Muntlighet och förmågan att hålla i muntliga framställningar är en av de centrala delarna i svenskundervisningen på gymnasieskolan. Talängslan är nära förknippat med muntlighet och kan vara ett hinder för elever i samband med muntliga framställningar. Syftet med kunskapsöversikten är att få en överblick av studier om talängslan i samband med muntliga framställningar i skolan. Fokus ligger på att utreda hur talängslan visar sig hos elever samt vilka didaktiska möjligheter och problem som finns i det förebyggande arbetet mot talängslan. Resultatet visar att det finns flera faktorer bakom talängslan som är genomgående i de undersökta studierna. Mest förekommande orsaker till talängslan är kopplade till publiken och elevers oro för bristande ämneskunnande och förberedelser. Viktigast för lärare i det förebyggande arbetet mot talängslan är att erbjuda elever många tillfällen till övning, tryggt klassrumsklimat samt anpassat stöd vid behov.

Studiens syfte är att utifrån tidigare forskning beskriva elevers talängslan i klassrummet med fokus i svenskämnet i årskurs 7–9. För att besvara studiens syfte och frågeställningar gjordes en systematisk litteraturstudie som innebär att forskaren söker efter litteratur inom ett specifikt område som sedan kritiskt granskas och sammanställs. Resultatet visade att talängslan uttrycks fysiskt och psykiskt. De främsta orsakerna till elevers talängslan var bristande självförtroende, prestationsångest, bristen till tid för förberedelse, ett otryggt klassrumsklimat eller betygsättning av det muntliga framförandet. Flertalet arbetssätt var aktuella för att hjälpa elever med talängslan, bland annat rollspel, positivt självprat innan ett muntligt framförande samt tid till förberedelse. Det är inte särskilt väl forskat om talängslan på en nationell nivå och därför hade mer forskning inom området varit önskvärt.

Att prova sig fram muntlig i ett nytt språk är inte alltid lättsamt för alla elever och ett problemsom kan uppstå är talängslan, vilket är ett ångestbeteende som uppkommer vid specifikasituationer. Talängslan riskerar påverka eleverna genom exempelvis en negativ inverkan påmotivation, måluppfyllelse och självkänsla. Den här studien har genomförts utifrån intresset attundersöka hur lärare praktiskt kan stötta dessa elever med talängslan i engelska samt hurlärarnas uppfattningar kring talängslan är. Studien är genomförd utifrån ett lärarperspektivgenom en metodtriangulering av webbenkäter och semistrukturerade intervjuer. All insamladempiri har koncentrerats, kategoriserats och tolkats utifrån en induktiv ansats samt teorin omspråklärarkognition. Informanterna i undersökningarna var legitimerade grundskolelärare somundervisar i engelska. Resultatet visar att lärarna i den här studien har varierande uppfattningarom elevers talängslan i engelska, men att en majoritet anser att det främst uppstår på grund avinre faktorer men att det finns yttre påverkningsbara faktorer. Lärarna i studien ansåg sig ha enroll som kan påverka de talängsliga eleverna. Enligt den här studien bör lärare stötta elevergenom möjlighet till individuella lösningar, positiv förstärkning och lekfulla övningar utanfokus på eleven själv samt att stöttningen bör ske på gruppnivå. / <p>Engelska</p>

Det är inom ramen för skolans svenskämne centralt att få en bredare uppfattning om vad elever har för upplevelse av talängslan i samband med muntlighet. Syftet med denna uppsats är att analysera elevers upplevelse av talängslan i samband med muntlig framställning inom gymnasieskolans svenskämne. Uppsatsens metod har varit att genomföra en enkätstudie, där enkätsvaren huvudsakligen analyserats kvantitativt. Totalt har 36 elever besvarat enkäten, och det övergripande resultatet visar att en stor del av eleverna upplever talängslan i klassrummet och att de inte vågar berätta detta för läraren. Tidigare forskning har betonat att det är lärarens uppgift att fånga upp talängsliga elever, och underlätta för dem samt vägleda eleverna genom att veta vad eleverna önskar få för stöd och hur detta ska genomföras och ingå i svenskundervisningen. Om eleverna anser sig själva behärska det svenska språket i tal och skrift i och utanför skolan eller ej har inte någon tydlig koppling till varför de upplever talängslan.

No description available.

I såväl läroplan som kunskapskriterier i gymnasieskolan ställs krav på att muntlig förmåga ska utvecklas och bedömas. Samtidigt finns en stor grupp elever med svårigheter att uppfylla just dessa krav. Detta kan av olika anledningar anses problematiskt, inte minst utifrån ett demokratiskt perspektiv och att det därför finns ett behov av att lyfta fram och hantera just fenomenet talängslan. En integrerad förståelse av specialpedagogik, inkludering och talängslan kan betraktas som grundläggande för att främja en demokratisk skolmiljö där varje elev ges möjlighet att utveckla sina kommunikativa förmågor och delta i samhällsdebatten. Syftet med denna studie är därför att genom ökad förståelse för elevers självupplevda talängslan bidra med kunskap om hur ett specialpedagogiskt arbete skulle kunna utformas för att möta och hjälpa dessa elever. Studien är kvalitativ och narrativa semistrukturerade intervjuer har använts. Tio elever på en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats. Utifrån en innehållsanalys har teman tillhörande studiens frågeställningar identifierats. Dessa teman är: Föreställningar, Skottglugg och Reaktioner, Förändring, Undvikande, Trygghetsskapande samt Förståelse. Narrativ teori samt symbolisk interaktionism har använts för att förstå resultat och analys. Resultatet av studien visar att upplevelsen av talängslan styrs av olika föreställningar kring talsituationen som i sin tur leder till reaktioner. Eleverna agerar antingen genom att på olika sätt undvika situationen eller genom försök att göra den tryggare. Betydelsen av omgivningens förståelse lyfts också som centralt för det pedagogiska bemötandet. Resultat och analys mot bakgrund av teorier och tidigare forskning har utgjort grunden för att en modell vid namn Trygg Talare utarbetats. Syftet med modellen är att lyfta fram olika aspekter av hur arbetet med talängslan utifrån ett specialpedagogiskt synsätt skulle kunna hanteras i en skolkontext. Detta med förhoppningen att stötta och vägleda skolor i arbetet med dessa elever. Modellen omfattar stegen identifiering, kartläggning, ledning och stimulans och extra anpassningar samt utvärdering. Det sistnämnda steget har illustrativt hamnat utanför modellen då fokus utifrån ett relationellt perspektiv bör ligga på de andra stegen.

Idag ställer både skolan och samhället höga krav på elevers och medborgares muntliga förmåga. Dessa krav kan bli en utmaning för lärare till talängsliga mellanstadieelever då det saknas allmänna strategier och riktlinjer att ta del av. Syftet med föreliggande studie är därför att undersöka vilka strategier som grundskollärare inom svenskämnet använder för att stödja talängsliga elever i årskurs 4–6, samt hur grundskollärare arbetar med formativ bedömning i detta sammanhang. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor användes ett kvalitativt angreppssätt, där sju svensklärare inom grundskolan deltog genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och diskuteras sedan med utgångspunkt i tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkter som studien tar avstamp i, vilka är det sociokulturella perspektivet och formativ bedömning. Resultatet visar att lärarna använder flertalet överensstämmande strategier, såsom att möta elevens behov genom en individanpassad undervisning, utforma ett tryggt klassrumsklimat, avleda uppmärksamheten från eleven samt ge positiv återkoppling som stärker elevens självförtroende. Studiens slutsats är att samtliga strategier behöver vara flexibla och anpassade till varje enskild elev och situation. Det finns med andra ord inte en lösning som lämpar sig till alla. Därför behöver lärare ha en god förståelse för talängsliga elevers behov. Ytterligare forskning behövs inom ämnet då tidigare forskning främst fokuserat på äldre elever med talängslan, vilket gör att det i dagsläget kan finnas kunskapsluckor när det kommer till stödjande strategier för de yngre åldrarna.

Studiens syfte är att, med utgång i lärarkognition, undersöka hur lärare och specialpedagoger ser på fenomenet talängslan vad det berör engelska på högstadiet. Forskare ser att talängslan stör andraspråksinlärning och elevers prestation. Studien kommer att handla om hur lärare kan hjälpa eleverna, vad som hindrar lärare från att hjälpa och hur bedömningen går till. I skolan bedöms elevernas muntliga förmåga och studien undersöker hur det ser ut när en elev inte kan producera något muntligt eller väldigt lite bedömningsmaterial. Hur det ser ut i klassrumsmiljön, i bedömningssituationer och utanför klassrummet. I ett ämne som engelska, där muntlig språkproduktion utgör en central del av undervisningen, är detta en intressant fråga att ställa. Det insamlade materialet består av intervjuer med lärare i engelska, speciallärare och specialpedagoger, via mejl och telefon. Denna data har sedan sammanställts och undersökts genom en innehållsanalys. Undersökningen, som den är utformad, kan redogöra för lärares resonemang, deras metoder och strategier samt hur bedömning kan gå till. Denna studie kan breddas genom att användas som en grund för en större studie med material från olika nivåer.

The aim of the present study was to find out about teachers’ awareness, experiences and specific strategies used when dealing with Foreign Language Speaking Anxiety in the subject of English in Swedish upper secondary schools. Five teachers were interviewed to find out about their awareness and experiences of what contributes to Foreign Language Speaking Anxiety, and what manifestations students show who suffer from it. Further, the interviews also intended to find out about the teachers’ specific strategies used in order to reduce Foreign Language Speaking Anxiety. The results demonstrated that the anxious students generally are those who put unrealistic demands on themselves and feel that anything less than an excellent outcome is a failure. All participants agreed that two contributing factors to Foreign Language Speaking Anxiety are the fear of being embarrassed in front of others, and the emotional aspect of low self-confidence or self-esteem. Students tend to fear speaking situations where others could evaluate them negatively, which probably has to do with low self-confidence or self-esteem. The most evident manifestation of Foreign Language Speaking Anxiety proved to be the strategy of avoidance, where students can refuse to speak, become silent, or do not even show up for speaking activities. The most extensively used strategy for reducing Foreign Language Speaking Anxiety turned out to be dividing students into smaller groups, in order to make each student feel more comfortable speaking English. However, the results also brought up some interesting strategies used not mentioned in previous research. / Syftet med denna studie var att ta reda på lärarnas medvetenhet, erfarenheter och specifika strategier som de använder sig av när det kommer till talängslan i främmande språk i en svensk gymnasieskolekontext. Fem lärare intervjuades för att få reda på deras medvetenhet och erfarenheter kring vad som bidrar till talängslan i främmande språk och hur det yttrar sig hos eleverna som lider av det. Vidare så var även syftet att ta reda på specifika strategier lärarna använder sig av i undervisningen för att reducera talängslan i främmande språk. Resultaten visade att oroliga studenter oftast är de som ställer orealistiska krav på sig själva och känner att allt utom ett utmärkt resultat är ett misslyckande. Alla deltagare var överens om att två bidragande orsaker till talängslan i främmande språk är rädslan för att bli generad framför andra, och den känslomässiga aspekten av lågt självförtroende eller självkänsla. Eleverna tenderar att vara oroliga i talsituationer där andra skulle kunna bedöma dem negativt, vilket antagligen har att göra med lågt självförtroende eller självkänsla. Det mest uppenbara yttrandet för talängslan i främmande språk visade sig vara undvikande, som till exempel, att eleverna vägrar att prata, blir tystlåtna, eller inte ens är närvarande under talaktiviteten. Den mest använda strategin för att reducera talängslan i främmande språk visade sig vara att dela upp eleverna i mindre grupper för att de skall känna sig mer bekväma med att tala engelska. Resultaten visade även på några intressanta strategier som inte nämnts i tidigare forskning.

No description available.