I såväl läroplan som kunskapskriterier i gymnasieskolan ställs krav på att muntlig förmåga ska utvecklas och bedömas. Samtidigt finns en stor grupp elever med svårigheter att uppfylla just dessa krav. Detta kan av olika anledningar anses problematiskt, inte minst utifrån ett demokratiskt perspektiv och att det därför finns ett behov av att lyfta fram och hantera just fenomenet talängslan. En integrerad förståelse av specialpedagogik, inkludering och talängslan kan betraktas som grundläggande för att främja en demokratisk skolmiljö där varje elev ges möjlighet att utveckla sina kommunikativa förmågor och delta i samhällsdebatten. Syftet med denna studie är därför att genom ökad förståelse för elevers självupplevda talängslan bidra med kunskap om hur ett specialpedagogiskt arbete skulle kunna utformas för att möta och hjälpa dessa elever. Studien är kvalitativ och narrativa semistrukturerade intervjuer har använts. Tio elever på en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats. Utifrån en innehållsanalys har teman tillhörande studiens frågeställningar identifierats. Dessa teman är: Föreställningar, Skottglugg och Reaktioner, Förändring, Undvikande, Trygghetsskapande samt Förståelse. Narrativ teori samt symbolisk interaktionism har använts för att förstå resultat och analys. Resultatet av studien visar att upplevelsen av talängslan styrs av olika föreställningar kring talsituationen som i sin tur leder till reaktioner. Eleverna agerar antingen genom att på olika sätt undvika situationen eller genom försök att göra den tryggare. Betydelsen av omgivningens förståelse lyfts också som centralt för det pedagogiska bemötandet. Resultat och analys mot bakgrund av teorier och tidigare forskning har utgjort grunden för att en modell vid namn Trygg Talare utarbetats. Syftet med modellen är att lyfta fram olika aspekter av hur arbetet med talängslan utifrån ett specialpedagogiskt synsätt skulle kunna hanteras i en skolkontext. Detta med förhoppningen att stötta och vägleda skolor i arbetet med dessa elever. Modellen omfattar stegen identifiering, kartläggning, ledning och stimulans och extra anpassningar samt utvärdering. Det sistnämnda steget har illustrativt hamnat utanför modellen då fokus utifrån ett relationellt perspektiv bör ligga på de andra stegen.

Studiens syfte är att, med utgång i lärarkognition, undersöka hur lärare och specialpedagoger ser på fenomenet talängslan vad det berör engelska på högstadiet. Forskare ser att talängslan stör andraspråksinlärning och elevers prestation. Studien kommer att handla om hur lärare kan hjälpa eleverna, vad som hindrar lärare från att hjälpa och hur bedömningen går till. I skolan bedöms elevernas muntliga förmåga och studien undersöker hur det ser ut när en elev inte kan producera något muntligt eller väldigt lite bedömningsmaterial. Hur det ser ut i klassrumsmiljön, i bedömningssituationer och utanför klassrummet. I ett ämne som engelska, där muntlig språkproduktion utgör en central del av undervisningen, är detta en intressant fråga att ställa. Det insamlade materialet består av intervjuer med lärare i engelska, speciallärare och specialpedagoger, via mejl och telefon. Denna data har sedan sammanställts och undersökts genom en innehållsanalys. Undersökningen, som den är utformad, kan redogöra för lärares resonemang, deras metoder och strategier samt hur bedömning kan gå till. Denna studie kan breddas genom att användas som en grund för en större studie med material från olika nivåer.