Syftet med studien är att undersöka hur engelsklärare i årskurs 4 beskriver sin praktik och syn på språkundervisning med fokus på elevers språkliga självförtroende vid muntlig produktion på engelska. Utifrån relevant forskning och litteratur utformas en didaktisk modell som utgör teoretisk utgångspunkt i studien. Den didaktiska modellen beskriver viktiga förhållningssätt för att motverka språklig ångest och främja språkligt självförtroende, vilket jämförs med lärares beskrivna praktik och syn på språkundervisning. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fem deltagande lärare som ombeds beskriva och motivera sin praktik. Resultatet visar att lärarna beskriver en praktik och synsätt som till stor del överensstämmer med den didaktiska modellen. Däremot visar sig vissa principer och kriterier i den didaktiska modellen vara mer framträdande än andra utifrån lärares beskrivningar.

Studiens syfte är att, med utgång i lärarkognition, undersöka hur lärare och specialpedagoger ser på fenomenet talängslan vad det berör engelska på högstadiet. Forskare ser att talängslan stör andraspråksinlärning och elevers prestation. Studien kommer att handla om hur lärare kan hjälpa eleverna, vad som hindrar lärare från att hjälpa och hur bedömningen går till. I skolan bedöms elevernas muntliga förmåga och studien undersöker hur det ser ut när en elev inte kan producera något muntligt eller väldigt lite bedömningsmaterial. Hur det ser ut i klassrumsmiljön, i bedömningssituationer och utanför klassrummet. I ett ämne som engelska, där muntlig språkproduktion utgör en central del av undervisningen, är detta en intressant fråga att ställa. Det insamlade materialet består av intervjuer med lärare i engelska, speciallärare och specialpedagoger, via mejl och telefon. Denna data har sedan sammanställts och undersökts genom en innehållsanalys. Undersökningen, som den är utformad, kan redogöra för lärares resonemang, deras metoder och strategier samt hur bedömning kan gå till. Denna studie kan breddas genom att användas som en grund för en större studie med material från olika nivåer.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om SFI-lärares arbete kring webbaserad undervisning, samt vilka digitala verktyg de använder och på vilket sätt lärarna främjar språkinlärning, när det gäller muntlig interaktion och produktion och vilka metoder som används. Jag vill också ta reda på vad SFI-lärarna har för utmaningar och möjligheter med undervisning på distans.Den här studien bygger på den sociokulturella teorin. Metoden som används är kvalitativ. Materialet samlades med hjälp av enkäter som skickades via mejl till sex SFI-lärare från tre olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att de tillfrågade SFI-lärarnas fjärrundervisningstimmar skiljer sig mellan 3h och 15h. Resultatet visade också att samtliga tillfrågade SFI-lärare använder Microsoft Teams och Lunis Liber som digitala hjälpmedel vid fjärr- och distansundervisning. Studien har även tydliggjort att vid webbaserad undervisning uppstår problem med teknik och dåligt nätverk. Samtliga tillfrågade lärare försöker använda den största delen av lektionen till att utveckla elevernas muntliga färdigheter och finner det väldigt utmanande på distans. I resultatet framgick också att samla bedömningsunderlag är mycket svårare på distans. Vidare visade resultatet att IT-support är önskvärt både för lärare och elever. Att genomföra prov, läxförhör och hörförståelse är något lärarna endast kan utföra på plats. De möjligheter med webbaserad undervisning som resultatet tog fram är: flexibilitet, besparing av tid, bättre elevkontakt, mer individ anpassad undervisning samt den digitala kompetensen utvecklas både hos lärare och elever. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning.

The aim of the present study was to explore teachers’ experiences of student anxiety in the subject of English in Swedish upper secondary schools. Five teachers were interviewed to find out about their experiences of what causes anxiety in their students and what strategies they have found work best in order to decrease speaking anxiety. The results showed that the anxious students are usually those with a high performance level and good English knowledge. All participants agreed that the reason for anxiety is that performing in speech is perceived as embarrassing. Students tend to see all speaking activities as tests of their knowledge and are afraid of what reactions they may receive. The most distinct way to identify anxiety turned out to spot students’ withdrawal from all speaking activities in English. The best strategy to reduce speaking anxiety according to all participants was careful formation of groups, since smaller groups with only the closest friends is the best way to work for these students. Interestingly, while all teachers mentioned the benefits of recordings and podcasts, only one teacher used this method exclusively instead of oral presentations. / Syftet med denna studie var att ta reda på lärares erfarenheter av elevers oro inför att tala engelska i svenska gymnasieskolor. Fem lärare intervjuades för att få reda på deras erfarenheter av vad det är som gör eleverna oroliga och vilka strategier som de har märkt fungerar bäst för att minska oron över att tala. Resultaten visade att de oroliga eleverna oftast är de som är högpresterande och har goda engelskakunskaper. Alla deltagare var överens om att anledningen till oron är att det uppfattas som pinsamt att tala. Elever ser alla muntliga övningar som prov på sina kunskaper och är oroliga över hur de andra ska reagera. Tydligaste sättet att identifiera oro visade sig vara att vara uppmärksam på undvikande-strategier från engelskaktiviteter. Den bästa strategin för att minska oron enligt alla lärare var att kontrollera hur grupperna formas, eftersom mindre grupper med bara de närmsta vännerna är det bästa sättet att jobba för dessa elever. Intressant var det även att se att, trots att alla lärare nämnde fördelar med att spela in muntliga diskussioner, var det bara en lärare som valt att använda sig av denna metod istället för muntliga redovisningar.

The aim of the present study was to find out about teachers’ awareness, experiences and specific strategies used when dealing with Foreign Language Speaking Anxiety in the subject of English in Swedish upper secondary schools. Five teachers were interviewed to find out about their awareness and experiences of what contributes to Foreign Language Speaking Anxiety, and what manifestations students show who suffer from it. Further, the interviews also intended to find out about the teachers’ specific strategies used in order to reduce Foreign Language Speaking Anxiety. The results demonstrated that the anxious students generally are those who put unrealistic demands on themselves and feel that anything less than an excellent outcome is a failure. All participants agreed that two contributing factors to Foreign Language Speaking Anxiety are the fear of being embarrassed in front of others, and the emotional aspect of low self-confidence or self-esteem. Students tend to fear speaking situations where others could evaluate them negatively, which probably has to do with low self-confidence or self-esteem. The most evident manifestation of Foreign Language Speaking Anxiety proved to be the strategy of avoidance, where students can refuse to speak, become silent, or do not even show up for speaking activities. The most extensively used strategy for reducing Foreign Language Speaking Anxiety turned out to be dividing students into smaller groups, in order to make each student feel more comfortable speaking English. However, the results also brought up some interesting strategies used not mentioned in previous research. / Syftet med denna studie var att ta reda på lärarnas medvetenhet, erfarenheter och specifika strategier som de använder sig av när det kommer till talängslan i främmande språk i en svensk gymnasieskolekontext. Fem lärare intervjuades för att få reda på deras medvetenhet och erfarenheter kring vad som bidrar till talängslan i främmande språk och hur det yttrar sig hos eleverna som lider av det. Vidare så var även syftet att ta reda på specifika strategier lärarna använder sig av i undervisningen för att reducera talängslan i främmande språk. Resultaten visade att oroliga studenter oftast är de som ställer orealistiska krav på sig själva och känner att allt utom ett utmärkt resultat är ett misslyckande. Alla deltagare var överens om att två bidragande orsaker till talängslan i främmande språk är rädslan för att bli generad framför andra, och den känslomässiga aspekten av lågt självförtroende eller självkänsla. Eleverna tenderar att vara oroliga i talsituationer där andra skulle kunna bedöma dem negativt, vilket antagligen har att göra med lågt självförtroende eller självkänsla. Det mest uppenbara yttrandet för talängslan i främmande språk visade sig vara undvikande, som till exempel, att eleverna vägrar att prata, blir tystlåtna, eller inte ens är närvarande under talaktiviteten. Den mest använda strategin för att reducera talängslan i främmande språk visade sig vara att dela upp eleverna i mindre grupper för att de skall känna sig mer bekväma med att tala engelska. Resultaten visade även på några intressanta strategier som inte nämnts i tidigare forskning.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare på sfi arbetar med stöttning för andraspråkselever när det gäller muntlig produktion och muntlig interaktion i en klassrumssituation. Stöttning – scaffolding – är en arbetsmetod som används i klassrumsundervisning för att utveckla och stärka elevers språkproduktion. I denna studie innefattar det andraspråksinlärningen av svenska för invandrare (sfi). En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med tre sfi-lärare har använts för att genomföra studien. Genom intervjustudier belyses hur lärarna i en mindre kommun använder sig av stöttning i muntlig produktion och muntlig interaktion. Tre lärare, med olika lång erfarenhet av sfi-undervisning inom kurs C, har intervjuats om deras arbetsmetoder för att stötta eleverna. Resultatet visade att stöttning var vanligt hos lärarna men med olika metoder och till viss del med olika utgångspunkter vid val av modell. Lärarnas utgångspunkt för stöttningen var både medvetna och omedvetna val av arbetsmodell.