisabeth Nordin-Hultman, Kristina Westlund och Elisabeth Arnér för problematisering av data. Som led i studien används vidare statliga utredningar framförallt Utbildningsdepartementets rapport Var -dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning (Ds 2003:46). Inför undersökningen genomfördes observationer på en förskola för att få material att basera mina problemformuleringar och intervjufrågor på. Valet gjordes att genomföra en fallstudie med hjälp av åtta intervjuer med barn och två intervjuer med lärare. Som stöd för analysen har även fotografier tagits av inomhusmiljön. En viktig slutsats från denna studie är att lärarna på förskoleavdelningen är väl medvetna om en planerad inomhusmiljö och de har olika metoder för att ta reda på barnens åsikter. Däremot finns tydliga skillnader mellan barnen och lärarnas åsikter vad gäller regler, leksaker och vem som bestämmer på förskolan. Barnen anser att lärarna bestämmer allt. En annan slutsats jag kunnat dra är vikten av att diskutera ord och begrepp och dess betydelse, både mellan lärare och mellan lärare-barn. Detta behövs för att alla ska få möjligheten till inflytande.

Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan användas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kände att jag hade ett stort intresse för detta ämne genom min praktikplats där de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras behov. Vidare ville jag se om det gick att använda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande.   Jag kom fram till att hur pedagogerna ser på barnen och hur de utformar inomhusmiljön på ett visst sätt leder till att barnen utmanas, både genom miljön men också genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlätta dagen på förskolan både för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande.   När pedagogerna ser på barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhållningssätt till barnen och varandra förändras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollärarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en föränderlig miljö leder det till att barnen hela tiden är i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön ändras. I denna uppsats kan du läsa vidare om vad man som pedagog kan göra för att se och utforma inomhusmiljön utefter barnens behov och vad både barn och vuxna vinner på det.

Denna undersökning handlar om sex förskolepedagogers syn på den pedagogiska miljön i en Reggio Emilia inspirerad förskola. På Reggio Emilia inspirerade förskolor benämner man den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Resultatet jag fått fram efter att jag gjort min studie visar att pedagogerna anser att den pedagogiska inomhusmiljön är mycket viktig när det kommer till barns lärande och meningskapande. Pedagogerna anser att miljön ska anpassas efter barnet. Den ska locka till lek, nyfikenhet och lärande. Det är viktigt med en föränderlig miljö på förskolan tycker dessa pedagoger. Även rummets utformning tycker dessa pedagoger är väsentlig. Rummet ska tala sitt tydliga språk. Tillgängligheten av materialet är en förutsättning för barns lärande situationer anser de tillfrågade pedagogerna. Miljön har med andra ord en relativt stor betydelse när det kommer till barns lärande och meningskapande i alla fall om jag tittar på de resultat jag fått fram av de sex intervjuade förskolepedagogerna på förskolan Regnbågen.

Världen är idag mer energiberoende än någonsin. I Sverige står bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvändning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv när det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tätare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohälsa kan öka till följd av för dålig ventilation. Polhemsskolan i Gävle driver en butik i fastighet P5, där personalen upplever att inomhusmiljön är otillfredsställande. Lokalen upplevs som bullrig och under varma dagar på sommarhalvåret blir inomhustemperaturen hög. Syftet med den här studien är att kartlägga butikens inomhusklimat och föreslå möjliga åtgärder. Ritningar och data samlades in och en rundvandring genomfördes i butiken. Mätningar utfördes sedan på plats. Lufttemperatur och luftfuktighet mättes. Ventilationsflödet mättes och värmeenergiförluster via ventilationen beräknades. Bullernivån i butiken undersöktes och beräkningar utfördes för olika solavskärmningsmöjligheter. Resultatet visar att varken lufttemperaturen, luftfuktigheten eller ventilationsflödet i butiken avviker från Arbetsmiljöverkets rekommendationer. Bullernivån är däremot avsevärt mycket högre i butiken, jämfört med de riktlinjer som finns för svenska arbetsplatser. Bullret kommer främst från butikens kyldiskar. Möjliga åtgärdsförslag gällande inomhustemperaturen är montering av rörlig solavskärmning, för att ge butikens personal möjlighet att själva reglera inomhustemperaturen under varma soliga dagar. Bullernivån kan antingen åtgärdas genom byte av kyldiskar eller genom montering av ljudabsorbenter i lokalen. / The world is more energy dependent than ever. In Sweden, residential and service sector accounts for 38 % of the country’s total energy use.  As a result of the world’s energy dependence the EU has introduced new directives that regulate construction and renovation requirements. Airtightness of building envelope is improving, which creates problems with indoor environment. The indoor temperature in energy efficient buildings is often too high and building related illness may increase due to poor ventilation. Polhemskolan in Gävle runs a small store in a building called P5, where employees are dissatisfied with the indoor environment. The shop is perceived as noisy and during hot summer days, the indoor temperature is high. The purpose of this study is to survey the indoor climate and propose possible measures. Building plans and data was collected. Measurements were then carried out on site. Air temperature and humidity were measured. Air flow was measured, and the thermal energy losses through the ventilation calculated. The intensity of the sound in the shop was measured and the efficiency of different shading devices was calculated. The results show that neither the air temperature, humidity or ventilation flow in the store differs from the recommendations that Arbetsmiljöverket has set up. The intensity of the sound is considerably higher in the store, compared to the existing guidelines for Swedish workplaces. The noise comes mainly from the store's refrigerated counters.   It’s possible to reduce the indoor temperature with a shading device, which would give the staff the opportunity to regulate the indoor temperature on hot sunny days. By replacing the refrigerated counters or by installing sound absorbers in the room, the sound intensity will decrease.

No description available.

Abstract: This thesis work has been conducted at the Real Estate Department in Halmstad. The department consists of a construction/project management-unit and an operation/management-unit. Like many other towns in Sweden, Halmstad has had a long lasting problem with indoor environment. Not at least at their preschools. Today they are constructing from current building regulations. They have learned from negative experiences which have occurred in the indoor environment in older buildings. Focus is now on healthy materials, like low emission value, energy efficiency and optimization of the building, but still with soft parameters such as cleaning, interior and choice of materials. The fixtures is provides by the real estate department and the furnishings are provides by the children and youth administration. Together they are trying to provide a great indoor environment. I have, together with the real estate department and the children and youth administration of Halmstad, investigated how to provide a good indoor environment in the preschools with small funds. In my thesis there is one theoretical part with a questionnaire survey of how the preschool staff is experiencing their indoor environment to determine where the problems often start. And a practical part with measurements to try and come down to a result that analysis the cause of the problems and also to make sure that the ventilation systems are fulfilling projected values. The measurements and the questionnaire surveys was made at Lokes preschool in Frösakull, Askens preschool in Oskarström and Gullbrandstorps preschool. There were some differences between the staff-responses at the three different preschools. At Askens preschool they feel that the premises are cleaned poorly. At Gullbrandstorps preschool they feel that the indoor-air is bad because they can´t open the windows. The only common factor is the problems they have with the noise the children makes, which unfortunately is normal and specific for the activity. The particle measurement shows that Askens preschool is the one with the most particles in the indoor-air, which can be the results of poor cleaning och materials that are hard to clean. The airflow measurements didn´t show any unusual values, at those preschools where the measurements went well.