Studiens syfte är att, med utgång i lärarkognition, undersöka hur lärare och specialpedagoger ser på fenomenet talängslan vad det berör engelska på högstadiet. Forskare ser att talängslan stör andraspråksinlärning och elevers prestation. Studien kommer att handla om hur lärare kan hjälpa eleverna, vad som hindrar lärare från att hjälpa och hur bedömningen går till. I skolan bedöms elevernas muntliga förmåga och studien undersöker hur det ser ut när en elev inte kan producera något muntligt eller väldigt lite bedömningsmaterial. Hur det ser ut i klassrumsmiljön, i bedömningssituationer och utanför klassrummet. I ett ämne som engelska, där muntlig språkproduktion utgör en central del av undervisningen, är detta en intressant fråga att ställa. Det insamlade materialet består av intervjuer med lärare i engelska, speciallärare och specialpedagoger, via mejl och telefon. Denna data har sedan sammanställts och undersökts genom en innehållsanalys. Undersökningen, som den är utformad, kan redogöra för lärares resonemang, deras metoder och strategier samt hur bedömning kan gå till. Denna studie kan breddas genom att användas som en grund för en större studie med material från olika nivåer.

Detta arbete görs inom lärarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad ämnesundersökning. I vårt fall vill vi få kunskap hur några pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskämnet för att elevers förmåga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning är ett försök att koppla några lärares arbetsmetoder i området tala till en särskild arbetsgång inom retoriken.  I fem intervjuer ställdes frågor till lärare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhållande till den muntliga redovisningen. Vi frågade även om vilka strategier de använder för att få elever att utveckla sin förmåga inom området tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrån de kategorier som retorikens partesmodell innehåller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgången i respondenternas arbetssätt. Alla respondenter la särskild vikt vid att undervisningen anpassas till olika individers och gruppers förmågor och viljor. Detta är något som diskuteras i relation till Vygotskijs tankar om det sociala samspelets betydelse för inlärning och de krav som författare inom ämnet retorik tar fram som viktiga för att en progressivitet ska ske.

<p>Detta arbete görs inom lärarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad ämnesundersökning. I vårt fall vill vi få kunskap hur några pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskämnet för att elevers förmåga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning är ett försök att koppla några lärares arbetsmetoder i området tala till en särskild arbetsgång inom retoriken.  I fem intervjuer ställdes frågor till lärare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhållande till den muntliga redovisningen. Vi frågade även om vilka strategier de använder för att få elever att utveckla sin förmåga inom området tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrån de kategorier som retorikens partesmodell innehåller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgången i respondenternas arbetssätt. Alla respondenter la särskild vikt vid att undervisningen anpassas till olika individers och gruppers förmågor och viljor. Detta är något som diskuteras i relation till Vygotskijs tankar om det sociala samspelets betydelse för inlärning och de krav som författare inom ämnet retorik tar fram som viktiga för att en progressivitet ska ske.</p><p> </p>

Rädsla för att tala inför folk är ett allmänt känt fenomen som har drabbat oss alla någon gång. Muntliga presentationer är en del av svenska elevers skolgång, och det kan bidra till oro och stress hos vissa elever. Trots detta är det ett krav från Skolverket att muntliga presentationer ska genomföras av alla elever. Den första frågan och syftet med denna studie var att undersöka hur mellanstadieelever upplever att göra muntliga redovisningar. Studiens andra fråga och syfte var att studera vilka metoder pedagoger använder för att stödja och förbereda eleverna inför de muntliga presentationerna. Slutligen ställdes frågan hur undervisningen inför muntliga redovisningar visar sig i elevernas upplevelser av presentationerna. För att besvara studiens frågor svarade 84 elever på ett frågeformulär och fyra lärare deltog i semistrukturerade intervjuer om forskningsområdet. Materialet analyserades med stöd av det sociokulturella perspektivet och teorier om stress och coping. Studiens resultat visar att känslorna för presentationerna varierar, även om en majoritet av eleverna uttrycker att de känner någon form av ängslan och stress före och under sin presentation. En del elever behåller känslan av stress efteråt. Intervjuerna visade att lärarna är medvetna om elevernas oro och att de arbetar på olika sätt för att förbereda och stödja dem inför sina muntliga presentationer. Studien visar ett starkt samband mellan mindre ängslan inför muntliga presentationer och en respektfull klassrumsmiljö. Studien visar också att eleverna är öppna för, och har ett behov av, att lära sig mer om retoriska verktyg och att tala inför en grupp. En fortsatt studie med fokus på hur elever upplever sina muntliga presentationer, kan vara av vikt för skolans praktik. Detta för att få en större förståelse för elevernas känslor kring muntliga presentationer, och för utvecklingen av metoder pedagogerna bör använda för att förbereda och stödja eleverna. / Anxiety of speaking in front of people is a commonly known phenomenon that has hit all of us at one time or another. Oral presentations are part of Swedish students' schooling, and it can contribute to anxiety and stress in some students. Despite this, it is a requirement from the Swedish National Agency for Education that oral presentations be conducted by all students. The first question and aim of this study was to investigate how elementary school students experience performing oral presentations. The second question and aim of the study was to study what methods educators use to support and prepare students for the oral presentations. Lastly, the question was asked how lessons in preparation for oral presentations is reflected in students' experiences of them. In order to answer the study's questions, 84 students answered a questionnaire, and four teachers took part in semi-structured interviews about the research area. The material was analysed using the sociocultural perspective and theories of stress and coping. The results of the study show that feelings about the presentations vary, though a majority of the students express feeling some level of distress before and during their presentation. Some students keep the feeling of stress afterwards. The interviews revealed that teachers are aware of students' concerns and that they work in different ways to prepare and support them for their oral presentations. The study shows a strong correlation between less apprehension about oral presentations and a respectful classroom environment. The study also shows that students are open to, and have a need for, learning more about rhetorics and speaking in front of a group. A further study focusing on how students experience their oral presentations, may be of value for school practice. This to gain a greater understanding of students' feelings about oral presentations, and for the development of methods educators should use to prepare and support students.

Tidigare genomförde vi en systematisk litteraturstudie som syftade till att beskriva elevers talängslan i klassrummet med fokus i svenskämnet i årskurs 7–9 utifrån tidigare forskning. Det var möjligt att dra slutsatsen att området talängslan inte är särskilt väl forskat om på en nationell nivå och därför baserades studiens resultat främst på internationell forskning inom området. Syftet med denna empiriska studie är att öka kunskapen om svensklärares uppfattningar och erfarenheter om undervisning och bedömning i att tala och samtala inom svenskämnets ramar kopplat till fenomenet talängslan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socio-kulturella perspektivet. För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med tio svensklärare i högstadiet. Resultatet av denna studie visade att elevers talängslan främst blir synlig i situationer som innebär att de ska tala inför andra. Svensklärarna var medvetna om att eleverna behövde få stöttning vad gäller sin talängslan och därför redogjorde lärarna för lämpliga hjälpmedel och anpassningar. Majoriteten av lärarna menade att det var nödvändigt att främst ge eleverna positiv respons i samband med ett muntligt anförande eller redovisning. Svensklärarna ansåg även att de bedömde samtliga elever lika oavsett om de lider av talängslan eller inte.