No description available.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med den här studien är att undersökaoch få en fördjupad förståelse för hur förskollärare ser på förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lärande. Frågeställningarna studien utgår ifrån är följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollärare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande?I studien intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollärare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö är av betydelse för barns utveckling och lärande. Det förskollärarna framhåller som betydelsefullt är att den fysiska miljön både kan främja och hämma barns utveckling och lärandeexempelvis genomförskollärares syn på lokaler och deras syn på tillgängligheten av material. Utifrån resultatet går det att utläsa att en viktig del i förskollärarnas uppfattningomden fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande är samspel och samtal mellan alla som deltar i förskolansverksamhet. Genom samspel får barnen möjlighet att utvecklas och lära i gemenskap med andra samt bidra till andras utveckling och lärande. Samtaleti förskolan belyses som viktigt då det kan skapa möjligheter för barnensdelaktighet och inflytande när detgällerden fysiska miljön. När det handlar om utformningen av förskolans fysiska miljö har förskollärarna skilda uppfattningar kring vad de utgår ifrån. Några förskollärare utgår ifrån de intressen som barnen visar och några förskollärare utgår ifrån de behov som barnen har. Det finns någonförskollärare som anpassar förskolans fysiska miljö utifrån barnens ålder.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare på förskolor arbetar med den fysiska miljön för att främja barns samspel. Syftet med undersökningen är att få en inblick i förskollärarens uppfattning kring hur en pedagogisk miljö utformas så att det främjar det sociala samspelet. Utifrån vårt syfte valde vi en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att de förskollärarna som blev intervjuade tar stort ansvar för utformning av olika fysiska miljöer för att skapa olika stationer som främjar barnens samspel. Undersökningen visar att samtliga förskollärare har som förutsättning att arbeta för barnens delaktighet och inflytande vad gäller den fysiska miljön där barnens intresse och behov är grunden.

Den här uppsatsens syfte är att skapa kunskap kring förskollärares förståelse för förskolans fysiska miljö i relation till barns literacypraktiker. Detta görs genom att undersöka hur några förskollärare reflekterar kring utformningen av förskolans fysiska miljö med fokus på barns literacy. Uppsatsen utgår från en postkvalittativ metod där det empiriska materialet genereras genom två fokusgruppssamtal med förskollärare från två förskolor. Begreppet literacy får här en vidare betydelse då även den materiella kontexten anses påverka barns literacyskapande. Resultatet visar att utformandet av den fysiska miljön till stor del handlar om platser, artefakter och placering av dessa. Förskollärarna beskriver skriv och läshörnor, utformade för ett specifikt ändamål där materialet får en betydande roll. I skrivhörnan skrivs det med penna och papper och i läshörnan läses det böcker. Aktiviteten skriva tillsammans med bokstäver får i samtalen en upplyft position och anses vara viktigt för barns literacy och minskar där med barns möjlighet att utforska literacy genom olika uttrycksformer. Resultatet visar också att leken, viket är en viktig del av förskolans pedagogik, inte förknippas med literacy

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse den sociala miljön på olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön är en miljö som i denna uppsats består av den fysiska miljön på en plats, människors interaktion med denna fysiska miljö, men också människors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vänt oss till högstadieelever i årskurs sju och nio på en F-9 (från förskola till årskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. I detta examensarbete har vi valt att använda en visuell metod, kallad fotoelicitering där eleverna fått fotografera med hjälp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt. Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön på en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar på att erfarenheterna av en plats beror på situation och vilka människor som vistas på platsen samtidigt. Aspekter som ansetts ha betydelse för elevers erfarenheter och trivsel är bland annat elevernas beteende, vuxnas närvaro och åldern på eleverna som vistas på en specifik plats. I resultatet lyfts också aspekter i den fysiska miljön som viktiga för trivseln i skolan, dessa är bland annat fräschhet i lokalerna, tillgång till mötesplatser, tilltalande inredning, möblering och ljusinsläpp et cetera.

I detta examensarbete undersöks hur teknikämnet ter sig när det undervisas i en slöjdsal sett utifrån aktörerna elever, lärare och Skolverket. Följande frågeställningar har formulerats inom ramen för denna studie:1. Hur framträder teknikämnet hos elever och hos lärare när undervisningen sker i en slöjdsal? 2. Hur framträder teknikämnet i relation till slöjdämnet? 3. Vad framkommer när Skolverkets styrdokument som kursplaner och kommentarmaterial i ämnena teknik och slöjd jämförs? Som huvudsaklig analysmetod valdes en diskursanalys. Datainsamlingen gjordes med hjälp av tre typer av aktörer; elever, lärare och styrdokument. Utifrån datainsamling från de valda aktörerna har fem olika diskursanalyser genererats. Fyra frågor har ställts till varje diskurs: Vad lyfts fram i ämnet?, Hur talas det om ämnet?, Vad uteslöts och tonas ner?, Hur framträder ämnet Hur framträder teknikämnet hos elever och hos lärare när undervisningen sker i en slödjsal? Utifrån diskurs "Elevernas röster" framträder teknikämnet för eleverna i en kombination av olika ämnen som: samhällskunskap (SO), naturvetenskap (NO), matematik (Ma) och slöjd. Teknik är också en kombination av praktiskt och lösningstänkande (tekniska lösningar) samt att förstå hur vårt samhälle fungerar och hur det är uppbyggt av olika tekniska system. Diskursen har visat också att eleverna kände stor lust och värde genom projektarbete (görande), där de lärde sig att ta egna beslut samt såg nyttan med detta inför framtiden. Resultaten har visat att projektarbete av praktisk karaktärär bra för elevinlärning och att kunskapen stannar längre än vid teoretiska (tänkande) moment. Detta gynnar i synnerhet de svaga eleverna. Utifrån diskursen "Terminsplanering teknik" framkom det att lärare väljer ett undervisningsinnehåll med tekniska lösningar och tekniska processer (centralt innehåll: arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar) som viktiga inslag för elever att behärska, när teknik undervisas i en slöjdsal. Utifrån diskurserna "Elevernas röster" och "Terminsplanering teknik" framkom det att elevernas uppfattning av ämnet stämmer väl överens med lärarens planering och detta har betydelse när lärare ska välja undervisningsinnehåll och det är här slöjdsalens betydelse kommer in som har en viktig roll vid utförande av praktiskt problemlösande arbetssätt. Förmågor som tränas är: kreativitet, handlingskraft, självtillit, att värdera lösningar och samarbete och kommunikation. Hur framträder teknikämnet i relation till slöjdämnet? Jämfört med slöjdämnet framträder teknikämnet både praktiskt och teoretiskt genom undervisningen som undervisas samma dag där tekniklektionen delas in i ett praktiskt och ett teoretiskt lektionsmoment. I det praktiska lektionsmomentet arbetar eleverna med sina projektarbete, och i det teoretiska lektionsmoment går läraren igenom sidor i kurslitteraturen och häftet som eleverna senare har har prov i. Teknikämnet likställs även med tekniska lösningar. Viktiga förmågor som lyfts i båda ämnena är: nyfikenhet, kreativitet, självtillit, självkännedom, handlingsberedskap samt samarbets- och kommunikationsförmåga. Vad framkommer när Skolverkets styrdokument som kursplaner och kommentarmaterial i ämnena teknik och slöjd jämförs? I kommentarmaterial till kursplaneni slöjd nämns personlig utveckling och förmågor som nyfikenhet, kreativitet, självtillit, självkännedom, handlingsberedskap samt samarbets- och kommunikationsförmåga som centralt i kursplan, medan i teknikämnet lyfts tekniska lösningar som förenklar livet för oss människor som ofta har en samhällskoppling. / In this degree project, it is examined how the technology subject looks when it is taught in a crafts room from the perspective of the various stakeholders: students, teachers and the school system at large. The following questions have been formulated within the framework of this study: ● How does the subject of technology appear to students and teachers when the teaching takes place in a handicraft hall? ● How does the subject of technology appear in relation to the subject of craftsmanship? ● What emerges when the Swedish National Agency for Education's governing documents such as course plans and commentary material in the subjects of technology and craftsmanship are compared? How does the subject of technology appear to students and teachers when the teachingtakes place in a craft room? Based on the discourse "Students' voices", the subject of technology appears for students in a combination of different subjects such as: social studies, natural sciences, mathematics and crafts. Technology is also a combination of practical and solution thinking (technical solutions) as well as understanding how our society works and how it is made up of different technicalsystems. The discourse has also shown that the students also felt great desire and value through project work (doing), where they learned to make their own decisions and saw the benefit of this for the future. Results have shown that project work of a practical nature is good for student learning and that the knowledge stays longer than with theoretical (thinking) moments. This particularly benefits the weak students. From the discourse "Scheduling technology" it emerged that teachers choose a teaching content with technical solutions and technical processes (central content: working methods for developing technical solutions) as important elements for students to master, when technology is taught in a crafts room. Based on the discourses "Voices of the students" and "Term planning technology" it emerged that the students' perception of the subject matches well with the teacher's planning and this is important when teachers have to choose teaching content and this is where the importance of the craft room comes in, which has an important role in carrying out practical problem-solving approach. Abilities trained: creativity, action, self-confidence, valuing solutions as well as cooperation and communication. How does the subject of technology appear in relation to the subject of craftsmanship? Compared to the crafts subject, the technology subject appears both practical and theoretical throughthe teaching that is taught on the same day, where the technology lesson is divided into a practical and a theoretical lesson. In the practical part of the lesson, the students work on their project work, and in the theoretical part of the lesson, the teacher goes through pages in the course literature and the booklet that the students later have tests in. The technology subject is also equated with technical solutions. Important abilities that are highlighted in both subjects are: curiosity, creativity, self-confidence, self-awareness, readiness for action and cooperation and communication skills. What emerges when the Swedish National Agency for Education's governing documents such as curriculum and commentary material in the subjects of technology and craft sare compared? Commentary material on the curriculum in handicrafts mentions personal development and abilities such as curiosity, creativity, self-confidence, self-awareness, readiness for action as well as cooperation and communication skills as central to the curriculum, while in the topic of technology technical solutions are highlighted that simplify life for us people who often have a social connection.