<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader i inställning och motivation inför</p><p>ämnet engelska hos elever i två klasser i år 9 på en svensk skola i ett engelsktalande land och</p><p>en svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella skillnader i undervisningsmetoder i</p><p>ämnet engelska i de båda klasserna och vad dessa skillnader kan göra för elevernas motivation</p><p>till språkinlärningen. I studien har använts kvalitativ observation av engelsklektioner i de båda</p><p>klasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade med</p><p>intervjusvaren visar att motivationen hos eleverna på de båda skolorna skiljer sig marginellt,</p><p>och att det som avgör är huvudsakligen undervisningsmetoderna.</p>

<p>Syftet med studien är att kartlägga några lärares arbete kring barn med språksvårigheter i förskola och grundskolans tidigare år. Informanterna har alla erfarenheter av barn med språksvårigheter och de arbetar i tre olika kommuner, inom verksamhetsfälten förskola, grundskolans tidigare år, samt som tal- eller specialpedagog. Resultatet visar att samtliga lärare planerar arbetet med barns språkutveckling utifrån en inledande kartläggning av barnet. I vår studie tenderar grundskollärare att, i större utsträckning än sina kollegor i förskolan, använda färdigställda arbetsmetoder i sitt vardagliga arbete. Fler lärare i skolan än i förskolan bedriver enskild undervisning. Resultatet visar att samtliga lärare framhåller vikten av att ta vara på de tillfällen som ges till samtal. Samtliga lärare använder sig av någon form av hjälpmedel i arbetet kring barn med språksvårigheter, exempelvis bilder, tecken eller dator. Motivation är i arbetet centralt och lärarna arbetar på olika sätt med olika barn. Det vanligaste är att insatser i form av tal- och specialpedagog sätts in efter det att barnet fyllt 4 år. I grundskolan är dessa professioner mer involverade i språkarbetet. Vi kan också se att flera kommuner öronmärker pengar för att språket ska få en mer central plats i verksamheten. Resultatet visar att fler informanter i förskolan än i grundskolan upplever att arbetslaget samverkar i arbetet kring barn med språksvårigheter. Föräldrarna har en viktig roll i arbetet. Detta samarbete sker till stor del på lärarnas villkor. Alla intervjuade lärare samarbetar med tal- eller specialpedagog i arbetet kring barn med språksvårigheter. Av dem får pedagogerna råd och stöd, tillgång till arbetsmaterial, samt handledning. Flera informanterinformanter uppger att specialpedagogen ser till hela barnets situation, medan talpedagogen fokuserar på barnets språkliga utveckling.</p>

<p>Väl fungerande undervisning med IT-stöd ger bättre resultat och betygssnitt samt höjer elevers motivation och engagemang. Glosboken är ett av flera CALL-verktyg som används för glosinlärning med hjälp av spel och övningar.Syftet är att identifiera faktorer som bidrar till att elever väljer att adoptera CALL-verktyget Glosboken, samt att bedöma hur dessa faktorer påverkar adoptionsgraden. Bedömningen görs utifrån Rogers (2003) variabler vilka avgör graden av adoption; <em>relativa fördelar</em>, <em>kompatibilitet</em>, <em>komplexitet,</em> <em>testmöjlighet</em> samt<em> observabilitet</em>.En kvalitativ undersökning utfördes, ett kriterieurval bestående av språkelever i årskurs 8 användes för djupgående intervjuer. Resultatet visar att fördelar med CALL-verktyget är att det är enkelt, smidigt och roligt. Ett nytt sätt för glosträning, vilket dock inte upplevs som en betungande förändring.  CALL- verktyget uppfattas som lätt att använda. Testmöjligheten i skolan begränsades av brist på lediga datorer. Hemma är testmöjligheten bättre. Uppfattningen kring CALL-verktyget skapades under lektionen men påverkades även av kompisars positiva kommentarer.Dessa resultat visar att CALL-verktyget har stora relativa fördelar, hög kompatibilitet, goda testmöjligheter och stor observabilitet, i förhållande till låg komplexitet, vilket innebär att Glosboken har en hög grad av adoption hos den undersökta elevgruppen.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader i inställning och motivation inför ämnet engelska hos elever i två klasser i år 9 på en svensk skola i ett engelsktalande land och en svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella skillnader i undervisningsmetoder i ämnet engelska i de båda klasserna och vad dessa skillnader kan göra för elevernas motivation till språkinlärningen. I studien har använts kvalitativ observation av engelsklektioner i de båda klasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade med intervjusvaren visar att motivationen hos eleverna på de båda skolorna skiljer sig marginellt, och att det som avgör är huvudsakligen undervisningsmetoderna.

Väl fungerande undervisning med IT-stöd ger bättre resultat och betygssnitt samt höjer elevers motivation och engagemang. Glosboken är ett av flera CALL-verktyg som används för glosinlärning med hjälp av spel och övningar.Syftet är att identifiera faktorer som bidrar till att elever väljer att adoptera CALL-verktyget Glosboken, samt att bedöma hur dessa faktorer påverkar adoptionsgraden. Bedömningen görs utifrån Rogers (2003) variabler vilka avgör graden av adoption; relativa fördelar, kompatibilitet, komplexitet, testmöjlighet samt observabilitet.En kvalitativ undersökning utfördes, ett kriterieurval bestående av språkelever i årskurs 8 användes för djupgående intervjuer. Resultatet visar att fördelar med CALL-verktyget är att det är enkelt, smidigt och roligt. Ett nytt sätt för glosträning, vilket dock inte upplevs som en betungande förändring.  CALL- verktyget uppfattas som lätt att använda. Testmöjligheten i skolan begränsades av brist på lediga datorer. Hemma är testmöjligheten bättre. Uppfattningen kring CALL-verktyget skapades under lektionen men påverkades även av kompisars positiva kommentarer.Dessa resultat visar att CALL-verktyget har stora relativa fördelar, hög kompatibilitet, goda testmöjligheter och stor observabilitet, i förhållande till låg komplexitet, vilket innebär att Glosboken har en hög grad av adoption hos den undersökta elevgruppen.

Syftet med studien är att kartlägga några lärares arbete kring barn med språksvårigheter i förskola och grundskolans tidigare år. Informanterna har alla erfarenheter av barn med språksvårigheter och de arbetar i tre olika kommuner, inom verksamhetsfälten förskola, grundskolans tidigare år, samt som tal- eller specialpedagog. Resultatet visar att samtliga lärare planerar arbetet med barns språkutveckling utifrån en inledande kartläggning av barnet. I vår studie tenderar grundskollärare att, i större utsträckning än sina kollegor i förskolan, använda färdigställda arbetsmetoder i sitt vardagliga arbete. Fler lärare i skolan än i förskolan bedriver enskild undervisning. Resultatet visar att samtliga lärare framhåller vikten av att ta vara på de tillfällen som ges till samtal. Samtliga lärare använder sig av någon form av hjälpmedel i arbetet kring barn med språksvårigheter, exempelvis bilder, tecken eller dator. Motivation är i arbetet centralt och lärarna arbetar på olika sätt med olika barn. Det vanligaste är att insatser i form av tal- och specialpedagog sätts in efter det att barnet fyllt 4 år. I grundskolan är dessa professioner mer involverade i språkarbetet. Vi kan också se att flera kommuner öronmärker pengar för att språket ska få en mer central plats i verksamheten. Resultatet visar att fler informanter i förskolan än i grundskolan upplever att arbetslaget samverkar i arbetet kring barn med språksvårigheter. Föräldrarna har en viktig roll i arbetet. Detta samarbete sker till stor del på lärarnas villkor. Alla intervjuade lärare samarbetar med tal- eller specialpedagog i arbetet kring barn med språksvårigheter. Av dem får pedagogerna råd och stöd, tillgång till arbetsmaterial, samt handledning. Flera informanterinformanter uppger att specialpedagogen ser till hela barnets situation, medan talpedagogen fokuserar på barnets språkliga utveckling.

Syftet med vår studie var att få ökad kunskap om hur elever upplever arbetet med digitala verktyg i sin läs- och skrivinlärning. Vårt intresse var att undersöka utifrån ett barnperspektiv och förmedla barns perspektiv. Tidigare forskning kring hur elever upplever och ser på digitala verktyg finns det lite om. Däremot finns mycket inom området om hur läraren ser på arbete och inlärning med digitala medier. Vi vill med vår studie bidra till att ge forskningen en ökad förståelse för barnens röster inom området. Digitala verktyg är en del av vår vardag och bör inkluderas även i skolan på ett för eleverna gynnsamt sätt. För att söka svar på våra forskningsfrågor valde vi att använda oss av metoder som observationer och intervjuer. Resultatet vi fått fram har jämförts med tidigare forskning inom området med både likheter och skillnader. Några likheter vi kunde se i klassrummet och i tidigare forskning var hur elever gavs likvärdiga förutsättningar i sitt skrivande, de motoriska färdigheterna saknade betydelse i användandet av digitala verktyg. Eleverna upplevde talsyntesen som en stor hjälp i deras läs- och skrivinlärning då de både såg och hörde bokstäverna som de skrev, den tidigare forskningen framhåller talsyntesen som en god lärandehjälp och stöd vid inlärningen. Vi kunde se en skillnad i hur eleverna hellre arbetar enskilt än i par, forskningen anser dock att arbete i par gynnar eleverna på många sätt, men utifrån eleverna själva var det mer tidskrävande att göra uppgiften i par. Vi kunde inte under observationerna eller intervjuerna se att eleverna var mer motiverade, då de arbetade med digitala verktyg. De digitala verktygen blev för eleverna kompletterande redskap i deras läsande och skrivande. Vi hoppas vår studie bidrar till ett ökat intresse att forska kring hur elever upplever och lär.

I mitt examensarbete har jag skrivit om fem nyanlända elever och hur deras skolstart i den svenska skolan ser ut. Det jag har intresserat mig för är vad som är deras drivkraft för att lära sigdet svenska språket. Många av dessa nyanlända elever saknar eller har en mycket bristfällig skolgång från sina tidigare hemländer. De elever som har deltagit i min studie är fem ensamkommande pojkar från Afghanistan. Dessa pojkar har bott i Sverige mellan två och tre år och talar en relativt god svenska. De har olika skolbakgrunder med sig från sitt hemland, två av dem har haft regelbunden skolgång i sju år, en har haft möjlighet till undervisning kortare perioder och de två övriga saknade all form av skolgång sedan tidigare. De tillfrågade pojkarna har en hög studiemotivation och ser sin skolgång som en stor förmån. Det som driver demär deras tro på en bra framtid i sitt nya hemland. Studien har jag gjort genom kvalitativa intervjuer.

Studien undersöker nyanlända invandrares motivation till lärande av det svenska språket, hur de ser på sitt lärande och om dessa uppfattningar skiljer sig mellan kvinnor och män. Denna studie är gjord ur en fenomenologisk metodologi och använder sig av intervjuer som datainsamlingsmetod och med en analysprocess som består av fem steg. De största motivationsfaktorerna till att lära sig det svenska språket är en vilja om att etablera sig i samhället socialt samt att finna arbete. Dock finns det omständigheter som gör inlärningen svår, som nuvarande livssituation, informanternas bakgrund och svårigheterna med ett språk som är väldigt annorlunda från modersmålet. Men en vilja att lära sig finns där, dels för sin egen skull, men även för att hjälpa människor omkring dem som familjemedlemmar eller andra människor i samma situation som de själva befunnit sig i. De skillnader som gick att utröna mellan män och kvinnor var att den senare talade något mer om att lära sig språket för någon annans skull.

Studien undersöker nyanlända invandrares motivation till lärande av det svenska språket, hur de ser på sitt lärande och om dessa uppfattningar skiljer sig mellan kvinnor och män. Denna studie är gjord ur en fenomenologisk metodologi och använder sig av intervjuer som datainsamlingsmetod och med en analysprocess som består av fem steg. De största motivationsfaktorerna till att lära sig det svenska språket är en vilja om att etablera sig i samhället socialt samt att finna arbete. Dock finns det omständigheter som gör inlärningen svår, som nuvarande livssituation, informanternas bakgrund och svårigheterna med ett språk som är väldigt annorlunda från modersmålet. Men en vilja att lära sig finns där, dels för sin egen skull, men även för att hjälpa människor omkring dem som familjemedlemmar eller andra människor i samma situation som de själva befunnit sig i. De skillnader som gick att utröna mellan män och kvinnor var att den senare talade något mer om att lära sig språket för någon annans skull.