ABSTRAKT Idag visar forskning på allt fler stillasittande och inaktiva barn vilket delvis kan bero på samhällets tekniska framfart. För att barn ska ges möjlighet till att utveckla sina motoriska färdigheter visar studier på att förskolan bör erbjuda en utmanande och stimulerande utomhusmiljö men en del forskare menar att förskolors utomhusmiljö kan se väldigt olika ut. Syftet med detta examensarbete har varit att intervjua sex förskollärare om deras uppfattningar angående förskolegårdens möjligheter till att stimulera barns motoriska utveckling. Studien är en fenomenografisk ansats där vi använt oss av en kvalitativ metod och där empirin inom studien utgjort grunden för arbetet. Resultatet i vår studie visar på att även om förskolan ligger centralt eller i utkantanten av en storstad eller en småstad har förskollärarna i stort sätt liknande uppfattningar och tankar om förskolegårdens betydelse för barns motoriska utveckling. Det är enligt förskollärarna en kombination mellan förskolegårdens utformning och faktorer som exempelvis deras egen roll som ger barn de bästa möjligheterna till motorisk utveckling på förskolans utegård. Nyckelord; Barn, fenomenografi, förskolegård, förskollärarens roll och motorik

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på uterummet som lärmiljö. Vad sker under utevistelsen på förskolan och hur tänker förskollärare kring miljön och dess betydelse för barns utveckling, lek och lärande? I denna studie har kvalitativ intervju som metod använts och sex olika förskollärare har intervjuats. Vi har valt att använda oss av John Deweys teori om lärande i denna studie. Ute får barn möjlighet att uppleva med alla sina sinnen och lära med hela kroppen vilket är en av grunderna i Deweys teori. I vårt resultat framkom att förskollärarna värderar utevistelsen högt. Barn får en större yta att röra sig på ute till skillnad från inne. Förskollärarna anser även att miljön ute inte är lika kodad som miljön inne samt att materialet inte har samma bestämda användningsområden. Barns fantasi och kreativitet får större utrymme i leken utomhus menar förskollärarna i studien. Förskollärarna ser vikten av att utforma samt söka nya miljöer som kan utmana barnen. Ute kan barn uppleva med hela kroppen och vara mer fysiska i sitt lärande. Här kommer utomhuspedagogik in och att få erfara saker i dess rätta miljö. Förskollärare framhäver hälsoaspekten och att barn mår bra både fysiskt och psykiskt av vara ute och röra på sig. Den grovmotoriska utvecklingen stimuleras mer i utemiljön. Förskollärarna anser att det är viktigt att vara medforskande men att det ibland kan bli svårt på grund av praktiska orsaker. Vår slutsats är att vår studie har många likheter med tidigare forskning inom detta område. Miljön ute är betydelsefull för barns utveckling, lek och lärande på förskolan. Vår studie skiljer sig från tidigare forskning vi har tagit del av genom att förskollärarna i vår studie inte tvekar på att lägga en stor del av verksamheten ute eller att lämna gården. De ser vikten av att barn får tillgång till olika miljöer.

Det här självständiga arbetet handlar om kommunikationens betydelse för yngre barns språkutveckling.Syftet är att undersöka hur förskollärare upplever det kommunikativa arbetet med det enskilda barnet på förskolan. I undersökningen vill vi även studera förskollärarens upplevelse av vilken påverkan förskolans fysiska inomhusmiljö har, samt belysa vilken betydelse det kollegiala samtalet har för yngre barns språkutveckling.Studiens teoretiska utgångspunkter är kognitiv teori och ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning påvisar att det är många faktorer som samspelar i kommunikationen med det enskilda barnet. Förskollärarens roll har en betydelsefull inverkan tillsammans med förskolans fysiska inomhusmiljö och de beskrivna strävansmålen i Läroplan för förskolan (Lpfö 98, 2010) som alla måste arbeta mot. Även det kollegiala samtalet är av betydelse för hur barnet tillägnar sig språket. Samtalet med barnet bör byggas på något som barnet är intresserat av för att få den mest utvecklande dialogen. Det är viktigt att förskolläraren har kunskap och medvetenhet för att kunna ta sig in i barnets värld och hitta något att samtala om. En genomtänkt och välorganiserad fysisk inomhusmiljö kan vara ingången till samtal. Det vardagliga samtalet är det som berikar barns språk, språkinlärningen sker hela dagarna på förskolan och inte bara vid planerade aktiviteter. Under studiens gång har vi successivt insett hur viktig kommunikationen med det enskilda barnet på förskolan är för att barnen ska utvecklas språkligt. Vi ser även hur viktigt förhållningssätet är och att kommunikationen mellan kollegorna fyller en viktig funktion i hur hela förskolan arbetar med miljön och språket. Närvaro, medvetenhet och benämning är några av de betydelsefulla faktorer som leder till utveckling och lärande. Utgångspunkten i resultatet är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet pekar på att det ska ske samspel mellan pedagogerna och den fysiska miljön för att ge barnen de bästa förutsättningarna i kommunikation och språkutveckling.

Denna studie baseras på förskollärares uppfattningar kring lek och lekens betydelse för barns utveckling. Studien belyser även hur förskollärare uppfattar den egna rollen i barns lek. I denna kvalitativa studie har intervjuer använts som metod där sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att lek och lärande bildar en helhet där leken inte kan skiljas ifrån barnens utveckling. Resultatet visar även att förskollärare bör respektera barns lek, men att gränsen i förhållande till att stödja eller styra barns lek är svår att urskilja. Resultatet visar även att förskollärarna ansåg den egna rollen som betydelsefull, de menade att möjligheter och gränser för barnens lek formas utifrån förskollärarnas synsätt. Respondenterna i denna studie uppvisade även ett synsätt som var motiverat utifrån ny forskning. Slutsatsen utifrån detta är att lek i förskolan förfogar över en stor betydelse för barnens utveckling och lärande, framför allt i relationen till förskollärarens närvaro och pedagogiska roll.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på förskolegården som undervisningsmiljö, samt vilka roller de intar. Våra erfarenheter och den tidigare forskningen visar en begränsad användning av undervisning utomhus, trots att förskollärare ser det som betydande. Vi valde att avgränsa arbetet till förskolegården då mycket av tiden i förskolan spenderas på förskolegården, men den tidigare forskningen fokuserar främst på utemiljön i stort. Studien är kvalitativ och sex förskollärare deltog i semistrukturerade intervjuer för att få fram deras upplevelser. Tematisk analys användes för att tematisera förskollärarnas svar som framkom i transkriptionerna som sedan kopplades till det sociokulturella perspektivet. Förskollärarna lyfter fram att det finns stora möjligheter med undervisning på förskolegården, men att det finns vissa utmaningar. Resultatet visar att allt som man kan göra inne kan man också göra ute, men att det kan vara svårare att fånga barnens uppmärksamhet utomhus. I resultatet blir det tydligt att förskollärarens roll har stor betydelse i undervisningen på förskolegården. Förskollärare behöver inta olika roller i olika situationer, vilket kan vara närvarande, medforskande och att stötta och utmana barnen. Resultatet visar att undervisning är något som sker hela tiden, genom både planerad och spontan undervisning. En slutsats som kan dras är att förskollärare aktivt behöver fundera över hur de kan utnyttja förskolegården till undervisning och vilken roll de kan ta i olika situationer.

Syftet med denna studie har varit att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur förskollärare uttrycker sig om vilka begränsningar och svårigheter som barngruppens storlek får för genomförandet av ett pedagogiskt arbete som går i linje med läroplanen. För att undersöka detta har intervjuer med fem förskollärare ägt rum med intervjufrågor som har varit konstruerade för att kunna ge svar på syfte och frågeställningar. Resultatet har tydligt visat att barngruppens storlek har betydelse i viss mån när det gäller att följa läroplanens riktlinjer. Förskollärare upplever press att hinna se varje barn något som begränsar barnens inflytande och delaktighet, speciellt när barn i behov av stöd finns i barngruppen. Hur förskollärare väljer att organisera sin verksamhet och om det finns möjlighet att dela in barnen i smågrupper, så visade det sig att barngruppens storlek inte var ett lika stort problem. Det som visade sig ha en viktig roll i relation till hur barngruppens storlek uppfattades, var främst om det fanns barn i behov av stöd på avdelningen.

Studiens syfte var att utveckla kunskap om vilka föreställningar förskollärare har om platsens betydelse för undervisning. Forskningsfrågorna i studien är: Var väljer förskollärarna att bedriva undervisning? På vilka platser beskriver förskollärarna att den spontana undervisningen sker? Vilka förutsättningar för undervisning menar förskollärarna att platserna ger? Datainsamlingen har skett genom tre fokusgruppssamtal, sammanlagt har nio förskollärare deltagit i studien. För att få fram förskollärarnas föreställningar om platsens betydelse för undervisning har vi använt oss av stimulusmaterial. Resultatet i studien visar att planerad undervisning sker på bestämda platser, exempelvis på samlingsmattan. Förskollärarna i studien menar att den spontan undervisningen sker på de platser där nyfikenhet uppstår. Det framgår även i resultatet att olika platser ger barn olika upplevelser, exempelvis skapar platser utomhus fler sinnliga upplevelser. Utifrån studiens resultat är vår slutsats att förskollärarnas inställning till olika platser får inverkan för vilka platser som används vid undervisningen.

Allt fler barn upplever skolmatematiken som ett svårt ämne, något som väcker tankar och reflektioner. Jag utgår från att det är viktigt att redan i förskolan förbereda ett arbetssätt så att barnens förståelse för matematik utvidgas. Syftet med min studie är att lyfta fram förskollärarens roll i arbetet med matematiken i förskolan. Jag har all anledning till att utgå från begreppen språk, material och miljö för att få vetskap om förskollärarens roll. Jag anser att dessa begrepp är så sammanhängande med varandra och tillsammans utgör grunden för allt lärande. Studien är kvalitativ och består huvudsakligen av observationer som metod.  Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna i vardagen sätter ord på matematiska begrepp.  Genom material såsom dataspel, manuella spel, böcker, byggklossar, pärlplatta och även olika Montessorimaterial förbereder förskollärarna en stimulerande pedagogisk miljö för barnens matematikinlärning. Med hjälp av observationer följer förskollärarna barnen för att därmed utifrån barnens intresse och nyfikenhet arbeta vidare med barnens matematiska förståelse. / More and more children experience school mathematics as a difficult subject which arouses thoughts and reflections. I think it is important to pre-school to prepare an approach so that children's understanding of mathematics can extend.  The purpose of my study is to highlight the pre-school teacher's role in the process of mathematics in pre-school. I have every reason to be based on the concepts of language, materials and environment to have the knowledge of pre-school teacher's role. I believe that these concepts are so connected with each other and together form the basis for all learning. The study is qualitative and consists mainly of observations as method. The results of the study show that pre-school teachers usually in everyday life put words on mathematical concepts. Through materials such as computer games, manual games, books, building blocks, pearl-plates and also various Montessori materials pre-school teachers prepare a stimulating educational environment for children's mathematical learning. By using the observations of the children pre-school teachers, thus based on the children's interest and curiosity, help children to make progress in mathematical understanding. Läs fonetiskt   Ordbok

I Läroplanen för förskolan (Lpfö-98) kan vi läsa att "utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö" (Skolverket, 1998/2010, s. 7). Syftet med studien är att undersöka hur nio förskollärare i södra Sverige uttrycker att de använder sig av förskolegården i den dagliga verksamheten och vilken betydelse utemiljön har för barnens lek och lärande. Våra frågeställningar är följande:  Hur anväder föskolläarna föskolegåden i den dagliga verksamheten?  Hur tar förskollärarna tillvara på barnens intresse på förskolegården?  Hur ser föskolläarna påsin delaktighet i möet med barnen? Resultatet visar att samtliga förskollärare i studien anser att det sociala samspelet är viktigt. Flera av förskollärarna uttrycker att deras lyhördhet och engagemang är av stor betydelse i barnens lek. Samtliga betonar vikten av gårdens utformning, att den ska erbjuda barnen en varierad miljö med föränderligt material. Intervjuerna har varit kvalitativa och har utförts med nio förskollärare i tre olika kommuner i södra Sverige. I diskussionen reflekteras det kring hur förskollärarna ser på sin gård som ett pedagogiskt verktyg men också hur förskollärarna ser på sin roll i arbetet med barnen.

Syftet med vår studie har varit att studera och analysera förskollärares erfarenheter och uppfattningar om vuxnas roll och deltagande i barns lek. Den tidigare forskningen har visat att förskollärare antingen bör ha en närvarande roll i barnens lek eller en observerande roll över barnens lek samt att förskollärarna har i uppgift att ge barnen trygghet, vägledning och inspiration. Studien genomfördes med hjälp av nio förskollärare som intervjuades och resultatet visade att förskollärarna såg leken som en viktig del av barnens vardag för att barnen skulle kunna bearbeta tidigare händelser. Samtidigt framkom det att många av förskollärarna som intervjuades inte gärna deltog i den fria leken då de upplevde att de störde barnen. Förskollärarna som arbetar med de yngre barnen var mer deltagande i leken än vad de som arbetade med de äldre barnen var. I de pedagogstyrda aktiviteterna deltog förskollärarna i större utsträckning än vad de gjorde i den fria leken. Slutsatsen av detta är att förskollärarna deltog i de pedagogstyrda aktiviteterna oavsett ålder medan i den fria leken var det större fokus på att vara deltagande med de yngre barnen då förskollärarna ansåg att de behövde mer vuxenstöd än vad de äldre barnen behövde. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>