No description available.

<p>Denna studie syftar till att se hur en pedagogisk fysisk inomhusmiljö kan se ut och om miljön påverkar barnens utveckling och lärande. Arbetet belyser hur pedagoger tänker och resonerar i denna fråga och vad tidigare forskning har kommit fram till.</p><p> </p><p>Pedagogernas tankar om den fysiska inomhusmiljön dokumenterades genom frågeformulär med öppna frågor och telefonintervjuer för en mer djupgående analys av den viktiga konstruktionsleken.</p><p> </p><p>Ur svaren på frågorna framgår det att alla pedagoger anser att den fysiska inomhusmiljön är oerhört viktigt ur pedagogisk synvinkel, men att det finns en del svårigheter att få miljön så bra som man kan önska. Detta beror bland annat på små lokaler, mycket barn och dålig ekonomi. Kunskapen om miljöns betydelse gör däremot att fantasin flödar och uppfinningsrikedomen utnyttjas för att få till en så väl fungerande fysisk inomhusmiljö som möjligt.</p><p> </p><p>Resultatet visar att pedagogernas tankar om miljön bekräftas av tidigare forskning, men tyvärr stannar denna kunskap många gånger hos pedagogerna. De som har det yttersta ansvaret för att förskolans lokaler är ordentligt ändamålsenliga, kommunen, utnyttjar inte denna kunskap när det gäller planering av barngruppers storlek, ekonomiska medel till material eller vid nybyggnation.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate how an educational physical indoor environment can be constructed and also to examine whether the environment affects children's development and learning. The study presents both previous research and illustrates the pre-school teachers' thoughts on the environment's effect on children's learning.</p><p> </p><p>The study was conducted using both an open-question questionnaire, and through interviews, to provide for an in-depth analysis of the important play of construction.</p><p> </p><p>The answers revealed that all pre-school teachers consider the physical indoor environment to be enormously important from a pedagogical perspective (point of view). The pre-school teachers stated that too small rooms, large number of children in the groups and lack of funding, were factors that prevented them from creating an ideal indoor environment. However, their understanding of the importance of the indoor environment prompted them to use their fantasy and creativity to get the best physical indoor environment as possible.</p><p> </p><p>Previous research confirms the educationalists' opinions on the importance of the indoor environment. This knowledge unfortunately seems to rest with the pre-school teachers and is not considered when deciding on the number of children in the day-care groups, financial means for material or when building new day-care centres.</p>

Denna studie syftar till att se hur en pedagogisk fysisk inomhusmiljö kan se ut och om miljön påverkar barnens utveckling och lärande. Arbetet belyser hur pedagoger tänker och resonerar i denna fråga och vad tidigare forskning har kommit fram till.   Pedagogernas tankar om den fysiska inomhusmiljön dokumenterades genom frågeformulär med öppna frågor och telefonintervjuer för en mer djupgående analys av den viktiga konstruktionsleken.   Ur svaren på frågorna framgår det att alla pedagoger anser att den fysiska inomhusmiljön är oerhört viktigt ur pedagogisk synvinkel, men att det finns en del svårigheter att få miljön så bra som man kan önska. Detta beror bland annat på små lokaler, mycket barn och dålig ekonomi. Kunskapen om miljöns betydelse gör däremot att fantasin flödar och uppfinningsrikedomen utnyttjas för att få till en så väl fungerande fysisk inomhusmiljö som möjligt.   Resultatet visar att pedagogernas tankar om miljön bekräftas av tidigare forskning, men tyvärr stannar denna kunskap många gånger hos pedagogerna. De som har det yttersta ansvaret för att förskolans lokaler är ordentligt ändamålsenliga, kommunen, utnyttjar inte denna kunskap när det gäller planering av barngruppers storlek, ekonomiska medel till material eller vid nybyggnation. / The purpose of this study is to investigate how an educational physical indoor environment can be constructed and also to examine whether the environment affects children's development and learning. The study presents both previous research and illustrates the pre-school teachers' thoughts on the environment's effect on children's learning.   The study was conducted using both an open-question questionnaire, and through interviews, to provide for an in-depth analysis of the important play of construction.   The answers revealed that all pre-school teachers consider the physical indoor environment to be enormously important from a pedagogical perspective (point of view). The pre-school teachers stated that too small rooms, large number of children in the groups and lack of funding, were factors that prevented them from creating an ideal indoor environment. However, their understanding of the importance of the indoor environment prompted them to use their fantasy and creativity to get the best physical indoor environment as possible.   Previous research confirms the educationalists' opinions on the importance of the indoor environment. This knowledge unfortunately seems to rest with the pre-school teachers and is not considered when deciding on the number of children in the day-care groups, financial means for material or when building new day-care centres.

No description available.

Syftet med studien har varit att undersöka fyra förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön på de förskolor där de arbetar. Våra forskningsfrågor har utgått ifrån följande tre områden: den fysiska inomhusmiljöns utformning och innehåll. Även barns delaktighet, inflytande och materialets tillgänglighet. Slutligen vilka möjligheter och begränsningar som finns i den fysiska inomhusmiljön. Forskningsfrågorna besvarades genom kvalitativa intervjuer. Vi har även använt oss av egna bilddokumentationer för att lättare kunna analysera resultatet. Resultatet har visat att de intervjuade förskollärarna har liknande uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön. Samtliga intervjuade förskollärare anser att inomhusmiljön är en viktig del i barnens vardag på förskolan, bland annat att det är viktigt att utgå ifrån barnen intressen, samt att göra kontinuerliga förändringar imiljön. Ekonomin är en stor begränsning enligt samtliga förskollärare. Vi drar slutsatsen att miljön ska vara flexibel, innehållsrik, utmanande och trygg för barnen. Studiens förskollärare strävar ständigt efter att anpassa den fysiska inomhusmiljön efter barnen och deras behov och intressen.

Syftet med arbetet var att undersöka hur två pedagoger och två rektorer som arbetar på två olika kommunala förskolor ser på innemiljön och dess påverkan på lek. Det innefattar vilket material som används och hur de har utformat miljön. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att samla in materialet. Resultat av undersökningen visade att båda förskolorna arbetar aktivt med miljön men att den ena förskolan precis har börjat med sitt arbete. Båda förskolorna arbetade efter samma vision, att ha en miljö som är tillgänglig för bar-nen där materialet är synligt och på barnens nivå. Det är något som också tas upp som viktigt i litteratur och forskning. Faktorer som visade sig ha betydelse för utformingen av miljön var eko-nomi, tid, personalens inställning och barnens ålder.

Vår studie syftar till att beskriva och analysera vilka uppfattningar en grupp pedagoger har om den pedagogiska innemiljön samt vilken barnsyn som råder i förskolan. Frågeställningarna är följande: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska innemiljöns betydelse för barns möjligheter till meningsskapande aktiviteter? Hur utformar pedagogerna innemiljön för att ge barnen rika möjligheter till meningsskapande aktiviteter? Vilken barnsyn ger pedagogerna i förskolan uttryck för? För att få svar på dessa frågor gjorde vi en kvalitativ forskningsstudie som byggde på semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare i Södertälje kommun. Vår uppsats har sin huvudsakliga teoretiska utgångspunkt i det postmoderna perspektivet, där människan och det materiella påverkar varandra och skall ses som sammanflätade med varandra. Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger ansåg att den pedagogiska innemiljön har en stor betydelse i barns lärande och utveckling i förskolan. Pedagogerna ansåg också att utformningen av innemiljön ska utgå från barns behov och intressen. Alla pedagoger menade att de ser barn som kompetenta, kreativa och aktiva. / ULV projekt

Under vår verksamhetförlagda utbildning har vi lagt märke till att förskolans utomhusmiljö inte används som en plats för lärande. Det har varit mycket ovanligt att pedagoger genomfört planerade aktiviteter utomhus, något som står i kontrast till hur inomhusmiljön används. Vihar också läst kurslitteratur och artiklar som lyfter fram just lärande utomhus som något positivt under vår utbildning. Ett intresse som har växt fram är hur detta kan påverka barnen i förskolan. Det ville vi ta reda på och vi ville undersöka vad barnen själva ansåg om sitt lärande. Genom att prata med barnen har vi lyckats lyfta fram vad de tycker och tänker om att vara ute. När barnen har delat med sig av sina tankar har det gett oss insikt i vad som är viktigt för dem och hur olika faktorer i förskolan påverkar deras möjligheter att leka och lära sig, både på förskolegården och i skogen. Utöver barnsamtal har vi observerat tre förskolegårdar och pedagogers agerande, samt genomfört intervjuer med pedagoger om hur de använder utomhusmiljön. Vår studie har visat oss att den fysiska miljön och pedagogers agerande är faktorer som på ett avgörande sätt spelar in på vilka möjligheter för lärande barnen har. En slutsats i vår studie visar att det är viktigt att se till kombinationen av de två faktorerna då man ska utvärdera förutsättningarna för lärande i utomhusmiljön på förskolan.

Syftet med studien är att undersöka vad verksamma pedagoger har för åsikter då det gäller åldershomogena och åldersblandade barngrupper och hur gruppsammansättningen påverkar förskolebarn. Detta sker genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på fyra olika förskolor. För att få en stor spridning i uppfattningar har pedagoger med varierade erfarenheter intervjuats. Studien visar att miljöns utförande ser olika ut beroende på vilken gruppering som används på förskolorna. Den visar också att pedagogisk planering och arbetet mot läroplanens mål är något som fungerar på ett enklare sätt i åldershomogena barngrupper. Studien visar slutligen att barn inte alltid får tillgång till äldre förebilder i åldershomogena barngrupper.

Syftet med vårt arbete är att få syn på de literacy-händelser som förskolans pedagogiska miljö ger förutsättningar för. Hur väl stämmer förskolans dagliga verksamhet överens med de krav och intentioner som styrdokumenten ställer? Vad sker i mötet mellan barn och miljö. Vi vill förstå djupet av detta möte. Hur och i vilket omfång påverkar den mångfacetterade miljön literacy?                                                                                Observation blev den metod vi valde för vår studie. Vi har genom kvalitativa observationer, som dels utförts genom att filma med iPad och dels genom att föra löpande anteckningar med papper och penna, undersökt de språkliga förutsättningar förskolans pedagogiska miljö och verksamhet ger barn i förhållande till styrdokument och till den vetenskapliga forskning som gjorts på området. Utifrån de resultat vi kommit fram till vill vi lyfta fram att barns meningsskapande sker utifrån en inre drivkraft, intressen och förmågan att själv och i samspel med andra använda den omgivande miljöns förutsättningar och resurser. Tillgången på material, förskollärarnas/arbetslagets förhållningssätt och disponeringen av tid är ytterligare faktorer som är viktiga för att skapa förutsättningar för literacy i en vidare bemärkelse där relationen mellan olika språkliga system och såväl sociala som kulturella sammanhang ingår.