Barn med koncentrationssvårigheter ses oftast som ett störningsmoment i förskolans vardag där de måste anpassa sig till verksamheten. Förskollärare förstår inte problematiken och barnet får därför inte sina behov tillfredsställda. Forskning visar att dessa barn inte kan rå för att saker händer kring dem och att de ständigt behöver vuxenstöd för att få sin vardag att fungera. Syftet med studien var att undersöka förskollärares strategier för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där åtta verksamma förskollärare har svarat på frågor med fokus på olika metoder för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter och hur miljön påverkar dem. Semistrukturerade intervjuer har genomförts då vi ville ha förskollärarnas personliga åsikter. Resultatet visar att förskollärare aktivt arbetar med att inkludera barn med koncentrationssvårigheter både genom olika metoder och utefter miljöns uppbyggnad. Förskollärarnas metoder och deras funderingar kring miljön stämmer även in på tidigare forskningsmetoder. Slutsatserna som framkommer genom detta arbete är att förskollärare måste skapa förståelse för barn med koncentrationssvårigheter, för att kunna arbeta inkluderat. Förskollärarna måste arbeta för ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget med olika metoder som gynnar det enskilda barnet. De behöver även anpassa miljön på förskolan för att minska sinnesintryck för ett barn med koncentrationssvårigheter. Därmed har det skapats inkludering

Detta arbete beskriver processen vid framtagandet av ett bildstödsmaterial som är ämnat att användas för lärare i stöttningen av språkutvecklingen för elever med svenska som andraspråk. Bildstödsmaterialet är utformat för lärare och elever i svenska som andraspråk med inriktning mot grundskolans förskoleklass till årskurs 3, även kallat F-3. En viktig aspekt för nyanlända elevers språkutveckling är att de har den språkliga förmågan att kunna interagera funktionellt med andra elever, lärare och artefakter i klassrummet. Eleverna uppmanas till att interagera med den omvärld som de befinner sig inom då det är ett sätt att ta till sig ett nytt språk. Bildstödsmaterialet är utformat så att eleverna uppmanas att interagera med omvärlden genom en dialog med läraren eller andra elever. Bildmaterialet innehåller 5 bilder som skildrar en vardaglig händelse som sker på rasten. Innehållet i händelsen utgår från skolans läroplan för grundskolan F-3, Lgr 11. Bilderna i materialet ämnar att ett brett sätt skildra genus och etnicitet då de befintliga material som vi har analyserat är bristfälliga när det gäller detta område. Då vår produkt, bildstödsmaterialet, riktar sig till elever och lärare i svenska som andraspråk utvecklades en prototyp efter en användarcentrerad process där vi tog hjälp av lärare i svenska som andraspråk. Dessa lärare, informanterna, bidrog till arbetet genom intervjuer som gjordes inför utvecklingsprocessen samt genom att de testade prototypen med sina elever. Vår förhoppning är att detta bildstödsmaterial ska ge lärare i svenska som andraspråk ett verktyg att kunna stötta elever i svenska som andraspråk i deras språkutveckling.

Studiens syfte är att få mer kunskap hur lärare använder bilder som stöd i undervisningen för att hjälpa inlärning av det svenska språket hos nyanlända elever samt andraspråkselever. Vidare undersöks hur lärare motiverar valet av bilder. För att uppnå syftet användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Dessa intervjuer utfördes med fyra verksamma klasslärare i årskurs ett och två. Resultatet visade att lärare främst använder sig av tecknade bilder från bildstödsprogrammet Inprint 3 tillsammans med ord i undervisningen. Det skrivna ordet ska representera bilden. Resultatet visade även att enkelt utformade samt tydliga bilder är det som majoriteten av lärarna tycker är viktigast för att eleverna ska kunna göra kopplingar mellan bild och ord. Studien tar även upp andra aspekter som är av vikt vid val av bilder samt vad som kan vara problematiskt med en bild.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användningen av tecken- och bildstöd för att stärka barns kommunikation i förskolan. Vad pedagoger har för uppfattningar om syfte, metod och förväntade resultat, med att använda Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Studien är inspirerad av den kvalitativa forskningsstrategin och baseras på 3 intervjuer med pedagoger i förskolan, samt observation av en verksamhet. Personer med olika funktionsnedsättningar kan ha varierande svårigheter i kommunikation och de behöver få stöd med alternativa sätt för att kommunicera. Slutsatsen är att, oavsett vilka behov av stöd barnen har, eller vilken metod som används, är det möjligt att med förebygga språk- eller kommunikationssvårigheter med hjälp av AKK.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad inblick utifrån verksamma förskollärares och barnskötares perspektiv gällande arbetet med språkanpassning i förskolan. Vi har inspirerats av Vygotskijs sociokulturella teori i vår studie och genomfört en enkätundersökning med förskolepersonal från två förskolor och från en grupp på facebook. Observationer har också genomförts i två olika förskolor, för att se hur förskolepersonalen förhåller sig till arbetet med språkanpassning i praktiken. Resultatet visar att förskolepersonalen arbetar med att utveckla och utmana barns språk på ett varierat sätt, med material, bildstöd, teckenstöd, dialoger m.m. Slutsatsen är att språket är en viktig del av förskolans verksamhet som sker i alla situationer och att språket utvecklas i relationer och i samspel med andra.

För att förstå hur biologiska system fungerar behöver elever lära sig olika begrepp och hur dessa relaterar till varandra, något som kan upplevas som svårt i den naturorienterande undervisningen. I denna studie undersöks betydelsen av bildstöd som ämnesdidaktisk strategi för begreppsinlärning inom det mänskliga nervsystemet. Studien har genomförts på en högstadieskola i en Stockholmsförort med fyra klasser i årskurs 9. Samtliga klasser har genomgått en lektionsserie om det mänskliga nervsystemet, och två klasser har kompletterats med bildstöd som arbetsmetod. Den första lektionen fick eleverna en begreppslista med åtta centrala begrepp kopplade till nervsystemet; två klasser fick begreppen enbart förklarade i text, och två klasser fick begreppen förklarade i text samt med kompletterande bildstöd till varje begrepp. Studien har ett både kvantitativt och kvalitativt angreppssätt, och empiriskt material har samlats in genom ett skriftligt läxförhör samt en anonym elevenkät. Våra resultat är motstridiga beroende på om vi ser på utfallet av läxförhöret eller elevenkäten. Resultatet från läxförhöret tyder på att bildstöd inte var gynnsamt för begreppsinlärningen, medan elevenkäten tydligt visar att en stor andel elever från båda undersökningsgrupperna upplevde bildstöd som positivt. Vi ifrågasätter vår studiedesign kopplad till den utdelade begreppslistan (med/utan bilder) och lyfter betydelsen av elevernas förkunskaper i biologi, tillsammans med deras upplevelse av bildstöd som stöttande för begreppsinlärningen, i enlighet med tidigare forskningsresultat.

Syftet med studien är att undersöka vad, hur och varför lärarna använder sig av högläsning i sin undervisning, samt vilka kringaktiviteter som kan uppstå och varför. Lärarnas olika uppfattningar om högläsningsböckerna och de olika delarnas betydelse blir även en central faktor i undersökningen. Studien lutar sig mot lärare med inriktning på årskurserna F-3. I det teoretiska ramverket utgår vi ifrån Vibeke Hetmars triangelmodell som beskriver relationen mellan eleven, läraren och litteraturen med hjälp av de ämnesdidaktiska grundfrågorna vad, hur och varför. Metoden som vi har använt oss av i arbetet är en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Resultatet i undersökningen visar att frekvensen av högläsningen varierar mellan lärarna, dock utgår alla från en viss kringaktivitet som gör eleverna delaktiga i undervisningen. Lärarna använder sig av modeller som läsfixarna och Chambers grundfrågor. Andra kringaktiviteter som lärarna använder är att eleverna får samtala med en axelkompis, lärarna läser med inlevelse och gör eleverna inkluderade i högläsningsundervisningen för att tillsammans uppnå en gemensam läsupplevelse. Det gör lärarna för att det kan bidra till en språk- och kunskapsutveckling. Det synliggörs att högläsningen tillsammans med ett boksamtal kan användas på många sätt för att uppnå det centrala innehållet, kunskapskrav och värdegrund som läroplanen lyfter.

I Sverige existerar en läromedelsstyrd engelskundervisning, där eleverna i de flesta klassrum sitter och arbetar med läroboken. Varken skolor eller lärare gör någon granskning av de läromedel som används och det sker inte längre någon statlig granskning heller. Forskning visar att bilder kan ge stöttning till läsförståelse i engelska, när den har en koppling till texten. Utan den kopplingen så kan bilden bli störande och hämmaförståelsen. Syftet med denna studie är därför att undersöka bilder i läromedel i engelskaoch sättade i relation tillvilka intentioner och tankar förlagen har med sina bilder i läroböckernasamthur dessa bilder kan kopplas till läroplanen i engelskämnet. Specifikt ska vi besvara frågorna:Hur framstår sambandenmellan text och bild i engelskläromedel?Hur resonerar förlagen kring sambanden mellan text och bild i engelskläromedel?Hur kopplar bilderna i engelskläromedlen till läroplanen i engelska? Vihar därför intervjuat olika förlag och tagit fram och analyserat tre olika engelskläroböcker, analysen har fokuserat på de semiotiska överlappningsom finns mellan bild och text, samt bildens läsbarhet. Vårt resultat visar attde flesta bilder har någon semiotisk överlappningtill texten men att det finns vissa dekorativa bilder och detaljer som kan hämma förståelsen, men som förlagen menar på ska väcka intresse och öppna upp för diskussioner i klassrummet. Om alla lärare använder bilderna på det sättet som det var tänkt, kan vi inte svara på. Men för att få ut det mesta av bilderna i läroböckerna,så att eleverna uppnår det som står i läroplanen,krävs det att lärarna samtalar och låter eleverna bearbeta, resonera kring och hitta strategier att använda bilderna för att få en djupare förståelse.Lärarna måste våga backa ifrån boken och hitta andra utmaningar och strategier till elevers lärande. Där bilder kan vara en bra ingång och startpunkt.

In previous studies there has been indications that multilingualism has a delaying effect of the onset of dementia and damage on cognitive abilities (Bialystok et al., 2007; De Bot & Makoni, 2005, s. 58). Cognitive abilities refers to memory, attention, language, abstract thinking and understandings among other things (Läkemedelsverket). Other studies have seen that individuals with Alzheimer's disease (Swedish abbreviation AS from here on) have difficulties with managing a conversation (Hyltenstam & Stroud 1989). This study aims to describe the topic treatment in bilingual individuals with AS and compare their different languages. The study also compares the multilingualism with monolinguals with respect to topic treatment. Through a qualitative analysis the ability to maintain and introduce topic in a conversation is researched. The study is a casestudy of four individuals with AS two of which were monolinguals with Swedish as their mother tongue and two were bilinguals with Swedish as their second language and finish as their first language. The language was examined through a semistructured interview based in discourse analysis with prepared questions as to ease the flow of the conversation. Narrative ability was also examined and a story was elicited in more formal settings with the help of a picture series from the research project COST Action IS0804. The narrative was compared with the interview to see if visual support improved the participants language. Results show that the multilinguals had a better result in their mother tongue than in Swedish. The multilingualism where on a comparable level with the monolinguals in their mother tongue. The multilinguals where on a slightly lower level in their Swedish compared to the monolinguals. The study showed that visual support might have improved the language of all the participants.

Syftet med studien var att synliggöra och fördjupa kunskapen kring hur bildstöd kan användas för att främja den tidiga läs- och skrivinlärningen. En väsentlig del av studien är att den fokuserar på lärares uppfattningar kring bildstödets funktion för samtliga elevers lärande i den ordinarie undervisningen. De teoretiska utgångspunkter som studien grundas på är perceptionsteorin, inlärningsteorin samt den sociokulturella lärandeteorin. För att uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar samlades det empiriska materialet in genom kvalitativa intervjuer med sex lärare. Studiens resultat visar att samtliga lärare är positiva till bildstödsanvändning och de menar att alla elever kan gynnas av detta stöd. Bilder kan enligt dem stödja elevernas kunskapsutveckling genom att exempelvis utgöra ett komplement till skriven text och de menar att bildstödet dessutom kan gynna elevernas läsförståelse, bokstavskunskap, ordförråd samt utveckla elevernas språkliga medvetenhet och avkodningsförmåga. Resultatet visar dock att lärarna även anser att bildstöd kan hindra elevernas läs- och skrivutveckling genom att exempelvis hämma elevernas fantasi vid läsning och skrivning. Vidare framkom att lärarna använder bildstöd på skiftande arbetssätt eftersom bilderna kan motivera och inspirera eleverna. En övergripande slutsats av studien är att bilder både har stödjande och hindrande funktioner samt att bildstöd kan inkluderas i undervisningen på ett flertal olika arbetssätt.