No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur drama kan användas i NO-undervisningen och se vilken inverkan metoden har gällande elevers kunskap och förståelse samt motivation och attityd för ämnet. Genom en systematisk litteraturstudie har vi analyserat artiklar i förhållande till syfte och frågeställningar. Resultatet av analysen visar på att drama som metod kan ha en positv inverkan på kunskap, motivation och attityd i jämförelse med traditionell undervisning. För att detta ska gälla krävs dock noga planering av dramaundervisningen, bland annat för att hitta passande drama-analogier för det ämnesinnehåll som ska läras ut.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskolepersonalen ser på strukturerade och ostrukturerade fysiska aktiviteter i förskolan samt vad de har för uppfattning och erfarenheter av rörelseaktiviteter. Metoden som vi använde i studien var kvalitativa intervjuer med förskolepersonal från fem olika förskolor. I tidigare forskning kan det utläsas att barns övervikt ökar men fysiska rörelseaktiviteter hjälper barnen att motverka övervikt. Fysiska aktiviteter ger barnen grunden till bättre hälsa, både den psykiska och fysiska. Resultatet visar att både förskollärarna och förskolecheferna hade positiva åsikter angående fysiska aktiviteter, fast det kändes att det är en utmaning för förskollärare att utföra de planerade aktiviteterna som andra aktiviteter. Undersökningen visar att rörelse kommer spontant och ibland behövs det inte planering, eftersom det bara kommer, men ändå visar resultatet att planering bör finnas för att inte lärandet ska försvinna i aktiviteterna. Det som framkom är att närmiljön har en stor betydande roll för barns fysiska aktiviteter, för att den inbjuder barnen till mer lek och rörelse.   Nyckelord: rörelse, fysiska aktiviteter, hälsa, lärande och förskola.   Keywords: movement, physical activity, health, learning and preschool.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken roll vardagskontexter och verklighetsbaserade kontexter spelar för hur elever förstår uppgifter i matematiken. Arbetet syftar även till att undersöka hur läraren kan använda sig av språk och kontexter för att underlätta elevers förståelse i matematiken. Den teoretiska bakgrund som arbetet utgår ifrån är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Artikelinsamlingen har gjorts via Unisearch. Resultatdelen visar att olika kulturer och vardagsbakgrunder kan spela in i hur elever tolkar kontexter. Läraren som känner sina elever väl blir därför mycket viktig när det kommer till att välja ut och anpassa uppgifter som passar sina elever då hen vet vad som ligger nära eleverna.

No description available.

No description available.

Forskare menar att det är viktigt att lärare medvetet arbetar med det naturvetenskapliga språket i de naturorienterande ämnena för att främja elevers inlärning. Syftet med studien var att undersöka hur olika läromedel inom de naturorienterande ämnena är uppbyggda för att främja språkutveckling samt att studera olika sätt att arbeta språkutvecklande. Detta undersöktes genom en läromedelsanalys, åtta lektionsobservationer samt fyra intervjuer. Fyra lärare, åk 4-6, medverkade i studien. Vissa läromedel saknade språkliga mål men avsaknaden av dessa avspeglades inte i lärarnas sätt att arbeta. Det framkom att 54% av lektionstiden gick till muntlig bearbetning och lyssningsövningar, 22% gick till skriftlig bearbetning av innehållet, 8% gick till textbearbetning och resterande 17% var lektionsbortfall. De språkutvecklande aktiviteter som lärarna använde sig av beskrivs närmare i arbetet. I enighet med tidigare forskning indikerar resultaten att undervisningen inom de naturorienterande ämnena till stor del är muntligt baserad.

Denna undersökning är framtagen för att få en ökad förståelse för hur elever i slöjden förhåller sig till olika former av inspirationsmaterial. Studien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning samt observationer av de berörda slöjdsalarna. Eleverna som deltar i undersökningen är elever i fyra skolklasser i årskurs 5, 7 och 9. När det gäller olika inspirationskällor och inspirationsmaterial går det enligt undersökningen att konstatera, att detta är något som eleverna generellt ställer sig positiva till, samt att en övervägande majoritet även anser att det kan bidra till att det leder till nya idéer. När det gäller hur eleverna vill att inspirationsmaterialet bör vara urformat i slöjdsalarna, så visar undersökningen att de flesta eleverna föredrar att inspirationsmaterialet ska bestå av flera färdiga fysiska föremål, som visar flera olika svårighetsgrader