Spelling suggestions: "subject:"utbildningsvetenskap"" "subject:"utbildningsvetenskapen""
1 |
Dramapedagogen i roll som regissör : En studie av dramapedagogers regissörsroll i föreställningsarbete med barn och ungdomarLarsson, Malin January 2017 (has links)
No description available.
|
2 |
Social kompetens - en bristvara? : Fritidshemmets betydelse för elevernas utveckling av den sociala kompetensenVikström, David January 2017 (has links)
Syftet med detta arbete är att utöka kunskapen kring den så kallade Generationen Y eller Millennium generationen och hur deras förhållningssätt samt egenskaper påverkar deras barns sociala kompetens, elever som idag finns i våra fritidshem. Fokus i arbetet ligger på uppfattningen kring elevernas sociala kompetens och hur mycket de t.ex. påverkas av sociala medier samt hur personal vid fritidsverksamheten arbetar med social kompetens och elevernas självkänsla. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med fritidspedagoger.Resultatet visar tendenser till att barn/elever har en större självständighet men samtidigt en lägre självkänsla. Studien visar också att fritidshemsverksamheten är medveten om detta och arbetar målmedvetet för att förstärka elevernas självkänsla och deras sociala kompetens. En viktig slutsats är att fritidshemmet spelar en stor betydelse för utvecklingen inom dessa områden.
|
3 |
Mångkultur i förskolan: : Arbetet i dagsläget samt förbättringspotentialOlsson, Beatrice, Sjöström, Rebecca January 2017 (has links)
No description available.
|
4 |
Vill du vara med? : En studie om fritidslärares planering och genomförande av idrott och fysiska aktiviteter i fritidshemsverksamhetHellner, Erik, Sjöberg, Jakob January 2017 (has links)
Den här studien har undersökt hur fritidslärare tolkar och använder läroplanen vid planering av idrott och andra fysiska aktiviteter i fritidshemmet. Studien tar även upp vilka utgångspunkter som fritidslärare använder sig av vid planering av idrott och andra fysiska aktiviteter i fritidshemsverksamheten. Syftet med studien är att synliggöra hur fritidslärare tolkar och använder läroplanen vid planering av idrott och andra fysiska aktiviteter både inomhus och utomhus i fritidshemmet. Syftet är vidare att belysa och analysera hur planeringen genomförs i den praktiska verksamheten. Resultatet i den här studien visar på att fritidslärare lägger mycket fokus på elevernas inflytande, intressen, kunskaper samt behov. De har även målen från läroplanen i bakhuvudet både vid planeringar samt i genomförande av aktiviteter i verksamheten. Resultatet visar även att fritidslärare jobbar mycket utifrån de olika ramfaktore roch förutsättningar som de har. Samtliga fritidslärare som vi har intervjuat som grund för dethär arbetet nämner flera utgångspunkter vid planeringsarbetet. Dessa behandlar många olikaaspekter av planeringsarbetet som till exempel rörelseglädje, inspiration eller ramfaktorer sompersonalstyrkan. De olika fritidshemmen som vi besökt ser olika ut men innehåller också många likheter när det kommer till utemiljön.
|
5 |
Egen färdighet eller didaktik? : En studie av examinationsuppgifterna på idrottslärarutbildningen och dess koppling till skolans styrdokument / Personal skills or didactics? : A study of examination tasks at physical education teachers education and their connection to the national curriculumTorbjörnsdotter, Johanna, Holm, Sandra January 2017 (has links)
Aim The aim of this study is to investigate the examination elements of education in ball games and friluftsliv at the Swedish School of Sport and Health Sciences in Stockholm, their connection to the national curriculum in physical education (PE) and their relevance to the scholars future role as teachers in PE. What should the scholars know according to the examination tasks? How do the teacher educators assess the examinations tasks? How do the scholars experience the examination tasks and the tasks assessments? Method In this study two methods has been applied for the collection of data. Qualitative, semi-structured interviews with students at the teacher program and teacher educators at the Swedish School of Sport and Health Sciences in Stockholm. Textual analysis of the selected moment- and delmoment-PM from the course Sports Didactics 3 that was in the spring of 2016. All interviews were recorded and transcribed. As for theoretical framework Schulman's theory of Pedagogical Content Knowledge (PCK) has been used. Results The results shows that the examination tasks in the course we studied mainly deals with the students' pedagogical content knowledge. Often in the form of written assignments. However, the tuition mainly seems to focus on the students' content knowledge. The students also feel that during the course there is more often focus on developing their own personal skills than to develop their didactic ability. Conclusions The division of the content may allow the scholars to feel that they do not learn what they later become graduates on. For the relationship between scholars education and future professionals to become stronger, both tuition and examination tasks should treat pedagogical content knowledge. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och analysera de examinerande uppgifterna i bollspel och friluftsliv på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm samt dess relation till skolans styrdokument i idrott och hälsa och dess relevans för lärarrollen. Vad ska studenterna kunna enligt examinationsuppgifterna? Hur bedömer lärarutbildarna examinationsuppgifterna? Hur upplever studenterna examinationsuppgifterna samt dess bedömning? Metod I studien har två metoder för datainsamling tillämpats. En del består av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med idrottslärarstudenter och lärarutbildare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Den andra delen är en textanalys av utvalda moment-PM och delmoment-PM från kursen Idrott Didaktisk Inriktning 3 som gick våren 2016. Alla intervjuer spelades in och transkriberades. Det teoretiska ramverk som används är Schulmans ramverk om Pedagogical Content Knowledge (PCK). Resultat Resultatet visar att examinationsuppgifterna i den kurs vi undersökt främst behandlar studenternas kunskap om pedagogiskt innehåll. Ofta i form av skriftliga uppgifter. Dock verkar undervisningen till största del fokusera på studenternas kunskap om innehåll. Studenterna upplever även att det under kursen oftare är fokus på att utveckla egna personliga färdigheter än att utveckla deras didaktiska förmåga. Slutsats Uppdelningen av innehållet gör att studenterna kan uppleva att de inte lär sig det som de senare blir examinerade på. För att relationen mellan studenternas utbildning och framtida profession ska bli tydligare bör både undervisningen och examinationsuppgifterna behandla kunskap om pedagogiskt innehåll.
|
6 |
Begreppet hälsa i undervisning. : - En studie om idrottslärares arbete med och definiering av begreppet hälsa från det centrala innehållet ur Lgr 11, årskurs 7-9.Lövgren, Fredrik January 2017 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie har varit att studera hur idrottslärare för årskurser 7-9 definierar begreppet hälsa och hur de sedan arbetar med begreppet i sin undervisning utifrån stoffet gällande hälsa och livsstil för ämnet idrott och hälsa ur den nya läroplanen Lgr 11. Detta utifrån mina frågeställningar: 1. Hur definierar pedagogerna begreppet hälsa i det centrala innehållet från idrott och hälsa gällande årskurs 7-9? 2. Hur arbetar pedagogerna med begreppet hälsa i sin undervisning? Metod Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod baserad på intervjuer med fyra verksamma idrottslärare inom fyra olika kommuner i Stockholm. Resultatet Resultatet av dessa intervjuer visar på en stor olikhet på definiering av begreppet hälsa, vilket kan kopplas till att begreppet är ett komplext och allomfattande begrepp. En pedagog sa att “det svåra är att leva som man lär. Att ha en bra balans i de grundläggande faktorerna: äta, sova, träna, socialt umgänge”. Pedagogerna upplevde en svårighet med att hitta bra forum för att examinera eleverna i momentet hälsa. Vad det gälde de fyra pedagogerna kan man utröna att de är negativt inställda att teoretisera innehållet, vad gäller hälsa, allt för mycket. Alla har en målsättning att så mycket som möjligt integrera begreppet i de praktiska momenten. Slutsats Studien visar vidare hur det personliga förhållningssättet till begreppet i högre grad styr hur pedagogerna arbetar med hälsa i sin undervisning än stoffet från den nya läroplanen. Pedagogerna betonar den fysiska aktiviteten och sambandet till att elever på individnivå kan uppnå god hälsa. Intervjuerna visar ändå på idrottslärarnas syn på hälsa som ett allomfattande begrepp och att god hälsa handlar likväl om psykiska och sociala faktorer. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Vt 2012</p><p></p>
|
7 |
Bemötandet av barn och elever med ADHD/ AST inom förskolan och grundskolans tidigare år. : Pedagogers beskrivningar av bemötande och framgångsrika strategier.Barrögård, Anna-Karin, Thulin, Frida January 2017 (has links)
Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskolans tidigare år upplever bemötande av barn och elever med beteendeproblematik. Studien omfattar 22 pedagoger i de aktuella verksamheterna. Den teoretiska referensramen för studien har ett sociokulturellt/ relationellt perspektiv och det är en kvalitativ studie där datainsamlingen genomfördes genom fokusgruppssamtal. Resultatet visade att pedagoger beskrev miljön som en viktig faktor när det gäller att bemöta barn på ett optimalt sätt. Även kommunikation i arbetslag och med vårdnadshavare nämndes som avgörande delar för att få till ett bra bemötande. Att ha en förståelse för att alla barn är olika, samt har olika behov och därmed behöver bemötas på olika sätt, var viktigt enligt pedagogerna. Med ett sociokulturellt och relationellt perspektiv som utgångspunkt, menade pedagogerna i studien att alla barn är olika och oavsett diagnos eller inte är det pedagogernas uppgift att bemöta och anpassa omgivningen för att alla barn ska känna delaktighet och sammanhang i det sociala samspelet.
|
8 |
Tänk om skoldagen alltid kunde börja såhär : Om mindfulness i skolans yngre årskurserKosby, Hannah January 2017 (has links)
Syfte och frågeställningar Upplevs det som att elevernas koncentration och fokus påverkas genom att starta skoldagen med 10–15 minuters övningar i mindfulness och i så fall, på vilket sätt? Och hur länge upplevs alltså att en eventuell effekt av övningarna håller i sig? Finns det fler positiva effekter som uppkommer av dessa pass och vilka upplevs dessa då vara? Syftet med studien är att se om, och i så fall hur, mindfulness påverkar eleverna, men också att försöka ge elever och lärare nya verktyg för hur de kan använda övningar i mindfulness för att försöka förbättra elevernas välmående. Metod Studien gjordes genom att arbeta med olika övningar med 16 elever i årskurs 3 i 10–15 minuter på morgonen 2–3 dagar i veckan under 6 veckors tid. En enkät fylldes i av eleverna i slutet av studien samt en intervju gjordes med klassens lärare. En observation gjordes innan studien startades samt när den avslutades. I samband med observationen gjordes även en mätning av ljudnivån under lektionstid. Resultat Resultatet av enkäten visade att eleverna var positiva till övningarna och använde vissa av övningarna även i andra miljöer än i klassrummet, till exempel på raster och i hemmet, samt att många beskrev att deras humör hade förbättrats. Enkäten visade också att eleverna tyckte att studien var rolig och att de lärt sig något utan den. Intervjun gav också positiva resultat, läraren menade på att många av eleverna var lugnare och att de har fått en ökad medvetenhet om att de själva kan påverka sin situation samt att eleverna har fått en bättre sammanhållning då de nu har något gemensamt som de andra klasserna inte har. Läraren menade också på att elevernas koncentration och fokus förbättrades speciellt under den första lektionen efter övningarna för att sedan avta. Att endast använda sig av övningarna 10–15 minuter på morgonen visade sig alltså inte ha tillräcklig effekt för att räcka hela dagen. Resultat från observation och ljudmätning visade inga större förändringar. Slutsats Utifrån resultaten kan vi se att mindfulness har påverkat eleverna på ett positivt sätt. Både lärare och elever har fått lära sig olika övningar de kan göra när de känner att de behöver koncentrera sig och fokusera mer på sin uppgift eller känner att de blir stressade och behöver komma ner i varv eller om de är trötta och behöver tillföra lite ny energi till kroppen. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>
|
9 |
”… Dom vuxna är lite mer vuxna” : En fokusgruppsstudie om hur barn ser på sitt eget inflytande i fritidshemmet.Block, Nils, Svensson, Emilio January 2017 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur barn ser och beskriver sitt eget inflytande på fritidshemmet. Studien genomförs på ett fritidshem med sju barn från årskurs fyra och fem som vi träffade vid tre olika tillfällen för att genomföra fokusgruppsamtal med. Vi har så långt som möjligt jobbat för att framhäva barns perspektiv. Utifrån Arnstains stegmodell om inflytande hämtad ut Pia Björklids bok Drömmen om Elin analyserar vi barnens berättelser. Vi har kommit fram till att barnens inflytande på fritidshemmet oftast är i form av att vara konsulter till lärarna. Barnen ger alternativ till lärarna som väljer vad de tycker är rimligt eller inte. Eller att lärarna ger barnen färdiga alternativ att välja på.
|
10 |
Hur elever upplever sin möjlighet till inflytande på fritidshemmet. : Det är fröknarna som bestämmer, de är fritidsplanerarnaAdrian, Pia January 2017 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.1021 seconds