The preschool curriculum obliges us working at preschool to systematically document the development and learning of children. Our premier policy document does not in detail explain how one should do the documentation. The purpose with my essay has been, starting at our neighbour country Finland and its early childhood education and care, to deepen my understanding for the intentions of the curriculum and to find new ways to document children´s learning processes at preschool. In Finland I have examined The child´s individual early childhood education and care plan which is a legislated individual development plan for children at preschool age. I have also looked at the kindergarten teacher´s practical knowledge, which I have reflected against my own experiences in my profession as a preschool teacher. My research questions are about how the child´s individual early childhood education and care plan is used in practice in Finland, the role of administration at the documentation in Sweden and Finland, how the child´s individual early childhood education and care plan effects the documentation process in Finland and vice versa how the lack of an individual plan in Sweden is effecting the documentation, the child´s individual early childhood education and care plan in relation to educational documentation and finally how Sweden and Finland relate to individual or group documentation. The research is written in an essay form. My self-experienced story together with field observations and theory have provoked insights and answers. The general terms in the swedish curriculum opens up space for the practical knowledge and the local cognizance in the process of documentation. Educational documentation as a method and the working team´s unity regarding to knowledge and ”child view” has shown to be important parts in documentation work. As a way of documentation, educational documentation concentrates on group documentation, in opposite to what the swedish curriculum is demanding about systematic documentation of the individual child. In Finland the child´s individual early childhood education and care plan has come to focus on the needs of support of the single solid child though these represent only a part of the plan. Finland has some years ago instituted educational documentation in preschool curriculum and my research has shown similar duration in time to change the working ways of the Finnish educators as I have experienced in Sweden. Administration that comes from documenting children´s learning processes has shown to be burdening on both sides of the Baltic sea, but mostly in Finland. / Förskolans läroplan ålägger oss yrkesverksamma i förskolan att systematiskt dokumentera barns utveckling och lärande. Vårt främsta styrdokument går inte i detaljer in i hur dokumentation ska ske. Syftet med min uppsats har varit att med avstamp hos vårt grannland Finland och dess pedagogiska omsorg fördjupa min förståelse för läroplanens intentioner samt finna nya tillvägagångssätt att dokumentera barns lärprocesser i förskolan. På plats i Finland har jag undersökt Barnets plan för småbarnspedagogik, en lagstadgad individuell utvecklingsplan för barn i förskoleåldern. Jag har i min forskning också tittat på barnträdgårdslärarens praktiska kunskap, vilken jag speglat gentemot mina egna erfarenheter från förskolläraryrket. Mina forskningsfrågor handlar om hur Barnets plan för småbarnspedagogik används i praktiken i Finland, administrationens roll i dokumentationsarbetet i Sverige och Finland, på vilket sätt Barnets plan för småbarnspedagogik påverkar dokumentationsprocessen i Finland och vice versa hur saknaden av planen i Sverige påverkar dokumenteringen, Barnets plan för småbarnspedagogik i relation till pedagogisk dokumentation samt hur Sverige och Finland förhåller sig till individ- eller gruppdokumentationer. Undersökningen är skriven i essäform. Min egenupplevda berättelse har tillsammans med fältobservationer och teori framkallat insikter och svar. Den svenska läroplanens allmänna ordalag lämnar plats åt den praktiska kunskapen och det praktiknära vetandet i dokumentationsprocessen. Pedagogisk dokumentation som arbetssätt samt arbetslagets enighet med tanke på kunnande och barnsyn har visat sig vara viktiga delar i dokumenteringsarbetet. Som dokumentationssätt ger pedagogisk dokumentation en koncentration på gruppdokumentation, i motsats till den svenska läroplanens krav om systematisk dokumentation av det individuella barnet. I Finland har Barnets plan för småbarnspedagogik kommit att fokusera på det enskilda barnets stödbehov trots att dessa bara utgör en del av planen. Finland har för några år sedan infört pedagogisk dokumentation i läroplanen och min undersökning har visat på liknande tidsåtgång för att förändra de finska pedagogers arbetssätt som jag upplevt i Sverige. Administration som följer av dokumentation av barns lärprocesser har visat sig vara betungande på båda sidor av Östersjön men speciellt i Finland.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningsbegreppet är definierat i läroplanen och hur begreppet undervisning uppfattas av förskollärare inom förskolan och om detta styrs av när de fick sin utbildning och fortbildning. Den teoretiska bakgrunden inhämtades i dokument som utgivits av skolverket, den reviderade läroplanen för förskolan och olika rapporter som belyser undervisningsbegreppet. Underlag till studien har inhämtats via ett antal kvalitativa forskningsintervjuer av förskollärare som varit verksamma i förskolan under kort eller lång tid, dvs nyutbildade eller med många års yrkeserfarenhet för att kunna få en uppfattning om hur begreppet undervisning har förändrats över tid. Studien visar att förskollärarna inte är så negativt inställda till eller oroliga för vad införandet av undervisningsbegreppet i förskolan kan komma att leda till i framtiden.

No description available.

Syfte. Syftet med studien är att undersöka vad elever i årskurs 9 samt lärare tycker om de två undervisningsformerna sam-respektive särundervisning. Därutöver ska studien undersöka vilka för och nackdelar eleverna och lärarna anser är förknippade med dessa undervisningsformer. Frågeställning Vilka för/nackdelar finns det med sär-samundervisning? Vilken undervisningsform föredrar elever och lärare? Metod. För att uppnå syftet och få svar på frågeställningarna är data insamlat genom intervjuer. Denna typ av metod är relevant eftersom studien bygger på att nå en förståelse av vad eleven/läraren känner och tycker om respektive undervisningsform. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet samt Hirdmans teori om genussystemet. Resultat. Lärarna var eniga om att samundervisning är en viktig undervisningsform ur ett socialt perspektiv men att det även finns både för och nackdelar med undervisningsformen. Samtliga lärare som deltog i studien uttryckte en önskan att på något sätt få en mix utav sam/sär-undervisning i ämnet idrott och hälsa. Majoriteten av eleverna föredrog sär-undervisning, men på frågan om i vilken undervisningsform de utvecklades mest skildes åsikterna åt. Några menade att särundervisning är att föredra medan andra anser att samundervisning är den bästa. Slutsats. Det som framgick i studien var att majoriteten av eleverna föredrar sär-undervisning, och att de ser denna undervisningsform som positiv för sin undervisning och sin utveckling. Samtidigt tycker 3 av 4 lärare att en kombination av sam/särundervisning är att föredra. De klara fördelarna med sär-undervisning är att flickorna får mer ro och plats att utvecklas medan nackdelarna är att de samtidigt går miste om de sociala aspekterna. / Aim The purpose of the study is to investigate what students in grade 9 and teachers think of the two forms of teaching co-or single gender education. In addition, the study should investigate what pros and cons the students and teachers associated with these types of teaching. Issue What are the advantages / disadvantages with co-or a single gender education? What kind of teaching do students and teachers prefer? Method To achieve the purpose and get answers to the questions, data is collected through interviews. This type of method is relevant because the study is based on reaching an understanding of what the pupil / teacher thinks and likes about each type of teaching. The theoretical point of the study is the socio-cultural perspective and Hirdman's theory of the gender system. Results The teachers agreed that co gender teaching is an important form of teaching from a social perspective, but that there are advantages and disadvantages of the form of teaching. All teachers who participated in the study expressed a desire to somehow get a mix of co- and single gender education in the subject of sport and health. The majority of the students preferred single gender education, but on the question of the type of teaching they developed the most, the views differed. Some argued that single gender education is preferable, whileothers believe that co- gender education is the best. Conclusion What appeared in the study was that the majority of students prefer single gender education, and that they see this form of teaching as positive for their teaching and their development. At the same time, 3 out of 4 teachers find that a combination of co- and single gender education is preferable. The clear advantages of single gender education are that the girls get more peace and space to develop, while the disadvantages are that they at the same time lose the social aspects. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014</p>

No description available.

På vår skola önskades det mer aktiviteter med drama och det fanns en avsaknad av berättelser och språkutvecklande aktiviteter. Vi valde att sammanföra berättelser och språkutvecklande aktiviteter genom att använda drama som verktyg till att utveckla elevernas språkliga uttryck. Syftet med vårt utvecklingsinriktade arbete blev att genomföra aktiviteter med drama och berättelser i fokus men även bidra till ökad förståelse för drama och berättelser samt bidra till ett ökat intresse för läsning och språkutveckling hos elever. Vi använde aktionsmodellen när vi planerade, agerade, observerade och reflekterade enligt Rönneman (1998). Eleverna fick hitta på egna berättelser bland annat genom Story Cubes, som därefter dramatiserades och filmades med greenscreen.  Vi kom fram till att en del elever inte riktigt vet vad drama är för något, men när vi förklarade så blev eleverna intresserade. Eleverna var nyfikna och ville gärna använda sin fantasi för att komma på berättelserna. Digitala verktyg var det som lockade mest och hade en stor betydelse i motivationen till att vara med. Eleverna fick genom upplevelsebaserat lärande experimentera med kroppsrörelser, tonläge och rösten, samtidigt som de samarbetade med varandra och lät berättelser ta form. Vi tror att dramaaktiviteter och samtalen efter hjälper eleverna att bygga på sina egna erfarenheter och sina egna förmågor så de senare klarar av situationer som kan verka obehagliga eller svåra. / At our school, more activities were desired with drama and there was a lack of stories and language-developing activities. We chose to combine stories and language-developing activities by using drama as a tool to develop the students' linguistic expression. The purpose of our development-oriented work was to carry out activities with drama and stories in focus, but also to contribute to an increased understanding of drama and stories and to contribute to increased interest in reading and language development among students. We used the action model when we planned, acted, observed and reflected according to Rönneman (1998). The students found their own stories through Story Cubes, which was then dramatized and filmed with greenscreen. We concluded that some students did not really know what drama is for something, but when we explained the students became interested. The students were curious and wanted to use their imagination to come up with the stories. Digital tools were the things that attracted the most and had a great significance in the motivation to participate. Through experience-based learning, the pupils experimented with body movements, tone and voice, while they collaborated with each other and allowed stories to take shape. We believe that drama activities and conversations help students build on their own experiences and abilities so that the latter can cope with situations that may seem unpleasant or difficult.

Syftet med undersökningen är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av hur inre och yttre motivation påverkar deras studiemotivation. För att besvara undersökningens frågeställning ”hur påverkar inre och yttre motivation gymnasieelevers studiemotivation och hur kan det förklaras?” har tre kvalitativa gruppintervjuer genomförts med nio gymnasieelever på tre olika skolor och årskurser. Gruppintervjuerna har sedan transkriberats. Det sammanställda materialet har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och utifrån ett kodschema som utgått från tidigare forskning om elevers studiemotivation. Detta sätts sedan i relation till teorier om inre och yttre motivation, behaviorism samt kognitivism. Analysen visar att när den inre och yttre motivationen är hög påverkas elevernas studiemotivation positivt. När den inre motivationen är låg upplever eleverna att motivationen gentemot studierna och skolan sjunker. Även när den inre motivationen är låg genomförs dock skolarbetena av eleverna vilket tyder på att de intervjuade gymnasieleverna till stor del tycks drivas av den yttre motivationen. Den yttre motivationen i form av betyg verkar också enligt eleverna vara den faktor som upplevs vara viktigast för studiemotivationen. Behaviorismen och kognitivismen erbjuder två olika förklaringsmodeller angående varför inre och yttre motivation påverkar studiemotivationen. Behaviorismen förklarar att den yttre motivationen påverkar studiemotivationen för att eleverna vill ha belöningar och undvika straff. När belöningar ges upplever eleverna oftast att motivationen gentemot studier påverkas positivt men det finns dock undantag. Kognitivismen förklarar den inre motivationens påverkan på studiemotivation genom att eleverna blir motiverade när något upplevs som roligt, intressant, meningsfullt och omotiverade när något är tråkigt, ointressant eller meningslöst med mera.

No description available.

Studiens syfte är att synliggöra fritidshemslärares uppfattningar kring hur reformer och politiska beslut kommit att påverka fritidshemmets pedagogiska innehåll samt lärarprofessionen. Detta är en narrativ studie där livsberättande intervjusamtal har genomförts med fyra fritidshemslärare. Det framgår i resultatet att respondenterna anser att fritidshemsverksamheten har förändrats avsevärt under deras yrkesliv. Överförandet från Socialstyrelsen till utbildningssektorn och klivet in i skolan beskrivs som en av de absolut största förändringarna samt att elevgruppsstorlekarna blir allt större. Detta har enligt respondenterna lett till att det idag är svårare att bekräfta varje elev och att skapa närmare elevrelationer. Rektorernas insyn i verksamheten beskrivs också som fortsatt bristfällig och tillgången till egna lokaler anses viktig, då skolans klassrum inte är tillräckligt stimulerande. Respondenterna ser dock positivt på utvecklingen av styrdokumenten och nämner att den aktuella läroplanen förtydligar yrkets uppgift.

No description available.