ULV

The purpose of this study was to examine the factors behind school absenteeism and how career counselors work with these students to get them back to school. Four career counselors were interviewed to better understand this issue. Results show that students that do not go to school have low self-efficacy and come from families with poor family structure. Results also show that students with some sort of mental illness were related to school absenteeism, but also a family member diagnosed with mental illness could lead to a student not coming to school. School absenteeism and Bourdieus theory around the concept of habitus and social capital was also partly related to school absenteeism. The career counselors interviewed mean that the support from teachers and other staff members is crucial for the student to attend school. Students with school absenteeism experience a lower level of support from staff members at school. Further research is required to confirm the relevance of self-efficacy, habitus and capital and the level of support.

Denna uppsats handlar om elevers studie- och yrkesvägledning i grundskolan inför gymnasievalet. Syftet är att få en bild av vilka elever som söker sig till studie- och yrkesvägledning i grundskolan utifrån kön och social bakgrund och hur vägledningen tar form när eleverna möter den. Tidigare forskning visar att elever begränsar sitt val utifrån sin sociala bakgrund och att grundskolan har omfattande brister i arbetet att förbereda elever för valsituationer som gymnasievalet. Bland annat är kontinuerlig vägledning sällsynt. Genom en enkät som delades ut till elever som går första året på ett nationellt högskoleförberedande gymnasieprogram och yrkesprogram har kvantitativ data samlats in om detta. Resultatet visar att det är få elever som tar eget initiativ att prata med en studie- och yrkesvägledare. Bland de elever som tar eget initiativ att kontakta en studie- och yrkesvägledare är majoriteten från studievana hem. De män som svarat på enkäten utmanar rådande könsnormer där män är mindre benägna att söka hjälp. Resultatet av studien lockar till en diskussion om arbetssätt hos studie- och yrkesvägledare i grundskolan samt deras givna förutsättningar från rektorer och huvudmän att utföra sitt arbete.

Bedömning av elevers lärande är ett sätt för lärare att utveckla sin egen undervisning och ett sätt att synliggöra förmågor och kunskaper. I kunskapskraven för årskurs 3 finner vi att eleven ska kunna berätta om vardagliga händelser och beskriva dessa så att innehållet tydligt framgår. Samtidigt ställer berättandets flyktiga och omedelbara karaktär andra krav på hur bedömningen utformas i jämförelse med exempelvis skrivandet. I denna studie har jag valt att undersöka några hur några lärare, behöriga att undervisa i svenska i årskurserna 1-3, arbetar med bedömning av elevernas muntliga berättande. Syftet är att beskriva och analysera lärares resonemang kring deras arbete med bedömningen. Hur förbereder, genomför, dokumenterar och använder lärare bedömning? Vad uppfattasvara möjligheter och hinder i arbetet med bedömningen? Hur ser bedömningsarbetet ut för elever i svårighet som till exempel talängslan, uttalssvårigheter eller koncentrationssvårigheter? Nio lärare, från fem olika skolor, har intervjuats. Data samlades in genom fokusgruppsintervjuer och analyserades genom tematisk analys där materialet strukturerades under olika teman. Resultatet visar att bedömningen av muntligt berättande framför allt sker inom den vardagliga undervisningens ram och att det som framkommer i bedömningen påverkar den fortsatta utformningen av innehåll och aktiviteter. Lärarna finner svårigheter i bedömningen på grund av berättandets vaga karaktär. De påvisar också en utmaning att bedöma elevens faktiska kapacitet när eleven uppvisarkomplexa inlärningssvårigheter. Att eleven är trygg och att läraren förhåller sig ödmjuk och inkännande till elever i svårigheter framhålls som framgångsfaktorer.

Denna studie belyser hur studie- och yrkesvägledare ser på studie- och yrkesvägledning som ett eventuellt separat ämne i grundskolan med namnet framtidsval. Just nu pågår en utredning i utbildningsdepartementet gällande en utveckling av befintlig studie- och yrkesvägledning. Enkätsvar från verksamma studie- och yrkesvägledare i olika kommuner i mellersta Sverige har analyserats. Majoriteten av dem är positiva och menar att de gärna skulle undervisa i ett ämne kallat framtidsval. Dock framkommer det av enkätsvaren att det krävs både organisationsmässiga och ekonomiska förändringar om ämnet framtidsval blir verklighet. / This study illustrates how study and career counsellors look at study and career guidance as possible subject in primary school with the name of ‘Future Choice ́. Just now, an investigation is being conducted in the Ministry of education regarding a development of existing study and career guidance. Survey responses from active study and career counsellors in different communities in the middle part of Sweden have been analyzed. Most of them are positive and mean they would like to teach a subject called ‘Future Choice ́. However, the responses of the survey shows that it requires both organizational and economical changes if the subject ‘Future Choice’ will become a reality.

Syftet med studien är att undersöka  hur lärare i fritidshem beskriver sitt uppdrag att utbilda demokratiska medborgare. Denna studie vilar på en kvalitativ forskningsstrategi. Tre olika forkusgruppintervjuer är genomförda med lärare i fritidshem på tre olika skolor. Studien visar att fritidshemmet är en arena där det finns möjlighet för eleven att leva i en demokratisk anda. Genom lärarens agerande och organisering av undervisning blir fritidshemmet en plats där eleven kan utveckla en demokratisk förmåga, förhållningsätt och kompetens. Det situationstyrda och upplevelsebaserade lärandet med gruppen som grund ökar skolans möjlighet att lyckas med bildningsuppdraget att utbilda demokratiska medborgare. / The purpose of the study is examine how teachers of leisure-time centers dicloses theres mission to educate democratic citizents. This study is based upon a qualitative research strategy. Three different focus group interviews with teachers at leisure-time centers of three different schools have been conducted. The study shows that the leisure-time center  is an arena providing opportunities for the student to develop in the spirit of democracy. Through the actions of the teacher and the organisation of education the leisure-time center becomes a place where the student develops a democratic ability, approach and competence. The situational and experience based pedagogy based on the group provides increased opportunities for schools to succeed in its educational mission to form democratic citizens.

No description available.

Det blir allt mer viktigt i dagens samhälle att inneha en teknisk kompetens, då mycket i vår vardag innehåller teknik är det därför viktigt att teknikundervisning startar redan vid tidig ålder. Syftet med denna intervjustudie är att öka kunskapen om förskollärares arbete med teknik i förskolan. För att belysa hur studiens förskollärare själva definierar och arbetar med teknik i förskolan samt vilka påverkansfaktorer som dessa förskollärare anser inverkar på och styr deras arbete med teknik valde jag att intervjua förskollärare som är verksamma inom förskolan.Resultatet visar på att de intervjuade förskollärarna definierade teknik på liknande sätt. De beskrev också liknande faktorer vilka inbegriper barngruppens konstellation, den egna kompetensen, eget intresse område samt verksamhetens ekonomi, som de faktorer förskollärarna upplevde påverkade deras arbete med teknik. Den faktor som förskollärarna beskrev ha störst inverkan på hur de arbetar med teknik var den egna kompetensen. En hög kompetens och god förståelse gällande teknik och användandet av digital teknik är en förutsättning för att teknikutbildningen i förskolan ska hålla en hög kvalitet för att uppnå de läroplansmål som finns för förskolan gällande teknikutbildningen. Resultatet visar på relevansen av förskollärares möjligheter till kompetenshöjande vidareutbildning både inom teknikdidaktik samt även inom digital teknik.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger använder musik i förskolan. Det kommer ta upp vad pedagoger har för medvetet syfte med olika musikaliska tillfällen samt vad pedagoger anser att musik bidrar till utöver de övriga ämnena som praktiseras i förskolan. Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen om arbetet med musik i förskolans verksamhet. För att uppnå syftet kommer examensarbetet utgå ifrån tre forskningsfrågor som är: Hur beskriver pedagoger sitt arbete med musik i förskolan? Hur beskriver pedagoger syftet med arbetet med musik? Vad kan arbetet med musik bidra till i barnens lärande och utveckling, enligt pedagogerna i förskolan? Metoden som används för att svara på dessa frågor är intervju och har utförts både via personliga möten och via telefon. Svaren som framkommit under intervjuerna beskriver hur pedagogerna arbetar med musik i förskolan och aktiviteter de utför med barnen. Det framgår också vad pedagogerna har för olika medvetna syften med dessa olika aktiviteter som utförs, spontana som planerade. Något annat som framgår i resultatet är vad pedagogerna tycker att arbetet med musiken kan bidra med utöver de andra ämnena i förskolans verksamhet såsom matematik, naturvetenskap och språkutveckling. Utifrån resultatet har det framkommit att pedagogerna använder musik i deras arbete väldigt aktivt och är något som pedagogerna tycker är viktigt att arbeta med.

Uppsatsen undersöker tre lärares syn på kunskap i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Syftet är att identifiera och analysera tre lärares syn på kunskap. Tre gymnasielärare i ämnet svenska intervjuas halvstrukturerat för att besvara frågorna (1) Hur definierar lärarna begreppet kunskap? Och (2) Vilet utrymme anser sig lärarna ha till teoretiserande och hur kan detta utrymme förklaras? Lärarnas kunskapssyn kategoriseras med hjälp av tre välkända utvecklingspsykologiska teorier: behaviorism, kognitivism och sociokulturellt lärande. Analysen visar att det finns representatnter inom varje kategori, och att lärarna har en väl genomtänkt kunskapssyn, även om de inte alla har teoretiska begrepp att utrycka sig med. Lärarnas kunskapssyn sätts in i ett läroplansteoretiskt perspektiv med hjälp av Tomas Englunds fyra utbildningsfilosofier. Ramfaktorteori belyser alla lärares upplevelse av ett väldigt begränsat utrymme för teoretiserande. En diskrepans påvisas mellan lärarnas upplevda ramar såsom näst intill obefintliga och de ideologiskt reeella, som består av styrdokumentens påbjudan av dylika diskussioner. Ett läroplansteoretiskt förslag på förklaring till diskrepansen ges, som innefattar ett spänningsfält mellan sociala krafter på olika nivåer i skolvärlden. Spänningsfältet har upprättat en informell läroplan, som i praktiken prioriterar administrativt arbete framför lärares teoretiska utveckling.