No description available.

This study had the aim of finding out what currently active teachers of social science perceive as the digitalization of their institution, and what associations were connected to it. Furthermore, this essay sought to understand how these perceptions and thus the application of digitalization could be analyzed, based on Vygotsky and his theory of learning – the sociocultural. Using data obtained by interviewing six teachers this study found that teachers´ perceptions of digitalization primarily focused on the aspect of digital competence, but that teachers also perceived the digitalization of education as an increased importance of democratic and social competencies. The current surge of information available to the students resulted in an educational context where students are perceived to have difficulty maintaining a critical evaluation of information. They lack the fundamental ability to restrain themselves from the vast amount of information, and also lack the knowledge to ask the right questions. The perception of what this institutional change signifies is varied, highlighting the importance of teachers actively questioning what digitalization actually means. Schools also need to cooperate in order to produce a long-term plan, because without this, schools can be applying methods and strategies which are difficult to change at a later time. Moreover, this study shows that the way in which these teachers apply digitalization in education is largely supported by the analytical framework of sociocultural teaching theory. When technology is applied in a way that does not enhance learning by appropriation, digitalization in the classroom becomes a useless venture in terms of improving learning.

Studien utgår från posthumanistisk teoribildning med inriktning mot agentisk realism, med syfte att undersöka hur barn och material samhandlar i bildskapande aktiviteter i förskolans skapandemiljö. Utifrån täta beskrivningar av fyra observationer analyseras de samhandlingar som uppstår mellan barn och material med hjälp av relevanta posthumanistiska begrepp. Resultatet synliggör hur mänskliga och icke-mänskliga agenter intra-agerar samt vad som uppstår i intra-aktionerna. Fokus läggs även på de icke-mänskliga agenternas olika egenskaper och hur de påverkar de mänskliga agenternas göranden. Även relationer mellan olika icke-mänskliga agenter lyfts fram i denna del. Studiens slutsatser belyser de olika agenternas potential och värde samt relationerna dem emellan. Även de icke-mänskliga agenternas status betonas.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar med inskolning av barn med annat förstaspråk än svenska i förskolan. Syftet är även att undersöka vilka utmaningar förskollärarna upplever med att planera och skola in barnen samt hur förskollärarna arbetar för att möta dessa utmaningar. I studien har en kvalitativ metod med intervjuer av åtta förskollärare använts för att undersöka studiens syfte och frågeställningar. Den insamlade empirin bearbetas och analyseras utifrån begreppen anknytning, kommunikation och ur ett maktperspektiv. Det framkommer att förskollärarna under en inskolning ser tryggheten som det mest centrala, oavsett barnets förstaspråk. Under inskolningar av barn med annat förstaspråk än svenska finns vissa utmaningar. Här har förskollärarna själva fått hitta egna strategier för att lösa dessa. Den största utmaningen som förskollärarna ser vid inskolningar av barn med annat förstaspråk än svenska är när det saknas ett gemensamt språk att kunna delge information på, mellan vårdnadshavare och förskollärare. Resultatet styrks genom ett eller flera citat från empirin. I diskussionen framkommer det att det finns material kring hur arbetet med barns språklighet kan gå till. Material kring hur bemötandet och kommunikationen med vårdnadshavare som har annat förstaspråk än svenska saknas. Det finns inte heller översatta dokument med information till vårdnadshavarna att tillgå. Detta trots att förskollärarnas uppdrag är att skapa ett nära och förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare.

Preschool, a healthpromoting arena. A qualitative study on preschool teachers descriptions of their practice around health and well-being in relation to the preschool curriculum. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på sitt uppdrag som formulerats i den nya läroplanen 2018, vad gäller barns hälsa och välbefinnande. Frågeställningarna som undersökningen utgår ifrån är: ”hur tolkar förskollärare läroplanens skrivningar om barns hälsa och välbefinnande” och ”hur beskriver förskollärare att de nya formuleringarna skulle kunna omsättas i förskolans praktik?” Det teoretiska ramverket som används för att analysera resultatet är det läroplansteoretiska perspektivet med fokus på de teoretiska begreppen transformeringsarena och realiseringsarena. Data består av semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att de har en viktig roll i barns skapande av en hälsosam livsstil. Detta genom att vara goda förebilder i barns rörelsevanor och kostvanor i förskolan. Genomförandet skiljde sig däremot åt hos förskollärarna. Den största skillnaden är hur den pedagogiska måltiden tas tillvara på. En slutsats är att förskollärarna tycks ha svårt att förklara hur de tolkar förskolans uppdrag som rör hälsa och välbefinnande. Förskollärarna gav ofta istället svar direkt i form av exempel från deras vardag i verksamheten och inte hur de tolkade begreppen. Undersökningen behövs för att bidra med kunskap om hur förskollärare idag transformerar och beskriver hur de skulle kunna realisera förskolans uppdrag om hälsa och välbefinnande.

Att pedagoger läser tillsammans med barnen sker varje dag. Men denna aktivitet är sällan något som det reflekteras över. Tidigare forskning visar att bokläsning i förskolan ofta används i syfte att barnen ska vila eller inte störa de yngre barnen som sover. Läsningen bör istället ses som en aktivitet med huvudsyfte att barnen ska utvecklas och lära. Syftet med detta examensarbete är att belysa bokläsningens betydelse i förskolans verksamhet. Resultatet visar likväl som tidigare forskning, bland annat att bokläsningen som aktivitet oftast sker vid läsvila. Vidare visar även resultatet att det skiljer sig hur förskollärare arbetar med bokläsning samt utformas läsmiljöerna olika i förskolornas verksamheter.

No description available.

No description available.

Den här uppsatsen belyser ämnet barn och stress. Stress är en fysisk och psykisk reaktion orsakad av krav eller press från omgivningen. Barnens värld är en spegelbild av vuxenvärlden och att vuxenstressen har smugit sig in i barnens vardag är känt sedan länge. Även om barns hälsa på många sätt blivit bättre på senare år så ligger den psykiska ohälsan på en oacceptabelt hög nivå. Med anledning av detta har jag valt att göra en enkätundersökning på en och samma skola vid två tillfällen och med 18 års mellanrum. Fritidspedagoger och lärare har svarat på vad de anser stressar barn, hur man jobbar för att undvika stress i skolan och hur man kan lära barn att hantera den stress som de oundvikligen utsätts för i sin vardag. Resultatet av min undersökning är entydigt; att barn idag känner stress råder inga tvivel om. Pedagogerna möter barn med bland annat huvudvärk och koncentrationssvårigheter som de härleder till stress, stress som de tror orsakas av stora barngrupper, för höga eller otydliga krav, tidspress eller känslor av att inte duga eller passa in

Syftet med studien är att få ökad kunskap om ämneslärares bedömningspraktik vad gäller elevers muntliga färdigheter i stora elevgrupper. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra ämneslärare i språk som undervisar klasser med ca. 35 till 40 elever. Vad som kan definieras som en stor elevgrupp eller klass finns egentligen inget svar på men genomsnittsklassen i Sverige består av 19 elever enligt statistik från 2014. Studien visar att i stora elevgrupper vågar många elever inte tala och därför blir det svårt för läraren att bedöma elevens muntliga färdighet. Lösningen blir att samla elever i små grupper för samtal eller att eleven gör presentationer en gång per termin i en mindre grupp. Tiden är en annan faktor som påverkar lärarens bedömningsarbete. Att ansvara för många elever betyder inte att läraren får mer tid eller tvärtom, att eleven får mer tid. Samtliga informanter önskade mindre klasser att ansvara för och merparten ansåg att mellan 20 och 25 elever vore lagomt. Tidigare forskning kring bedömning i stora klasser pekar på svårigheter att göra bra bedömningar i stora elevgrupper och att det är tidskrävande. Lärarna önskar mer tid för varje elev. Kunskapen är dock liten kring lärarnas bedömningspraxis eftersom det har gjorts för lite forskning i ämnet.