I denna uppsats undersöks hur nyanlända elever introduceras i den svenska skolan med inriktning mot slöjden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur slöjdlärare upplever sin undervisning med nyanlända elever, hur de upplever språkutvecklingen och om de arbetar med inkludering av nyanlända elever i slöjdgrupperna. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av sex slöjdlärare från tre olika kommuner i norra Sverige. Resultatanalysen i studien visar att praktisk-estetiska ämnen är bra tillfällen för nyanlända elever att börja i sin ordinarie klass. Anledningen är att eleverna till en början inte behöver samma språkkunskap för att delta på lektionerna. De intervjuade lärarna berättar att det är svårt att kunna ge eleven den tid som behövs när man måste undervisa utan att kunna kommunicera med talspråket. De använder i stället kroppen som semiotisk resurs, vilket innebär att de undervisar med kroppsspråket. Elevgrupperna är ofta stora och då blir det svårt att hinna hjälpa alla eleverna. Lärarna tycker att undervisning är svår, men rolig. De upplever en språkutveckling hos eleverna men tycker att det är svårt att veta vad slöjden har bidragit med till den.

This paper focus on the question whether second language pupils in primary schools have an advantage or a disadvantage when being introduced to English as a school language, while their mother tongue and Swedish as a second language are still being developed. The aim is to find potential benefits or drawbacks that may be inherent in multilingual learning, and examine if various methods and approaches can be the basis for the actuation of pupils' performance in the subject. Research shows varying perspectives on what is considered best for the pupils. Therefore, a number of interviews have been conducted to find out what experienced teachers and students think about the topic. The study shows that it is advantageous to introduce English at primary school, but certain conditions need to be fulfilled. It also shows that a good introduction to the subject is dependent on a number of different methods and procedures. Among other things, the teaching language proved to be important for how the subject is perceived by the students, and how you choose to teach and what parts you want to accomplish.

Denna uppsats har till syfte att öka kunskap om mellanrummet mellan platsens betydelse och motorikens inverkan på barns språkinlärning i en Ur och Skur verksamhet. Den valda metoden för att försöka få syn på detta mellanrum har varit observationer med fältanteckningar och ljudinspelningar. Sedan har materialet analyserats med hjälp av sociokulturellt perspektiv. Det resultat som framkommit ur mitt empiriska material är att barnens lekar har möjligheten att utvecklas åt många olika håll. Att vara utomhus leder till att de i mindre utsträckning är påverkade av normstyrda artefakter jämfört med en förskola som vistas till större delar inomhus. Dock finns det en social praktik som pedagogerna har skapat som gynnar barns språkinlärning. Strukturen och kulturen av att ställa frågor och ha möjligheten att ge ordentliga svar, i både lek och vardag. Ytterligare ett resultat som framkommit är att både barn och pedagoger är vana vid att använda sin omgivning för att utvidga sitt lärande så att även en skylt i tunnelbanan blev ett medierande redskap för språkinlärning och intresse. Slutsatsen blev att platsen och då främst skogen gav förutsättningarna till rörelse och fantasilek där barnen själva kunde utforska sina intressen. Samtidigt som pedagogerna gav möjligheterna till barnens lekar genom att visa att de tyckte de var viktiga och gav möjligheter för samtal genom bland annat frågelekar.

Studiens syfte är att få mer kunskap hur lärare använder bilder som stöd i undervisningen för att hjälpa inlärning av det svenska språket hos nyanlända elever samt andraspråkselever. Vidare undersöks hur lärare motiverar valet av bilder. För att uppnå syftet användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Dessa intervjuer utfördes med fyra verksamma klasslärare i årskurs ett och två. Resultatet visade att lärare främst använder sig av tecknade bilder från bildstödsprogrammet Inprint 3 tillsammans med ord i undervisningen. Det skrivna ordet ska representera bilden. Resultatet visade även att enkelt utformade samt tydliga bilder är det som majoriteten av lärarna tycker är viktigast för att eleverna ska kunna göra kopplingar mellan bild och ord. Studien tar även upp andra aspekter som är av vikt vid val av bilder samt vad som kan vara problematiskt med en bild.

Svenska som andraspråk är ett ämne som är aktuellt i dagens samhälle. Samhället har inte alltid sett ut som det gör idag och det finns ett mycket stort behov av andraspråksundervisning. Denna studie grundar sig i ett stort intresse för hur undervisningen i svenska som andraspråk anordnas samt hur olika undervisningsförutsättningar påverkar elevernas språkinlärning. Vi ville med vår studie belysa vad som krävs för att andraspråksundervisningen ska ha möjlighet att uppnå de ambitiösa målen som skolans styrdokument formulerat. Detta gjorde vi genom en intervjustudie med fem andraspråkslärare från lågstadiet, där frågor om förutsättningar för att bedriva en framgångsrik undervisning i svenska som andraspråk stod i fokus. Studiens frågeställningar har varit: Med vilka arbetsformer bedrivs undervisningen i svenska som andraspråk? Vilka faktorer påverkar undervisningen i svenska som andraspråk? Genom dessa fem kvalitativa intervjuer kan vi konstatera att dialog samt grupparbete var framträdande arbetsformer på de skolor vi besökt. Vi fann även att lärarna upplevde att faktorer som gruppstorlek, tillgång till lokaler, utbildad personal samt tid var alla av betydelse. Däremot hade dessa fem lärare olika uppfattning om hur dessa faktorer påverkar undervisningen.

BAKGRUND:Man tillägnar sig språk när man omges av det, genom att lyssna på och läsa det. Egenproduktion av språk, att tala och skriva, kommer efteråt. Det är viktigt att arbeta medelevernas ordförråd och med de typer av övningar som är språkutvecklande för eleverna.Läromedel kan användas i olika utsträckning och på olika sätt och det är viktigt att man somlärare gör ett medvetet val av aktiviteter i sin undervisning. Enligt styrdokumenten skaengelska vara ett kommunikativt ämne.SYFTE:Undersökningen syftar till att se hur pedagoger i år F-5 undervisar i engelska. Vi fokuserar påatt se vilka undervisningsmoment pedagogerna använder sig av och i vilken utsträckningläromedel används.METOD:Vi har genom en enkät undersökt hur ett antal pedagoger arbetar med engelskämnet.Redskapet valde vi för att kunna se hur vanliga olika aktiviteter är. Innan vi skickade ut denslutgiltiga enkäten testade vi frågorna i en pilotstudie. Pedagogerna i undersökningenrepresenterar både små och stora skolor belägna i storstadsmiljö och mindre stadsmiljö samtmindre samhällen. Enkäten skickades ut till pedagogerna via post eller e-mail efter kontaktmed rektorerna på flertalet skolor.RESULTAT:Vårt resultat visar att många olika moment är respresenterade i undervisningen men storafokus är att eleverna ska tala och skriva. Resultatet visar även att majoriteten av pedagogernaanvänder sig av läromedel då textbook, workbook (övningsbok) och glosor är vanligaaktiviteter i undervisningen. De flesta pedagoger tycker också att det är roligt att undervisa i engelska. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med undersökningen har varit att belysa inställning till och uppfattning om undervisningen i främmande språk bland elever med ett annat modersmål än svenska på en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring ämnet genomfördes en enkätundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjälp av 35 respondenter i gymnasieålder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmål. Ur analysen framgår att den aktuella forskningen och synen på språkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemål ganska väl och att majoriteten av språklärare verkar använda sig av den didaktik som modern forskning förespråkar. Eleverna upplever det som viktigt att språklärarna talar målspråket så ofta som möjligt, att rättning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgång i språkinlärningen. Däremot visar det sig att många inte förfogar över möjligheten att använda språket hela tiden under lektionstid och sällan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller är tillräckligt informerade om olika lärstilar och -strategier.</p>

<p>Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om alla människor har samma möjligheter att tillägna sig språk. Jag har velat ta upp olika teorier om hur man lär sig ett språk samt att redogöra för individuella skillnader vid språkinlärning. Jag vill även undersöka elevers och lärares attityder till ämnet grundspråk och se om eleverna påverkades av att de inte får betyg i ämnet grundspråk. En stor del grundar sig på litteraturstudier men jag har även en undersökande del där jag via enkäter undersökt elevers och lärares tankar om grundspråk. </p><p>Genom mitt arbete har jag dragit slutsatsen att alla inte har lika lätt för att lära sig språk. Det är många komponenter som ska stämma för att man ska kunna tillägna sig ett nytt språk. Vi måste inse att alla inte kan vara lika bra på allting och utgå därifrån.</p>

<p>The aim of this study was to get a survey and a deeper understanding of students’ choice of language at upper secondary school, as well as their attitude and motivation to the German language. The rapports of diminished interests in studying languages at upper secondary school raised our interest in how to go against this and motivate students to actually choose to study a language. The study parted from a student perspective with focus on learning, attitude and motivation. A quantitative study with 168 pupils from 11 secondary schools in Halmstad as well as short interviews with their teachers have been used and analysed.</p><p>Our study showed that students are not particular interested in German. Additionally many of the students will only choose to study German if it involves higher qualification points and not because they think it is useful. It also showed that depending on which school the students went to and also depending on the teachers they have had, they are much influenced of how fun they believe German to be and how reluctant they are to choose it at upper secondary school.</p>

Syftet med undersökningen har varit att belysa inställning till och uppfattning om undervisningen i främmande språk bland elever med ett annat modersmål än svenska på en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring ämnet genomfördes en enkätundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjälp av 35 respondenter i gymnasieålder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmål. Ur analysen framgår att den aktuella forskningen och synen på språkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemål ganska väl och att majoriteten av språklärare verkar använda sig av den didaktik som modern forskning förespråkar. Eleverna upplever det som viktigt att språklärarna talar målspråket så ofta som möjligt, att rättning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgång i språkinlärningen. Däremot visar det sig att många inte förfogar över möjligheten att använda språket hela tiden under lektionstid och sällan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller är tillräckligt informerade om olika lärstilar och -strategier.