1 |
Hur påverkar rörelse barns prestation i skolan? How does movement affect children’s performance in school? : How does movement affect children’s performance in school?Domeij, Anders January 2015 (has links)
This report is a qualitative interview study which central content enlightens how movement and sports effects children’s performance in school. With the help of five different teachers in three different schools questions like; how does movement effect the performance of children in school? Have been answered. Lots of research and litterateur shows that children is doing better physical and mental, the concentration level is improved and the performance in school is better when exposed to more movement, also there are less conflicts and the students gets better motor skills. Comparison with the ”Bunkefloproject” has been done, which was a project in the south of Sweden where they let the children have physical education every day and then they examined how this effected their performance in school. With this basis this report will examine the teachers view on the subject. The result shows that the teachers think that there should be more movement in the daily schedule for the children because they seam to be more happy and concentrates better after movement. Though they don’t believe that they have to have physical education in the schedule as long as movement is integrated in the normal activities. The teachers think that it should not be left to the teacher to decide when to move, the schedule should be designed for it so the teachers interest doesn’t decide whether the children gets movement or not.
|
2 |
Jakten på koncentration : från teori till idrott /Jansson, John, January 2005 (has links)
Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.
|
3 |
Glädjen av att använda kroppen! : Hur förskolor arbetar med rörelse och motorik och hur det kan skilja sig från förskola till förskolaLjungcrantz, Angelica, Olsson, Anette January 2015 (has links)
Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur förskolor arbetar med rörelse och motorik och även ta reda på hur deras syn på området ser ut. Vi har även valt att fokusera på hur miljön kan vara utformad för att stimulera barns motoriska utveckling. De forskningsfrågor som vi har valt att behandla är: vilka motiv anser pedagogerna att det finns för att ha rörelse och motorik i förskolan, hur kan man som pedagog få in rörelse och motorik i verksamheten, hur anser pedagogen att miljön påverkar barns utveckling av rörelse och motorik, samt vad är rörelse och motorik enligt pedagogerna. Vi har valt att intervjua åtta förskollärare, utifrån en halvstrukturerad intervjuform, på åtta olika förskolor. Resultatet visar att alla pedagoger hade samma synsätt på motorik och ansåg att man bör börja med rörelse och motorik redan i yngre åldrar. Flera av förskollärarna såg ett stort hinder med lokalerna för att utföra rörelse- och motorikaktiviteter som de hade velat.
|
4 |
Vardagens DJ : Människors upplevda påverkan av musikRoslund, Oscar January 2012 (has links)
Denna c-uppsats undersöker hur fyra skolelever upplever att de påverkas av musik vid inlärning i formella miljöer. Syftet med undersökningen är att förstå hur de här människorna använder musik i sin skolvardag och hur de uppfattar att de kan påverkas av musik i olika lärmiljöer. Denna undersökning är en fallstudie där jag har genomfört djupintervjuer med fyra skolelever i åldrarna 14-16 år som i uppsatsen kallas respondenterna. Jag har undersökt hur dessa fyra respondenter upplever att de påverkas av musiklyssning vid inlärning och hur de använder musik i formella miljöer. Respondenterna har fått svara på öppna frågor i en delvis strukturerad intervju. Som vetenskaplig ansats har jag använt mig av fenomenografi med anledning av att undersökningen undersöker hur respondenterna upplever att de påverkas av musik. En sammanfattning av resultatet visar att respondenterna upplever att de påverkas av musik på olika sätt och att de använder musik systematiskt i formella miljöer. Resultatet visar att respondenterna upplever att de påverkas positivt av musik i kombination med inlärning. Resultatet visar att musik används som bakgrundsmusik för att stänga ute andra ljud som distraherar. / This c-level paper treats how four pupils meet their experience of music while learning in formal environments. The aim with this paper is to understand how these pupils use music in their daily life in school, and how they feel that they are affected by music in different learning environments. This survey is a case study where I have undertaken thorough interviews with four pupils in the age of 14 to 16, which from now on will be referred to as "the respondents”. I have examined how these four respondents feel that they are affected by listening to music while learning, and how they use music in formal environments. The respondents were asked questions without guidance in a partly structured interview. As a scientific approach I used phenomenography because the survey examines how the respondents feel that they are affected by music. A sum-up of the result show that the respondents feel that they are affected by music in different ways and that they systematically use music in formal environments. The results show that the respondents are affected by music in a positive way while learning. The results show that music is used as background music to shut out other sounds.
|
5 |
Rörelse i förskolan : En kvalitativ studie om hur den fysiska aktiiteten påverkar barns koncentration i förskoleåldernJuhlin, Therese, Thörnlund, Josefine January 2016 (has links)
No description available.
|
6 |
Diskurser om koncentration i förskolans praktik : - En textanalys av tidningen Förskolan.Bossel, Ylona January 2016 (has links)
Barn kan lida av svårigheter, så som koncentrationssvårigheter. Som pedagog kan man känna sig otillräcklig i mötet med barn som lider av dessa svårigheter. Men om man tillsammans i arbetslaget hjälper varandra kan man klara det. Men vad är det egentligen för slags information som når pedagogerna i arbete med barn med svårigheter? Tidningen Förskolan är en tidning som är ämnad för förskollärare och annan personal att läsa. Jag kommer att analysera den tidningen för att få reda på vilka diskurser som råder i linje utifrån tre perspektiv från det specialpedagogiska forskningsfältet. De tre perspektiven är det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Jag kommer att förklara de tre olika perspektiven och kommer sedan att utifrån dessa tre perspektiv analysera tidskriften Förskolan för att lyfta de diskurser som råder kring barn med koncentrationssvårigheter. Resultatet visade att det kategoriska perspektivet, samt dilemmaperspektivet fick störst dominans. Detta innebär att barn ses med koncentrationssvårigheter som något individbundet eller så påverkas de av förskolegruppens sammansättning, metoden, pedagogens kompetens och/eller ur personliga aspekter.
|
7 |
Pausgymnastik en gång om dagen i tre veckor- elevernas och pedagogens upplevelserJönsson, Sara, Larsson, Therése, Nilsén, Lisa January 2008 (has links)
<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur pausgymnastik påverkar elevers koncentration. Vi vill även få veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. </p><p>Påverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller är pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. </p><p>Vi har använt oss av en experimentell studie som bygger på kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den påbörjade pausgymnastiken och sedan en gång efter utvecklingsarbetes slut.</p><p>Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv. Eleverna själva upplevde sig mer koncentrerade och att skol- och klassrumssituationen blivit lugnare under studien. </p><p>Vår slutsats är att man måste tillgodose alla elevers individuella motoriska behov och att pausgymnastiken kan vara ett steg i rätt riktning. Pausgymnastiken är ett ypperligt tillfälle för eleverna att få ut sitt rörelsebehov under ordnade former, vilket är nödvändigt för elever i de yngre åldrarna.</p>
|
8 |
Tre komponenter av situationsspecifikt självförtroende hos orienterare : fysisk och orienteringsteknisk kapacitet samt koncentration.Bagge Johansson, Jenny January 2008 (has links)
<p>Syftet var att studera skillnader mellan elit- och sämre rankade orienterare gällande situationsspecifikt självförtroende gällande de tre komponenterna: fysisk och orienteringsteknisk kapacitet och koncentration, samt att studera kön- och åldersaspekter. Urvalet bestod av 119 försökspersoner i åldern 18 till 45 år (M = 26.52, SD = 6.20). För att mäta situationsspecifikt självförtroende gällande fysisk och orienteringsteknisk kapacitet samt koncentration konstruerades ett eget mätinstrument efter riktlinjer från Bandura (1986). Resultatet visade att topp 50 rankade orienterare hade högre situationsspecifikt självförtroende för fysisk och orienteringsteknisk kapacitet och koncentration än sämre rankade orienterare. Resultaten diskuteras utifrån Banduras teori om situationsspecifikt självförtroende (1977, 1986) och tidigare forskning.</p>
|
9 |
Utomhuspedagogik - används det?Kempe, Annika, Larsson, Anna-Karin January 2007 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att på en skola i Halmstads kommun se i vilken omfattning pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik och i så fall när och om den används. Vi ville se om det skiljde sig mellan de olika årskursena. Vi genomförde en kvalitativ intervju med totalt sju lärare på vår valda skola. Materialet transkriberades sedan. Resultatet visade att skolans pedagoger använde sig av utomhuspedagogik men i varierande omfattning.</p><p>Resultatet visade även att vår hypotes om att utomhuspedagogik användes mer i de yngre årskursena stämde.</p>
|
10 |
Pausgymnastik en gång om dagen i tre veckor- elevernas och pedagogens upplevelserJönsson, Sara, Larsson, Therése, Nilsén, Lisa January 2008 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka hur pausgymnastik påverkar elevers koncentration. Vi vill även få veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. Påverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller är pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har använt oss av en experimentell studie som bygger på kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den påbörjade pausgymnastiken och sedan en gång efter utvecklingsarbetes slut. Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv. Eleverna själva upplevde sig mer koncentrerade och att skol- och klassrumssituationen blivit lugnare under studien. Vår slutsats är att man måste tillgodose alla elevers individuella motoriska behov och att pausgymnastiken kan vara ett steg i rätt riktning. Pausgymnastiken är ett ypperligt tillfälle för eleverna att få ut sitt rörelsebehov under ordnade former, vilket är nödvändigt för elever i de yngre åldrarna.
|
Page generated in 0.1384 seconds