<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur pausgymnastik påverkar elevers koncentration. Vi vill även få veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. </p><p>Påverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller är pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. </p><p>Vi har använt oss av en experimentell studie som bygger på kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den påbörjade pausgymnastiken och sedan en gång efter utvecklingsarbetes slut.</p><p>Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv. Eleverna själva upplevde sig mer koncentrerade och att skol- och klassrumssituationen blivit lugnare under studien. </p><p>Vår slutsats är att man måste tillgodose alla elevers individuella motoriska behov och att pausgymnastiken kan vara ett steg i rätt riktning. Pausgymnastiken är ett ypperligt tillfälle för eleverna att få ut sitt rörelsebehov under ordnade former, vilket är nödvändigt för elever i de yngre åldrarna.</p>

<p><p>Misconceptions in physics and especially mechanics have been the object of several studiessince the first half of the 20th century. These studies have determined which misconceptions are present. A few or none studies have been made on how the education counters these misconceptions. It is therefore important to investigate the differences in knowledge between pupils in the ages of 13 and 16 years.</p><p>This study aims to investigate the knowledge of the concept of force amongst pupils in the age of 13 and 16 years, moreover to investigate if misconceptions are common with these pupils. The method selected for investigation was a survey with multiple choice questions and a few questions were the pupils were asked to draw arrows in pictures to represent forces. The result is shown in diagrams and interprets that they have a low level of understanding in this subject, it also shows that misconceptions are dominant. The difference in the results between the pupils aged 13 and 16 is not significant, and therefore the conclusion can be made that the education is performed in a wrong fashion.</p><p>Moreover, the results interpret that the pupils in the ninth year of compulsory education do not meet the objectives of the Swedish curriculum, where the pupils should have knowledge about pressure, energy and the build-up of matter where force plays an important part.</p></p> / <p><p>Vardagsföreställningar inom fysik och i synnerhet mekanik har sedan 1900-talet första hälft</p><p>hamnat i fokus i flera studier. Dessa studier har kartlagt vilka vardagsföreställningar som är</p><p>förekommande. Få eller inga undersökningar har genomförts där man ställer undervisningen</p><p>i fokus och hur den motverkar dessa vardagsföreställningar. Det är därför angeläget att</p><p>undersöka hur skillnader ser ut mellan år sju och år nio på grundskolan.</p><p>Det här arbetets syfte är att undersöka skillnaderna i förståelse för begreppet kraft mellan</p><p>grundskoleelever i år sju och nio, dessutom undersöka om vardagsföreställningar är vanliga</p><p>hos dessa elever.</p><p>Datainsamlingsmetoden för undersökningen var en enkät med flervalsfrågor samt ett fåtal</p><p>frågor där eleverna ombads rita kraftpilar i figurer.</p><p>Resultaten är sammanställda och pressenteras i diagram och visar att eleverna har en låg</p><p>kunskap och flera föreställningar är framträdande. Många har uppfattningen att krafter alltid</p><p>verkar på kroppar som är i rörelse.</p><p>Skillnaden i resultaten mellan år sju och år nio är inte betydande och slutsatsen kan därför</p><p>dras att undervisningen sker på ett felaktigt sätt.</p><p>Dessutom tyder resultaten på att måluppfyllelsen inte är tillräcklig för ett godkänt betyg</p><p>för stora delar av eleverna i år nio, eftersom eleven enligt uppnåendemålen ska ha kunskap om tryck, energi och materiens uppbyggnad, där kraft spelar en väsentlig roll.</p></p><p> </p>

Syftet med vår studie är att undersöka hur pausgymnastik påverkar elevers koncentration. Vi vill även få veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. Påverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller är pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har använt oss av en experimentell studie som bygger på kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den påbörjade pausgymnastiken och sedan en gång efter utvecklingsarbetes slut. Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv. Eleverna själva upplevde sig mer koncentrerade och att skol- och klassrumssituationen blivit lugnare under studien. Vår slutsats är att man måste tillgodose alla elevers individuella motoriska behov och att pausgymnastiken kan vara ett steg i rätt riktning. Pausgymnastiken är ett ypperligt tillfälle för eleverna att få ut sitt rörelsebehov under ordnade former, vilket är nödvändigt för elever i de yngre åldrarna.

Misconceptions in physics and especially mechanics have been the object of several studiessince the first half of the 20th century. These studies have determined which misconceptions are present. A few or none studies have been made on how the education counters these misconceptions. It is therefore important to investigate the differences in knowledge between pupils in the ages of 13 and 16 years. This study aims to investigate the knowledge of the concept of force amongst pupils in the age of 13 and 16 years, moreover to investigate if misconceptions are common with these pupils. The method selected for investigation was a survey with multiple choice questions and a few questions were the pupils were asked to draw arrows in pictures to represent forces. The result is shown in diagrams and interprets that they have a low level of understanding in this subject, it also shows that misconceptions are dominant. The difference in the results between the pupils aged 13 and 16 is not significant, and therefore the conclusion can be made that the education is performed in a wrong fashion. Moreover, the results interpret that the pupils in the ninth year of compulsory education do not meet the objectives of the Swedish curriculum, where the pupils should have knowledge about pressure, energy and the build-up of matter where force plays an important part. / Vardagsföreställningar inom fysik och i synnerhet mekanik har sedan 1900-talet första hälft hamnat i fokus i flera studier. Dessa studier har kartlagt vilka vardagsföreställningar som är förekommande. Få eller inga undersökningar har genomförts där man ställer undervisningen i fokus och hur den motverkar dessa vardagsföreställningar. Det är därför angeläget att undersöka hur skillnader ser ut mellan år sju och år nio på grundskolan. Det här arbetets syfte är att undersöka skillnaderna i förståelse för begreppet kraft mellan grundskoleelever i år sju och nio, dessutom undersöka om vardagsföreställningar är vanliga hos dessa elever. Datainsamlingsmetoden för undersökningen var en enkät med flervalsfrågor samt ett fåtal frågor där eleverna ombads rita kraftpilar i figurer. Resultaten är sammanställda och pressenteras i diagram och visar att eleverna har en låg kunskap och flera föreställningar är framträdande. Många har uppfattningen att krafter alltid verkar på kroppar som är i rörelse. Skillnaden i resultaten mellan år sju och år nio är inte betydande och slutsatsen kan därför dras att undervisningen sker på ett felaktigt sätt. Dessutom tyder resultaten på att måluppfyllelsen inte är tillräcklig för ett godkänt betyg för stora delar av eleverna i år nio, eftersom eleven enligt uppnåendemålen ska ha kunskap om tryck, energi och materiens uppbyggnad, där kraft spelar en väsentlig roll.

<p>Vi intresserar oss för hur lärare och elever arbetar med läsning i dagens skola. Under vår studietid har vi noterat att läsning i skolan ofta bortprioriteras, då övrig verksamhet stjäl tid.</p><p>Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare arbetar med läsning i skolans tidiga år. Vi vill även undersöka elevers erfarenhet av läsning i skolår 2 och 5. Våra frågeställningar är:</p><p>Hur går lärare tillväga för att lära elever läsa? Hur arbetar lärare med elever som inte har intresse för att läsa? Hur arbetar lärare för att skapa och bibehålla läsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med läsning i skolan? Hur förhåller sig elever till läsning?</p><p>Genom intervjuer med lärare och elever från två klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det är roligt att läsa. Lärarna menar att elevers intresse och lust för att lära sig läsa när de börjar i skolan finns, och alltid har funnits. Elevernas intresse för att läsa tycks sjunka med åldern i de klasser vi undersökt. Elever tycker att det är roligt att läsa men de läser sällan på fritiden. Enligt en av de intervjuade lärarna har föräldrars inställning till läsning och skolan i stort betydelse för hur elever ska tillgodogöra sig läsinlärning och den fortsatta läsningen.</p>

Vi intresserar oss för hur lärare och elever arbetar med läsning i dagens skola. Under vår studietid har vi noterat att läsning i skolan ofta bortprioriteras, då övrig verksamhet stjäl tid. Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare arbetar med läsning i skolans tidiga år. Vi vill även undersöka elevers erfarenhet av läsning i skolår 2 och 5. Våra frågeställningar är: Hur går lärare tillväga för att lära elever läsa? Hur arbetar lärare med elever som inte har intresse för att läsa? Hur arbetar lärare för att skapa och bibehålla läsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med läsning i skolan? Hur förhåller sig elever till läsning? Genom intervjuer med lärare och elever från två klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det är roligt att läsa. Lärarna menar att elevers intresse och lust för att lära sig läsa när de börjar i skolan finns, och alltid har funnits. Elevernas intresse för att läsa tycks sjunka med åldern i de klasser vi undersökt. Elever tycker att det är roligt att läsa men de läser sällan på fritiden. Enligt en av de intervjuade lärarna har föräldrars inställning till läsning och skolan i stort betydelse för hur elever ska tillgodogöra sig läsinlärning och den fortsatta läsningen.

För att besvara mina frågeställningar om och i vilken omfattning kränkning via internet och sociala medier som verktyg förekommer i skolmiljö, gjorde jag en undersökning bland elever i mellan- och högstadiemiljö i form av en enkät. För att utveckla en förståelse för fenomenet har även intervjuer med skolpersonal genomförts. De flesta eleverna och deras lärare var eniga om att mobiltelefoner används som ett redskap vid kränkning, men var osäkra på hur pass utbrett detta är.  Resultaten tyder dock på att många elever blir kränkta i skolan genom internet och sociala medier. I min studie hade 25 % av eleverna upplevt obehag till följd av någon annans användning av mobiltelefonen. Pojkarna i studien kränktes i högre utsträckning än flickorna, vilket är motstridigt med tidigare forskning. Pojkarna uppgav sig även publicera mer på internet och deras föräldrar visste i lägre grad vad de gjorde på internet. Idag är eleverna aldrig fredade från kränkningar och hot, få elever i min undersökning stängde av telefonen ens på natten. Anvarsfrågan är otydlig, ligger den hos hemmet eller skolan? Detta avspeglas i intervjuerna av skolpersonalen som upplever mobiltelefoner som ett problem i skolan och reglerna som luddiga. Dessutom upplever jag att skolpersonalen efterfrågar föräldrarnas ansvar i frågan då de flesta kränkningarna sker utanför skolan. Det finns inga tydliga gränser och det krävs att vuxna hänger med i den tekniska utvecklingen för att förstå och skydda dagens unga.

I detta arbete har elevers dialoger under, och åsikter om, laborationsarbete i kemi i grundskolans år 8 analyserats med hjälp av epistemologiska drag. Metoden som beskrivs i denna uppsats kan användas för analys av elevernas dialoger, till exempel för att fastställa kriterier för en lämplig gruppindelning. Resultaten tyder på att läraren bör styra valet av elevens labb-partner. Mina resultat pekar på att eleverna skapar större del av sin förståelse i dialogen med sin labb-partner och inte i dialog med läraren. Eleverna själva rankar dock betydelsen av en labb-partner förhållandevis lågt och så även betydelsen av läroboken och laborationen för sin förståelse. De prioriterar däremot sina tidigare erfarenheter högt när det gäller att förstå en naturvetenskaplig egenskap. Eleverna verkar ha svårt att inlemma vardagliga begrepp i naturvetenskapliga sammanhang, vilket då kan medföra att det är läraren som måste visa eleverna att vardagliga begrepp har sin plats och relevans även inom naturvetenskapen. Läraren måste även ta medvetna steg för att få eleverna att använda mer av det naturvetenskapliga språkspelet i sina dialoger. Läraren måste även tydligt klargöra syftet med lektionen/laborationen för eleverna. Att själv sätta ord på problemen eleven ställs inför, en medveten verbalisering, verkar vara en vanlig strategi eleverna nyttjar för att skapa mening och sammanhang. Detta sker genom att eleven yttrar sig eller ställer frågor, väldigt ofta i retorisk form, där eleven inte verkar vänta sig något svar. Om lektionen är lugn eller stimmig verkar inte ha någon större betydelse för hur mycket NO som eleverna samtalar om under en laborativ lektion. / Lär-NoT

Följande arbete ämnar att problematisera och undersöka könsstereotypiska val på grundskolenivå. Uppsatsens syfte är att undersöka hur det kommer sig att högstadieelever har benägenhet att göra könsbegränsade gymnasieval och till vår hjälp kommer vi utgå ifrån följande frågeställning: Vilka faktorer i relation till kön påverkar elever att välja gymnasieprogram? Denna uppsats baseras på tre teoretiska koncept, den första Careership skriven av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes samt den andra är Circumscription and Compromise skriven av Linda S. Gottfredsson. Careership inkluderar begreppet habitus och menar på att faktorer så som en individs familj, kön, miljö och etnicitet påverkar individens val i framtiden. Utöver habitus är också handlingshorisont ett återkommande begrepp i teorin och innebär möjligheterna som existerar för individen. Den andra teorin beskriver utvecklingen av yrkesambitioner och inkluderar olika utvecklande stadier som vidare leder till självuppfattning. Utöver dessa har vi även valt att ha med en renodlad förklaring om genus och boken vi använt oss av till detta är Genus - om det stabilas föränderliga former skriven av Yvonne Hirdman. För att kunna undersöka vårt valda tema har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Vi intervjuade sex elever på olika skolor i Malmö, varje intervju tog cirka trettio minuter. Intervjuerna spelades in med tillstånd av intervjupersonerna och transkriberades sedan av oss författare. Vid val av våra intervjupersoner har vi tagit hänsyn till syftet med undersökningen och därav kommit fram till att den målgruppen är mest passande. Materialet analyserades utifrån en innehållsanalys med ett kodschema som bestod av konstruktionen av manligt/kvinnligt, social påverkan, etnicitet/kultur, socialklass och självuppfattning. Dessa faktorer har vi identifierat i vår undersökning och därför valdes de ut för kodning. Arbetet landar i att det går att identifiera en uppenbar könspåverkan när elever gör sina gymnasieval och det kommer tydligt fram att flera av dem är bundna till könsstereotyper på olika sätt. På vilka sätt detta yttrar sig ser olika ut från individ till individ, men påverkan baserat på kön existerar, oavsett om eleven är tjej eller kille.

No description available.