I denna uppsats undersöktes elevers upplevelser av att tala inför sin klass. Studien grundar sig på 5 enskilda, semi-strukturerade intervjuer med gymnasieelever från en skola i sydvästra Sverige. Deras svar tolkades utifrån tre kategorier: (1) Hur upplever eleverna att prata inför en grupp med människor? (2) Vad tror de att det kan bero på om de känner sig talängsliga? (3) Vad använder sig elever av för strategier för att underlätta för sig själva när de ska tala inför sin klass? Resultatet visade att oro inför att tala inför klassen är högst vanligt. Två av eleverna nämnde att alla i deras klass känner sig oroliga och detta alltså är normen i klassen. Vad gäller bakgrunden till deras oro så var det ganska så varierat men en koppling mellan fler som lyssnar och större oro verkar ändå finnas hos ett flertal elever. Även deras strategier varierade ordentligt med allt från att förbereda sig minutiöst och kunna allt utantill till att inte se någon mening med att förbereda sig alls. I diskussionen presenteras några kortare förslag på hur man skulle kunna försöka ta sig an att hjälpa dessa elever och förhoppningsvis göra det enklare för dem både i och efter skolan. En större studie av detta, kompletterat med intervjuer utav elevernas lärare hade nog kunnat ge en djupare förståelse och vara till stor nytta i skolan.

The purpose of this paper is to investigate how teachers in the 7-9 class in Sweden in the subject Swedish work with, and grade, oral presentation. Sex teachers has participated in interviews to examine this. They have been asked several questions which seeks to answer how they interpret the curriculum texts on oral presentation. Through the interviews I will also find out how teachers work formatively with oral presentation and how they grade theese. The result of this study shows that teachers interprets the curriculum similar at the higher grades but that the interpretations differ more at the lower grades. Feedback is the most common form of formative work and that they mostly follow the curriculum when they are grading the students.

<p>Talängsliga elever känner oro eller ångest när de skall tala och sitter därför mestadels tysta i</p><p>klassrummet. Åtskilliga lärare saknar kännedom och kunskap om talängslan och då kan de inte</p><p>heller ge tillräckligt stöd och hjälp till dessa elever. Vår enkätundersökning visar hur vanligt förekommande</p><p>talängslan kan vara bland elever i årskurs åtta och nio samt vilka talsituationer de</p><p>tycker känns svårast. Flickorna visade sig vara talängsliga i större omfattning än pojkarna, vilket</p><p>kan beror på fostran och de förväntningar som skolan och samhället har på dem. För att få en</p><p>uppfattning om hur talängslan kan upplevas känslomässigt intervjuade vi två elever. Konsekvensema</p><p>av talängslan kan vara mycket omfattande. Människor använder språket för att skapa kunskap.</p><p>Vi lär oss genom att läsa, skriva och tala. Talängslan kan också bli förödande för elevernas</p><p>självbild och sociala liv. Med kunnighet, förståelse och engagemang kan emellertid lärare hjälpa</p><p>de flesta av sina talängsliga elever</p>

<p>This study examines if children in 5th grade experience any speech anxiety about speaking when everyone in the class will hear but while sitting down either by their desks or in a circle. I also want to find out how much the children speak; do boys or girls speak more than the other sex? Is there any difference in space of speech in the classroom, and if so is it connected to speech anxiety? Gender perspective is the theoretical outlook that this study has which is used to find out if there are any differences between boys and girls in the amount they talk in the classroom and the way the children themselves describe how it is to talk in the classroom. To find out if children in 5th grade experience any speech anxiety while speaking sitting down in everyday activities I interviewed six boys and six girls and to find out how much they spoke I observed the grade for a total of nine lessons. The result shows that some of the pupils do experience speech anxiety when sitting down and speaking so that everyone can. The boys spoke more but it was not connected to speech anxiety since it was both girls and boys that felt embarrassed and feared getting laughed at if they said something wrong.</p>

Talängsliga elever känner oro eller ångest när de skall tala och sitter därför mestadels tysta i klassrummet. Åtskilliga lärare saknar kännedom och kunskap om talängslan och då kan de inte heller ge tillräckligt stöd och hjälp till dessa elever. Vår enkätundersökning visar hur vanligt förekommande talängslan kan vara bland elever i årskurs åtta och nio samt vilka talsituationer de tycker känns svårast. Flickorna visade sig vara talängsliga i större omfattning än pojkarna, vilket kan beror på fostran och de förväntningar som skolan och samhället har på dem. För att få en uppfattning om hur talängslan kan upplevas känslomässigt intervjuade vi två elever. Konsekvensema av talängslan kan vara mycket omfattande. Människor använder språket för att skapa kunskap. Vi lär oss genom att läsa, skriva och tala. Talängslan kan också bli förödande för elevernas självbild och sociala liv. Med kunnighet, förståelse och engagemang kan emellertid lärare hjälpa de flesta av sina talängsliga elever

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några lärares syn på arbetet med elevers muntliga framställning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga årskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem lärare verksamma i årskurs 1-3. De intervjuade lärarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio år och de arbetar på tre olika mellansvenska skolor. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lärarna att arbeta med muntlig framställning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krävs att gruppens klimat är tillåtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lärarnas arbete den första tiden går åt till att skapa dessa förutsättningar, och de arbetar på olika sätt med detta. Den största svårigheten med det muntliga arbetet i klassrummet är att momentet kräver en engagerad publik, vilket leder till att några lärare anser att det var svårt att planera in detta i undervisningen. De agerade i stället i stunden och försökte på så vis uppmuntra eleverna att tala. Andra orsaker till att det muntliga ibland fick stå tillbaka berodde på brist på lokaler och personal för att dela upp klassen i mindre grupper och därigenom underlätta för både publiken och de elever som upplevde obehag i samband med att tala inför kamraterna. Även tiden angav tre av lärarna som en begränsande faktor. De intervjuade lärarna påpekade att styrdokumenten motiverar till muntligt arbete, men att det ofta är en tolkningsfråga hur arbetet ska utföras och att det är upp till varje enskild lärare att utforma undervisningen utifrån sitt synsätt. Att eleverna hade ett behov av att öva på muntlig framställning och muntlighet i klassrummet i stort, var samtliga lärare överens om. Det muntliga var också en del i arbetet att skapa ett demokratiskt förhållningssätt i klassen.

This study examines if children in 5th grade experience any speech anxiety about speaking when everyone in the class will hear but while sitting down either by their desks or in a circle. I also want to find out how much the children speak; do boys or girls speak more than the other sex? Is there any difference in space of speech in the classroom, and if so is it connected to speech anxiety? Gender perspective is the theoretical outlook that this study has which is used to find out if there are any differences between boys and girls in the amount they talk in the classroom and the way the children themselves describe how it is to talk in the classroom. To find out if children in 5th grade experience any speech anxiety while speaking sitting down in everyday activities I interviewed six boys and six girls and to find out how much they spoke I observed the grade for a total of nine lessons. The result shows that some of the pupils do experience speech anxiety when sitting down and speaking so that everyone can. The boys spoke more but it was not connected to speech anxiety since it was both girls and boys that felt embarrassed and feared getting laughed at if they said something wrong.

Syftet med vår kunskapsöversikt har varit att belysa den problematik som kan uppstå när kommunikationsängsliga elever förväntas delta muntligt i undervisningen. Vi har använt oss av metoderna databassökning och manuell sökning vilket har resulterat i sju vetenskapliga texter. Dessa texter har utgjort resultatet av vår kunskapsöversikt. Resultatet har visat att kommunikationsängsliga elever känner obehag inför att delta muntligt och orsaken till detta har visat sig vara oro och rädsla för att göra bort sig och hånas av sina klasskamrater. Resultatet har också visat att lärare har olika förhållningssätt till kommunikationsängsliga elever och att detta i många gånger grundar sig i lärares egna tidigare erfarenheter som kommunikationsängsliga elever. Fortsatt forskning skulle kunna undersöka om lärare prioriterar elevers muntliga deltagande eller elevers välmående i undervisningen. Även lärares strategier och metoder skulle kunna undersökas samt vilket resultat de får för kommunikationsängsliga elevers lärande och välmående.

The purpose of this study was to investigate speech anxiety in a small group of teachers, and their experiences of speaking in different situations in their professional practice. In addition, we wanted to know more about their experiences of handling the situation, and how they develop their abilities to speak in public, to cope with life as teachers. The sample consists of eight teachers who work in primary schools and secondary schools, who do experience or have experienced speech anxiety in their professional practice. Data were collected using interviews and analyzed using thematic analysis. The results of the study show that teachers rarely experience speech anxiety when speaking in front of their students, however, speech anxiety increases when students show bad attitude, when there are many people in the same place, such as conferences, when they speak in front of adults, or if they are somehow being reviewed.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka några grundskolelärares inställning till muntliga uppgifter i skolan. Med hjälp av intervjuer med fyra idag yrkesverksamma lärare i grundskolans årskurser 6–9 har jag undersökt i vilken utsträckning de införlivar muntlighet i sin undervisning samt hur de muntliga delarna bedöms. Studien tar även upp problemet talängslan, skillnader mellan lärares och elevers tal i klassrummet vad gäller exempelvis taltid och talets innehåll samt synen på muntligt kontra skriftligt i skolsammanhang. Det har visat sig skilja i resultaten av de fyra intervjuerna bland annat beroende på hur länge de fyra lärarna varit verksamma inom yrket och vilken årskurs de undervisar i. Även vissa likheter har påträffats, till exempel framkom under intervjuerna vilken betydelse för och påverkan på muntliga inslag i undervisningen som den aktuella läroplanen har.