The study aims to show the preschool teacher's role in promoting motor development and learning in the outdoor environment. The method that has been used is semi-structured interview as it was suitable for making visible the phenomenographic perception of the preschool teachers who participated in the study. Actively using the outdoor environment is important to promote teaching and learning in many subjects. Children's movement patterns, coordination and motor skills are constantly evolving in the outdoor environment and are therefore more challenged out there than inside which in turn promotes good health. The results of the study show that preschool teachers actively work with motor development and learning in the outdoor environment, but that preschool teachers actively need to plan, implement and evaluate to a greater extent to promote development and learning. Through clear documentation, differences and development of motor skills are made visible, which would facilitate when actively working to promote the children's motor development and learning in the outdoor environment. / Studien syftar till att synliggöra förskollärarens roll för att främja motorisk utveckling och lärande i utomhusmiljön. Den metod som har använts är semistrukturerad intervju då den lämpade sig för att synliggöra den fenomenografiska uppfattningen hos förskollärarna som deltog i studien. Att aktivt använda sig av utomhusmiljön är viktigt för att främja undervisning och lärande inom många ämnen. Barnens rörelsemönster, koordination och motoriska färdigheter utvecklas hela tiden i utomhusmiljön och utmanas därför i större mån ute än inne vilket i sin tur främjar en god hälsa. Resultatet av studien visar att förskollärare aktivt arbetar med motorisk utveckling och lärande i utomhusmiljön men att förskollärare aktivt behöver planera, genomföra och utvärdera i större mån för att främja utveckling och lärande. Genom tydlig dokumentation synliggörs skillnader och utveckling av motoriska färdigheter vilket skulle underlätta när man aktivt arbetar för att främja barnens motoriska utveckling och lärande i utomhusmiljön.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares perspektiv på lekens betydelse för barn i relation till utveckling och lärande. Lek ska enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) ha en central plats i förskolan av den anledningen att den bidrar till barns utveckling och lärande inom många olika områden. Det lyfts fram att närvarande förskollärare kan bidra till lekens utveckling, stödja kommunikation samt vägleda barn i konflikthantering. Semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare har genomförts med stöd av ljudupptagning och anteckningar. Tematisk analys har tillämpats för att upptäcka varierande kategorier i förskollärarnas utsagor i förhållande till syfte och frågeställningar. Resultatet visar att samtliga förskollärare anser att leken är betydande för barns utveckling och lärande. Barn anses utveckla sociala och språkliga förmågor, de bearbetar tidigare erfarenheter och övar på sin föreställningsförmåga i leken. Beträffande förskollärarrollen i barns lek anses det betydande att vara närvarande eller deltagande för att varsebli barns intressen och förmågor. Förskolläraren kan bidra till kunskap, stöd och vägledning genom att närvara eller delta i barns lek. Slutsatsen är att lek främjar barns utveckling och lärande. Förskollärarens förhållningssätt är betydelsefull i relation till att stödja och uppmärksamma barns kunskaper och förmågor i leken.

The purpose of this scientific essay is to seek answers to how I as a preschool teacher can teach and create conditions for the children to develop an interest in science and sustainable development. Based on the first story where children play in freedom in nature, I wonder what role children's free exploration plays for learning in science and sustainable development. The other stories depict two teaching collection situations, one of which depicts some children who lose interest in the subjects, and the other depicts when my control is partially lost. The question is therefore how I as a preschool teacher can develop my didactic ability where the children's influence and interest is maintained in the activities. I also investigate how I as a preschool teacher can work with the preschool environment and through which activities I can create interest and understanding for sustainable development. The essay's research method is essay writing with reflective text linked to three stories. The reflection part consists of own reflections and with the help of scientific studies in science and sustainable development as well as the preschool curriculum. Theoretical concepts used are free exploration, didactics, children's influence, the importance of play, the role of the preschool teacher, recycling, activities and experiments. The study shows that children's free exploration of nature is important and significant for connecting with it and arousing the desire to explore it, where the feeling of wonder, fascination and reverence can emerge. By interacting with the children and taking their perspective in playful ways where the children are active, I can develop my didactic ability. With that starting point, I can ask didactic questions based on my knowledge and work in small groups. The work with sustainable development in the preschool environment can consist of space for recycling, cultivation boxes, compost and recycling of rainwater and different materials, to do different activities in the business, such as different water experiments and the carbon cycle. Support structure and continuing education are also included in the subject. / Syftet med denna vetenskapliga essä är att söka svar på hur jag som förskollärare kan undervisa och skapa förutsättningar för barnen att utveckla intresse för naturvetenskap och hållbar utveckling. Med utgångspunkt från den första berättelsen där barnen leker i frihet i naturen, frågar jag mig vilken roll barns fria utforskande spelar för lärande i naturvetenskap och hållbar utveckling. De andra berättelserna skildrar två undervisande samlingssituationer, varav den ena gestaltar några barn som tappar intresset i ämnena, och den andra skildrar när min kontroll delvis förloras. Frågeställningen lyder därför hur jag som förskollärare kan utveckla min didaktiska förmåga där barnens inflytande och intresse bibehålles i aktiviteterna. Jag undersöker även hur jag som förskollärare kan arbeta med förskolans miljö och genom vilka aktiviteter kan jag skapa intresse och förståelse för hållbar utveckling. Uppsatsens undersökningsmetod är essäskrivning med reflekterande text kopplat till tre berättelser. Reflektionsdelen utgörs av egna reflektioner och med hjälp av vetenskapliga studier inom naturvetenskap och hållbar utveckling samt förskolans läroplan. Teoretiska begrepp som används är fritt utforskande, didaktik, barns inflytande, lekens betydelse, förskollärarens roll, återvinning, aktiviteter och experiment. Undersökningen visar att barnens fria utforskande i naturen är viktig och betydelsefull för att knyta an till den och väcka lusten att utforska den, där känslan av förundran, fascination och vördnad kan växa fram. Genom att interagera med barnen och inta deras perspektiv under lekfulla former där barnen är aktiva kan jag utveckla min didaktiska förmåga. Med den utgångspunkten kan jag ställa didaktiska frågor utifrån mina kunskaper och arbeta i mindre grupper. Arbetet med hållbar utveckling i förskolemiljön kan bestå av plats för återvinning, odlingslådor, kompost och återvinning av regnvatten och olika material, för att göra olika aktiviteter i verksamheten, som till exempel olika vattenexperiment och kolets kretslopp. Även stödstruktur och fortbildning finns i ämnet.