<p> </p><p>Detta är en kvalitativ studie som belyser hur verksamma pedagoger i förskolan ser på den fysiska miljön och barns inflytande. Går det att påverka barns inflytande med hjälp av den fysiska miljön på förskolan? Studiens resultat visar att de flesta av respondenterna anser att det går. Vad som mer framkommer är att förskollärare skulle kunna använda sig mycket mer av den fysiska miljön än vad de faktiskt gör. Många belyser samma sätt att använda sig av miljön för att påverka barns inflytande och det verkar som att de inte har så mycket idéer om hur de skulle kunna påverka den fysiska miljön för att främja barns inflytande. Det finns däremot pedagogiska inriktningar som fokuserar och lägger ner väldigt mycket tid och energi på den fysiska miljön. Studien visar att förskolor utan särskild inriktning kanske bör ta efter dessa specialinriktade förskolor vad gäller arbetet med och kring den fysiska miljön.</p>

Detta är en kvalitativ studie som belyser hur verksamma pedagoger i förskolan ser på den fysiska miljön och barns inflytande. Går det att påverka barns inflytande med hjälp av den fysiska miljön på förskolan? Studiens resultat visar att de flesta av respondenterna anser att det går. Vad som mer framkommer är att förskollärare skulle kunna använda sig mycket mer av den fysiska miljön än vad de faktiskt gör. Många belyser samma sätt att använda sig av miljön för att påverka barns inflytande och det verkar som att de inte har så mycket idéer om hur de skulle kunna påverka den fysiska miljön för att främja barns inflytande. Det finns däremot pedagogiska inriktningar som fokuserar och lägger ner väldigt mycket tid och energi på den fysiska miljön. Studien visar att förskolor utan särskild inriktning kanske bör ta efter dessa specialinriktade förskolor vad gäller arbetet med och kring den fysiska miljön.

Syftet med studien har varit att undersöka fyra förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön på de förskolor där de arbetar. Våra forskningsfrågor har utgått ifrån följande tre områden: den fysiska inomhusmiljöns utformning och innehåll. Även barns delaktighet, inflytande och materialets tillgänglighet. Slutligen vilka möjligheter och begränsningar som finns i den fysiska inomhusmiljön. Forskningsfrågorna besvarades genom kvalitativa intervjuer. Vi har även använt oss av egna bilddokumentationer för att lättare kunna analysera resultatet. Resultatet har visat att de intervjuade förskollärarna har liknande uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön. Samtliga intervjuade förskollärare anser att inomhusmiljön är en viktig del i barnens vardag på förskolan, bland annat att det är viktigt att utgå ifrån barnen intressen, samt att göra kontinuerliga förändringar imiljön. Ekonomin är en stor begränsning enligt samtliga förskollärare. Vi drar slutsatsen att miljön ska vara flexibel, innehållsrik, utmanande och trygg för barnen. Studiens förskollärare strävar ständigt efter att anpassa den fysiska inomhusmiljön efter barnen och deras behov och intressen.

<p>Uppsatsen behandlar några av de faktorer som påverkar högstadieelevers övergång från</p><p>grundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer och med en enkät, intervjuerna riktades till elever och enkäten besvarades av dessas lärare. De studien undersökta ungdomarna trivs på sin skola på grund av den närhet de upplever till varandra och till sina lärare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, är en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i.</p>

Uppsatsen behandlar några av de faktorer som påverkar högstadieelevers övergång från grundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer och med en enkät, intervjuerna riktades till elever och enkäten besvarades av dessas lärare. De studien undersökta ungdomarna trivs på sin skola på grund av den närhet de upplever till varandra och till sina lärare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, är en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Demens är en neurodegenerativ sjukdom där kognitiv och funktionell nedsättning uppstår. Det finns inget botemedel för demenssjukdom utan målet är att förbättra och stödja livet för individerna som drabbats, vilket kan tillämpas genom anpassning av den fysiska miljön. Syftet med litteraturstudien var att belysa den fysiska miljöns påverkan på individer med demenssjukdom utifrån vårdpersonal och forskares uppfattningar. Metoden som tillämpades var en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2012) nio-stegsmodell med datainsamling genom databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna genomgick Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa studier. Detta resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som bearbetades till olika teman. Resultatet redovisades med fem olika teman: minskad agitation, ökad orienteringsförmåga, ökat engagemang och uppmärksamhet, ökad social interaktion och ökat välbefinnande. Slutsatsen var att individerna med demenssjukdom påverkades av den fysiska miljön genom att den utbringade lugn, autonomi, trygghet, självständighet, frihet, värdighet och en känsla av att ha kontroll och att känna sig hemma. Detta samtidigt som personalen kunde få mer tid till att umgås och/eller utföra aktiviteter med individerna.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur förskollärare uppfattar den fysiska inomhusmiljön i form av möbler och material, samt hur de uppfattar barnens möjlighet till inflytande i utformningen av miljön. En kvalitativ forskningsmetod har använts i form av intervjufrågor som utformats för att besvara vår studies frågeställningar. Fyra utvalda respondenter med olika lång erfarenhet har intervjuats och dessa intervjuer har dokumenterats genom ljudinspelning för att sedan transkriberas. Resultatet av vår studie visar på olika hinder som kan uppstå i utformningen av den fysiska inomhusmiljöns  möbler och material, samt att ansvaret för en attraktiv och stimulerande miljö ligger på pedagogerna och på organisationen, i form av förskolechef, specialpedagog och den budget som verksamheten erbjuds.Vidare visar vårt resultat att observation och dokumentation är redskap som är gynnsamma att använda för att möjliggöra att barn får ett reellt inflytande över den fysiska inomhusmiljön. De slutsatser vi kan dra och de lärdomar vi själva fått genom vårt examensarbete är hur viktig miljöns utformning är för barns utveckling och lärande, vilket därmed sätter krav på alla som verkar inom förskolan. De har ett ansvar då det kommer till att ge alla barn en likvärdig utbildning på förskolan och detta uppnår de bland annat genom att forma miljön utefter varje individ i barngruppen. I det resultat vi fått fram är samtliga respondenter medvetna om detta och påtalar att det tillhör deras uppdrag som förskollärare. Vi har även konstaterat ett samband mellan den fysiska inomhusmiljön med  avseende på möbler och material kopplat till arbetsmiljön på förskolan. Vår slutsats är främst att det kan finnas två sidor av samma mynt, eftersom det som är bäst för barnen inte alltid är det som är bäst för de vuxna. Här blev hållbart lärararbete något att ta i beaktning.