Uppsatsen undersöker tre lärares syn på kunskap i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Syftet är att identifiera och analysera tre lärares syn på kunskap. Tre gymnasielärare i ämnet svenska intervjuas halvstrukturerat för att besvara frågorna (1) Hur definierar lärarna begreppet kunskap? Och (2) Vilet utrymme anser sig lärarna ha till teoretiserande och hur kan detta utrymme förklaras? Lärarnas kunskapssyn kategoriseras med hjälp av tre välkända utvecklingspsykologiska teorier: behaviorism, kognitivism och sociokulturellt lärande. Analysen visar att det finns representatnter inom varje kategori, och att lärarna har en väl genomtänkt kunskapssyn, även om de inte alla har teoretiska begrepp att utrycka sig med. Lärarnas kunskapssyn sätts in i ett läroplansteoretiskt perspektiv med hjälp av Tomas Englunds fyra utbildningsfilosofier. Ramfaktorteori belyser alla lärares upplevelse av ett väldigt begränsat utrymme för teoretiserande. En diskrepans påvisas mellan lärarnas upplevda ramar såsom näst intill obefintliga och de ideologiskt reeella, som består av styrdokumentens påbjudan av dylika diskussioner. Ett läroplansteoretiskt förslag på förklaring till diskrepansen ges, som innefattar ett spänningsfält mellan sociala krafter på olika nivåer i skolvärlden. Spänningsfältet har upprättat en informell läroplan, som i praktiken prioriterar administrativt arbete framför lärares teoretiska utveckling.

Mitt syfte med examensarbetet var att få fördjupade kunskaper om några lärares och rektorers syn på nivågruppering för elever i svårigheter med matematik. De frågeställningar jag använde mig av var; på vilket sätt anser några lärare och rektorer att nivågruppering kan gynna/missgynna elever i svårigheter med matematik? Vad anser dessa lärare och rektorer vara viktigt att tänka på som lärare vid nivågrupperad undervisning? Vilken syn på lärande uttrycks av de intervjuade lärarna och rektorerna? Jag använde mig av en kvalitativ fallstudie där jag genomförde fokusgruppsintervjuer. Resultatet av mitt arbete var att den skolan som använde sig av nivågruppering har ett annat perspektiv än de andra skolorna och rektorerna. Slutsatsen var att elever i svårigheter med matematik ansågs missgynnas av nivågruppering