Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för hur kan läraren arbeta för att utveckla läs-och språkinlärningen för andraspråkselever. Litteraturstudiens resultat behandlar 12 refereegranskade artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Resultatet besvarar studiens syfte och frågeställning. Litteraturstudiens resultat visar att tillämpning av den sociokulturella teorin (scaffolding och ZPD) är viktigt vid språkinlärning. Läraren kan bland annat tillämpa scaffolding via interaktion och kommunikation. Resultaten indikerar att fonologisk medvetenhet är väsentligt för andraspråkselevens läsinlärning. Artiklarnas resultat visade vidare att en kombination av flera strategier var gynnande vid andraspråkselevens läs- och språkinlärning. Detta genom exempelvis tillämpning av arbetsstrategierna; grupparbeten, kommunikation, repetition, högläsning, uttal-ord-bild, fonologisk medvetenhet, motivation samt metoden en läsande klass. Vissa utvalda artiklar visade även lärares utmaningar med andraspråksinlärning.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Detta examensarbete undersöker sex stycken förskollärares syn på användandet av musik. Jag har besökt fem förskolor. Metoden jag använt är kvalitativ intervjumetod. Frågeställningarna jag har ställt är: Hur arbetar förskollärare med musik i förskolan? Vilken roll anser förskollärare att musik har för lärande? Hur trygga känner sig förskollärare med att användamusik? En rad olika arbetssätt kom fram genom intervjuerna: Lyssna på inspelad musik i cd spelare eller digitala medier som Youtube och Spotify, för bland annat sinnestämningar, till dans och rörelse lekar och till när barnen målar. Samtliga förskollärare sjöng sånger i samlingar eller spontant under dagen. Spela på instrument såsom handtrummor, marackas och trianglar var det många som gjorde med barnen. Endast två stycken förskollärare spelade gitarr med barnen. Det framgick även att vissa av förskollärarna använde sig av Ipad för att ge barnen en annan typ av musikupplevelse, genom att ha appar installerade på ipaden som förskollärarna kunde ta fram åt barnen, som de kunde spela på. Samtliga förskollärare ansåg att musik är ett väldigt användbart verktyg för att lära barnen språk, matematik och socialisation, som exempel. Förskollärarna ansåg även att musik är något som upplevs genom kroppen, som bygger självkänsla och identitet för barnen. Med andra ord att musik är något som har värde i sig självt, inte endast en metod för att lära något annat. Jag analyserar resultaten genom sex olika dimensioner i musik kunskap, som Riddersporre & Söderman (2014) presenterar: Strukturell, Akustisk, Emotionell, Existentiell, Kroppslig och Spänningsmässig musikalisk kunskap. Det som jag kom fram till är att det är det emotionella, existentiella och det kroppsliga som sätts i fokus, då samtliga förskollärarna pratar utifrån att ge barnen en upplevelse inom musik, inte att de ska lära sig teorin bakom musik, som tillexempel tonarter, tonhöjder eller takt. Kunskapen finns där, men det är inte det som förskollärarna har satt fokus på, det är mer informell kunskap som kommer till uttryck när vissa av förskollärarna spelar på gitarren till exempel, eller när barnen använder digitala verktyg, som då till exempel Ipad.

Syftet med den här studien var att studera elevers attityder och inställning till digitala verktyg i skolämnet Idrott och hälsa. Samt undersöka vilka tidigare erfarenheter eleverna har av digitala verktyg i idrottsundervisningen. Urvalsgruppen bestod av 81 stycken gymnasieelever fördelat på två skolor i Västra Sverige. Som datainsamlingsverktyg har enkäter använts och bearbetats med kvantitativ deskriptiv statistikanalys och en kvalitativ textanalys. Vidare har resultatet analyserats med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och ställts i relation till tidigare resultat inom forskningsfältet. Sammantaget har den här undersökningen visat att majoriteten av eleverna har en positiv attityd och inställning till digitala verktyg i ämnet Idrott och hälsa där kön är en faktor som har betydelse. Resultatet tyder på att eleverna har erfarenheter av att använda digitala verktyg i idrottsundervisningen vilket innebär att ämnet följer med i den digitala utvecklingen. Digitala verktyg har tidigare främst använts i vid videodokumentation, teorigenomgångar och som bakgrundsmusik i idrottsundervisningen. Vidare välkomnar majoriteten av eleverna en integrering av digitala verktyg i ämnet Idrott och hälsa där eleverna finner fler fördelar än nackdelar. Däremot associerar en mindre andel elever digitala verktyg med ett stillasittande beteende, vilket de ser som en nackdel med integreringen.

Sociomatematiska normer skapas isamspel mellan lärare och elever. Dessa normer har en påverkan på elevers lärande.Mängden befintlig forskning inom ämnet är begränsad, i synnerhet forskning med svensk skola som utgångspunkt. Studiens syfte är att få en utvecklad bild av vilka sociomatematiska normer som förekommeri ett matematikklassrum i årskurs 4. Studiens teoretiska ramverk är socialkonstruktivismen. Vidare är studien kvalitativ med utgångspunkt i en case studyoch empirisktmaterial har samlats in genom observationoch ljudinspelningav en veckas matematiklektioner. Den insamlade empirin har analyserats och bearbetats med hjälp av kategoriseringoch tolkning. Analysen visar att eleverna inte förväntas förklara eller matematiskt motivera sina svar. Det som istället eftersöks i det observerade klassrummet är korrekta matematiska svar på slutnafrågor. Vidare finns en förväntan att använda standardalgoritm som huvudsaklig metod för att lösamultiplikationsuppgifter och kort division vid divisionsuppgifter. Under de observerade lektionerna används flertalet matematiska begrepp och begreppen division och multiplikation ställs i relation till varandra. Det matematiska språket behöver intealltidvarakorrekt i klassrummet istället är det viktigare att göra sig förstådd för att lösa uppgifterna.Matematikämnet ses som ett färdighetsämne där metoder introduceras av läraren och eleverna befäster dessa genom att huvudsakligen räkna uppgifter i matematikboken. Sammanfattningsvis påvisarstudienflertalet möjliga sociomatematiska normer som finns i klassrummet.

I denna uppsats undersöktes elevers upplevelser av att tala inför sin klass. Studien grundar sig på 5 enskilda, semi-strukturerade intervjuer med gymnasieelever från en skola i sydvästra Sverige. Deras svar tolkades utifrån tre kategorier: (1) Hur upplever eleverna att prata inför en grupp med människor? (2) Vad tror de att det kan bero på om de känner sig talängsliga? (3) Vad använder sig elever av för strategier för att underlätta för sig själva när de ska tala inför sin klass? Resultatet visade att oro inför att tala inför klassen är högst vanligt. Två av eleverna nämnde att alla i deras klass känner sig oroliga och detta alltså är normen i klassen. Vad gäller bakgrunden till deras oro så var det ganska så varierat men en koppling mellan fler som lyssnar och större oro verkar ändå finnas hos ett flertal elever. Även deras strategier varierade ordentligt med allt från att förbereda sig minutiöst och kunna allt utantill till att inte se någon mening med att förbereda sig alls. I diskussionen presenteras några kortare förslag på hur man skulle kunna försöka ta sig an att hjälpa dessa elever och förhoppningsvis göra det enklare för dem både i och efter skolan. En större studie av detta, kompletterat med intervjuer utav elevernas lärare hade nog kunnat ge en djupare förståelse och vara till stor nytta i skolan.