Enligt läroplanen är studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar. Vår avsikt med den här studien var att undersöka hur samarbetet mellan studie- yrkesvägledare, lärare och rektorer fungerar. Frågor vi ställde oss var vem som tar initiativ och ansvar för att fördela detta arbete. Vi ville också veta hur studie- och yrkesvägledaren ser på samarbetet med övriga professioner på grundskolan samt hur officiella dokument kring studie- och yrkesvägledarens roll används. På grund av studiens omfattning valde vi att begränsa vårt urval av intervjupersoner till studie- och yrkesvägledare. Vi intervjuade åtta utbildade studie- och yrkesvägledare på kommunala grundskolor. Våra intervjuer var så kallade semistrukturerade sådana. Enligt studiens resultat visar detta att det finns stora skillnader vad gäller så väl förutsättningar att utföra uppdraget som antalet elever mellan olika skolor. Vad gäller samarbetet kring det vägledande arbetet framkom det att rektorns fördelning och syn på det vägledande arbetet av hade stor betydelse för hur våra intervjupersoner upplevde samarbetet.

Syftet med studien har varit att beskriva analysera den vägledning som finns tillgänglig för de ungdomar som omfattas av det Kommunala aktivitetsansvaret. Studien innefattar två forskningsfrågor: Hur ser de handledare respektive studie- och yrkesvägledare på behovet av vägledning för de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret? Hur ser handledare respektive studie- och yrkesvägledare på frågan om en studie- och yrkesvägledare kan vara en resurs för de ungdomar som står utanför gymnasieskolan? Data samlades genom kvalitativa intervjuer med handledare verksamma i det kommunala aktivitetsansvaret och två studie- och yrkesvägledare verksamma för kommunens invånare i behov av vägledning. Resultatet visar bland annat att det är viktigt att utgå utifrån ungdomens behov och förutsättningar samt att samverkan mellan myndigheter och andra professioner är betydelsefullt i arbetet med ungdomarna. Slutsatserna är att synen på vad vägledning är och vad det innefattar skiljer sig åt mellan olika professioner. Det framkommer att det är särskilt viktigt att individens önskemål står i centrum och att såväl handledning som vägledning individanpassas.

No description available.

Syftet för denna studie har varit att undersöka språkets betydelse inom den naturvetenskapliga undervisningen i mellanåren. Syftet, tillsammans med frågeställningarna, har uppnåtts och besvarats med hjälp av intervjuer tillsammans med en tematisk analys. Forskningsfrågorna formulerade som följande: Hur uppfattar lärare sin roll i elevers övergång från ett vardagsspråk till ett korrekt ämnesspråk?, Hur uppfattar lärare att elever förhåller sig till processen i övergången från ett vardagsspråk till ett korrekt ämnesspråk? Intervjuerna har utförts på sex stycken lärare. Fokus har legat på de intervjuade lärarnas beskrivningar av deras arbete med vardags- och ämnesspråk inom de naturorienterande ämnena och hur elever, enligt lärarna, förhåller sig till vardags- och ämnesspråk. Resultatet för studien visar på lärares olika beskrivningar av deras arbete, innan, under uppstart, och i ett avslutande skede, samt det övergripande arbetet för att utveckla elevers användning av ett korrekt ämnesspråk. Informanterna visar på olika viktiga aspekter gällande materialval, hur de själva agerar och vad de tror skapar en långvarig användning av ett korrekt ämnesspråk hos elever. I resultatet återges också lärares beskrivningar om elevers användning av vardags- och ämnesspråk. Likt tidigare forskning menar de intervjuade lärarna att ämnesspråk inom de naturorienterande ämnena är främmande för elever och att det är svårt att motivera användningen. / The aim for this study has been to investigate how language affects elementary science education. The aim, together with the two research questions, have been fulfilled and answered with the help of interviews followed by a thematic analysis. The research questions were: How do teachers perceive their role in pupils’ transition from an everyday language to a science language?, How do teachers perceive that pupils relate to the process of transition from an everyday language to a science language? The interviews have been done together with six different teachers. Focus during the interviews has been to bring out the teachers’ descriptions about their work with everyday and science language, and also how the pupils relate to everyday and science language according to the teachers. The studies result shows teachers’ descriptions about their work to improve pupils’ usage of a correct science language, both at the start and after a subject, but also before and with the overall work. The teachers talked about different aspects to consider regarding choice of material, how they act during lectures and what they think creates a lasting and sustainable usage of a correct science language by the pupils. The results also show teachers’ descriptions about pupils’ usage of everyday and science language. Just as previous research show, teachers also talk about how the language used in nature science can seem foreign to the pupils and aimed for someone else and making it hard for teachers to motivate the usage of it.

No description available.

Studien handlar om specialpedagogiska mål, om de finns och i så fall hur de formuleras och vad de innefattar. Undersökningen granskar nio verksamhetsnära kommunala dokument från en svensk kommun och utgår från en definition av begreppet specialpedagogiska mål som har definierats genom enkätsvar från specialpedagoger och verksamhetsansvariga. Detta för att få en så verksamhetsnära definition av begreppet som möjligt att utgå från i dokumentanalysen. Samtliga respondenter har sitt verksamhetsområde inom grundskolan. I enkätsvaren framkommer skillnader men också likheter i sättet att se på det specialpedagogiska området. Dokumentanalysen i studien har utgått från definierade begrepp kring specialpedagogik, mål och perspektiv. Perspektiven finns beskrivna och definierade i teoridelen tillsammans med det som kallas programteorin. Studiens resultat visar att det finns 28 specialpedagogiska mål när man använder definitionen: Mål som undanröjer hinder för delaktighet, inkludering, likvärdighet och/eller autonomi på individ-, grupp- och/eller organisationsnivå. De specialpedagogiska målen hamnar inom det kategoriska eller dilemmaperspektivet. 17 mål av 28 hamnar inom kategorin effektmål och endast åtta mål hamnar på individnivån, att jämföra med gruppnivåns 24 mål. Detta kan ha flera orsaker men den minst troliga är att det kan handla om att man har använt sig av specialpedagogisk kompetens i författandet av dokumenten. Det är mer troligt att det beror på att man har personal som är kunnig inom författande av dokument och som använt sig av styrdokumentens innehåll för vägledning.

No description available.

Reflektion benämns inte som begrepp i förskolans styrdokument. Trots det läggs det stor vikt i styrdokumenten på pedagogers förmåga att ständigt utvärdera, förbättra och utveckla den pedagogiska verksamheten. Forskning visar att pedagoger ofta arbetar omedvetet och utan tydlig struktur, vilket kan förhindras genom kontinuerlig reflektion i arbetslaget. Denna studies syfte är att lyfta aktiva pedagogers egna erfarenheter och tankar kring reflektion i förskolan samt diskutera hur reflektion kan bidra till en större medvetenhet i det pedagogiska arbetet. En digital enkätundersökning har utformats som besvarats av pedagoger som sträcker sig över stora delar av landet. Resultaten visar att pedagogerna beskriver hur de arbetar utifrån olika varianter av reflektionsunderlag men att läroplanen är det styrdokument som majoriteten använder för att reflektera över sitt pedagogiska arbete. Resultaten synliggör också ett uttalat behov för mer tid för reflektion, och att kontinuerlig fortbildning förstås som väsentligt för att främja arbetslagens pedagogiska reflektioner. Vår slutsats är att kollegial reflektion behöver prioriteras både av ledning och av pedagogerna själva. Detta möjliggör en pedagogisk verksamhet där varje individ ständigt utvecklas i sin profession, vilket skapar förutsättningar för medvetet pedagogiskt arbete i förskolans verksamhet.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd samspelar med andra barn och pedagoger inom skola och grundsärskola. Som metod har vi valt att observera två barn i olika åldrar, samt intervjua föräldrar och pedagoger. Deltagarna som medverkar i studien är förknippade med våra gamla arbetsplatser. Vårt resultat av studien visar att barn i behov av särskilt stöd, samspelar med andra barn och pedagoger på olika sätt beroende av om det är en lektion, rast eller i matsal. En av våra frågeställningar är att ta reda på vilken plats barn i behov av särskilt stöd interagerar bäst. Resultatet av våra observationer visar att det bästa samspelet utspelar sig i klassrummet. Där samspelar barn i behov av särskilt stöd både med andra barn och pedagoger på olika sätt, beroende på vem som startar samspelet. Det resultatet skiljer sig mot våra observationer ute på rasten, där barnen vid sällsynta tillfällen samspelar med andra barn och pedagoger.

Denna studie har en grund i teorin om outsourcing, som innebär att ett företag eller i detta fall en verksamhet tar hjälp från experter från någon utomstående aktör för att förbättra och höja kvalitén i verksamheten inom ett visst specifikt område. Här är förskolan verksamheten och den utomstående aktören är id- rottsföreningen. Studien har nått sitt resultat genom två stycken fokusgruppintervjuer på två olika förskolor. Resultatet från denna studie visar på att pedagogerna som deltog skulle se po- sitivt på att samarbeta med olika idrottsföreningar. Det ansåg att det skulle vara stor variation på idrottsföreningar då alla barn är olika. Det skulle ske mesta dels i förskolans egna lokaler men något besök för att till exempel avsluta en specifik idrott i dess lokaler vore något att sträva efter. Det framkom tydligt att det inte under några omständigheter får bli tävlings och presentationsbaserat för barnen utan att det viktiga är att det är lekfullt och roligt för barnen. Vissa pedagoger såg problematik i att föreningsidrotten endast har sin verksamhet på kvällar och helger då barnen inte är på förskolan medan andra inte såg det på de sättet alls. Ytterligare resultat som studien bidrog med var att alla informanter har tidigare goda erfarenheter med att samarbeta med aktörer utanför förskolan och menar på att det har positiva effekter på barnen och på verksamheten. I resultatdiskussionen framkommer det att det finns likheter mellan teorin och de resultatet som framkommit från informanterna. Informanterna skulle bland annat använda sig av samverkan med idrottsföreningar för att få egen kunskap men även för att inspirera barnen / The purpose of this study is to get more knowledge about the vision that pre- school teachers have about cooperating with different sports organisations. And how this cooperation should be structured to help improve the children’s health through physical activities. The theory in this study is outsourcing, which means that an organisation gets help from an external actor in the specific area. The experts are supposed to help improve the organisations quality. The preschool in this study is the or- ganisation and the sports associations are the external actor. The result from this study is achieved from two focus group interviews that took place in two different preschools. The results after the interviews shows that the teachers have a positive vision about cooperating with sports associations. They thought it should be a great variation on the different sports associations, because all children are not the same. Most of the activities should be in the preschools own facilities but it would be a fun experience to visit the sports associations facilities as well. The teachers was very clear that this kind of cooperation is supposed to be fun for the children in a playfully way. Some of the teachers thought that it could be a problem with the sports associations because most of them only have activities on the evenings and weekends when the children are not in the preschool. Further result of the study shows that all the informants has good experiences about cooperating with actors outside the preschools. They mean that it has positive effects on both the children and the organisation. In the result discussion it appears that there are similarities between the theory and the result from the informants. Informants would use the interaction with sports organisations to gain thir own knowledge but also to inspire the children