Motoriken präglar ämnet idrott och hälsas alla vrår. Från skeppsbrott till dans, allt präglas av motorik. Min studie har som syfte att undersöka hur den motoriska träningen ser ut i skolan och hur metoder används genom två frågeställningar; vad använder sig lärare i idrott och hälsa av för innehåll vid träning i att utveckla elevers motorik och hur förklarar lärare i idrott och hälsa syftet med innehållet. Två metoder användes vid datainsamlingen; observationer och intervjuer. Observationerna gjordes med årskurs 2, årskurs 5 och årskurs 6 vid fyra tillfällen per årskurs. Intervjuerna gjordes på årskursernas lärare efter varje avslutad lektion eller dag med frågor som berörde de just observerade lektionerna. Detta skedde under totalt tio dagar. De resultat som jag genom observationer kom fram till i min studie var att praktiken lek och rekreation är den mest frekventa innehållet när motorik tränas följt av färdighetsinlärning och tävling och rangordning. Intervjuernas resulterade i svar där lärarens syfte återspeglade innehållet som iakttogs under observationerna, det vill säga att lek och rekreation framhålls som en stor del vid motorisk träning.  Slutsatsen är att den motoriska träningen i skolan präglades av praktiken lek och rekreation när denna studie genomfördes. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2011.

Motorik och perception är viktigta delar i alla barns utveckling,men hur viktgt är det för banrets skrivinlärning. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur pedagoerna ser på sambandet mellan motorik, perception och skrivinlärning och vad säger forskningen.Vad gör pedagogerna om de ser att barn har problem med motrik, perception eller skrivinlärning för att hjälpa barnet inom dessa områden. Hur påverkar det pedagogernas arbete samt hur påverkar det barnet om denne har sårigheter inom motrik och perception.

Syftet med vår studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemområdet motorik, utveckling och lärande med utgångspunkt från några pedagogers arbete med och förhållningssätt till fysiska aktiviteter och lärande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi intervjuade sex verksamma förskollärare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lärande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lärande. Resultatet av studien visade att också verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lärande. Samtidigt visade studien andra faktorer som påverkar barns fysiska aktivitet och lärande, exempelvis miljön och sinnesorganen. Många av pedagogerna framhäver utomhusmiljön som en tillgång i arbetet med fysiska aktiviteter. Vid tillfällen som dessa, menar pedagogerna, tränas och stimuleras barns motoriska utveckling på ett naturligt sätt. Sammanfattningsvis upplever pedagogerna att motorik påverkar barn positivt; barnen blir rörligare, friskare och gladare.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur förskolor arbetar med rörelse och motorik och även ta reda på hur deras syn på området ser ut. Vi har även valt att fokusera på hur miljön kan vara utformad för att stimulera barns motoriska utveckling. De forskningsfrågor som vi har valt att behandla är: vilka motiv anser pedagogerna att det finns för att ha rörelse och motorik i förskolan, hur kan man som pedagog få in rörelse och motorik i verksamheten, hur anser pedagogen att miljön påverkar barns utveckling av rörelse och motorik, samt vad är rörelse och motorik enligt pedagogerna. Vi har valt att intervjua åtta förskollärare, utifrån en halvstrukturerad intervjuform, på åtta olika förskolor. Resultatet visar att alla pedagoger hade samma synsätt på motorik och ansåg att man bör börja med rörelse och motorik redan i yngre åldrar. Flera av förskollärarna såg ett stort hinder med lokalerna för att utföra rörelse- och motorikaktiviteter som de hade velat.

<p>The intention of the study is to investigate pedagogues understanding of physical activities in preschool. Should special activities be planned in order to stimulate children´s progress in motor skills? I also want to find out if pedagogues found the acitivities in preschool curriculum which says that the aim is to develop children´s body perception and teaching children how to care for their own health. I have interviewed seven pedagogues and focus of the question lied within motor skills and the joy of movement among preschool children. The result shows that pedagogues regard it to be important to stimulate motor activities and to encourage joy of movement in preschool. However the interviewed pedagogues believe that children can be supported in their development both through planned and more spontaneous activities. It is only a few of the pedagogues that make a connection between well developed motor skills in preschool children and the children´s future health.</p><p>Keywords: Preschool pedagogues, motor activity, planned activity and joy of movement</p>

No description available.

ABSTRAKT Idag visar forskning på allt fler stillasittande och inaktiva barn vilket delvis kan bero på samhällets tekniska framfart. För att barn ska ges möjlighet till att utveckla sina motoriska färdigheter visar studier på att förskolan bör erbjuda en utmanande och stimulerande utomhusmiljö men en del forskare menar att förskolors utomhusmiljö kan se väldigt olika ut. Syftet med detta examensarbete har varit att intervjua sex förskollärare om deras uppfattningar angående förskolegårdens möjligheter till att stimulera barns motoriska utveckling. Studien är en fenomenografisk ansats där vi använt oss av en kvalitativ metod och där empirin inom studien utgjort grunden för arbetet. Resultatet i vår studie visar på att även om förskolan ligger centralt eller i utkantanten av en storstad eller en småstad har förskollärarna i stort sätt liknande uppfattningar och tankar om förskolegårdens betydelse för barns motoriska utveckling. Det är enligt förskollärarna en kombination mellan förskolegårdens utformning och faktorer som exempelvis deras egen roll som ger barn de bästa möjligheterna till motorisk utveckling på förskolans utegård. Nyckelord; Barn, fenomenografi, förskolegård, förskollärarens roll och motorik

Denna studie grundar sig i vår syn på och intresse av rörelse, med utgångspunkt i detta vill vi ta reda på om förskollärarna i denna studie arbetar med rörelse tillsammans med barn i den dagliga verksamheten, i så fall på vilket sätt och varför. Vi tar upp för området relevant litteratur som beskriver hur rörelse påverkar barns utveckling positivt både fysiskt och psykiskt. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av intervju som metod då vi ser det som mest lämpat utifrån vårt syfte. Resultatet visar att alla informanterna har liknande syn på barns rörelse, att det är viktigt att de får röra sig. Informanterna uttrycker att de arbetar med rörelse i någon form i verksamheten men sällan planerar för det. En plats som alla informanter besöker ofta tillsammans med barnen och där de ser bra möjligheter för rörelse är skogen. En slutsats vi drar i denna studie är att rörelse ofta hänger med i andra aktiviteter där fokus inte ligger på rörelse. En annan slutsats vi drar är att förskollärare måste tänka medvetet kring barns rörelse i förskolan.

Studien behandlar förskollärares tankar kring hur de arbetar med barns motorik i den närliggande utomhusmiljön. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare med stort engagemang för utomhusaktiviteter främjar alla barns motoriska utveckling i utomhusmiljön. Studien utgår från två frågeställningar:   Vilka konkreta fysiska aktiviteter i den närliggande utomhusmiljön tycker de intervjuade förskollärarna fungerar väl för att stimulera barns motorik och varför?   Vilka effekter talar de intervjuade förskollärarna om att dessa aktiviteter ger?   Genom att genomföra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med två olika förskollärare från samma förskola har vi samlat in vår empiri. Resultatet visar att förskollärarna inte planerar några särskilda motoriska aktiviteter utan de använder sig istället av den närliggande utomhusmiljön, både den uppbyggda och den naturliga, för att stimulera barnens motorik. Vidare visar resultatet att förskollärarna ser relationerna som en grund för att kunna stimulera samtliga barn motoriskt. Resultatet visar också att förskollärarna enbart ser positiva effekter av aktiviteterna. Förskollärarna uppmärksammar årstidernas påverkan på verksamheten och de är medvetna om att verksamheten inte ser likadan ut på vinterhalvåret som resten av året, särskilt då det gäller finmotoriska aktiviteter.

<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur pausgymnastik påverkar elevers koncentration. Vi vill även få veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. </p><p>Påverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller är pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. </p><p>Vi har använt oss av en experimentell studie som bygger på kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den påbörjade pausgymnastiken och sedan en gång efter utvecklingsarbetes slut.</p><p>Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv. Eleverna själva upplevde sig mer koncentrerade och att skol- och klassrumssituationen blivit lugnare under studien. </p><p>Vår slutsats är att man måste tillgodose alla elevers individuella motoriska behov och att pausgymnastiken kan vara ett steg i rätt riktning. Pausgymnastiken är ett ypperligt tillfälle för eleverna att få ut sitt rörelsebehov under ordnade former, vilket är nödvändigt för elever i de yngre åldrarna.</p>