Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya kursplanen Svenska 1.

<p>Syftet med studien var att studera år 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda på vad de själva känner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frågeställningarna:</p><p><p><em>Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsättningar menar eleverna har betydelse för deras motivation?</em> samt <em>Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation?</em></p></p><p>Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever på två olika skolor, har vi försökt nå ett djupare plan där eleverna fått chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lärare ansåg att de saknade motivation till skrivande.</p><p>Det visade sig tydligt att eleverna är olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de även har olika behov. Resultatet pekar på vikten av ett meningsfullt arbete där tydligheten från läraren står i centrum tillsammans med ett stort engagemang. Men dessutom indikerar resultatet att eleverna har svårt att släppa den traditionellt formaliserade arbetsordningarna i skolan vilket ger negativa konsekvenser. Dessa uppfattningar kan förklaras med att eleverna inte är vana vid förändringar och inte kan föreställa sig att arbeta på ett annat sätt. Alla elever i studien ansåg att det var läraren som bestämde i klassrummet, och eleverna påpekade att det inte fanns mycket intresse av att skriva då man inte fick inflytande på undervisningssituationen. Förslag på vad som kunde motivera elever till skrivande var ökat datoranvändande. Idag användes datorn bara i mån av tid av utskrift av bilder, eller när någon behövde skriva rent.</p>

Som inredningsarkitekt är det mitt jobb att skapa miljöer som andra ska vistas i, trivas i och förstå. Det förutsätter att jag förstår något om på vilka sätt andra människor tänker och upplever. Syftet med mitt kandidatarbete har varit att förstå mer om hur olika människor upplever världen och på vilket sätt jag kan förhålla mig till det i mitt yrke som inredningsarkitekt. Jag har valt att studera en specifik grupp människor, människor med autism, deras syn på och upplevelser av de miljöer vi lever i. Detta står att läsa om i kapitel 5.1 till 5.4. Jag har sedan använt min undersökning som bas för en gestaltning. Kapitel 5.5 och 5.6. / As an interior architect it is my job to create spaces that will be inhabited by other people. Thus should these spaces be comprehendible and feel comfortable. To be able to do this it is essential that I understand something about other people’s minds and understandings. In my BA-project my aim has been to understand more about how different people perceive the world and how I, in my profession, can relate to that. I have chosen to study a specific group of people, people with autism, their thoughts on and experiences of the environment we live in. As a second step I have made a design based on my study. / Kandidatexamen 2010

Syftet med studien var att studera år 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda på vad de själva känner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frågeställningarna: Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsättningar menar eleverna har betydelse för deras motivation? samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation? Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever på två olika skolor, har vi försökt nå ett djupare plan där eleverna fått chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lärare ansåg att de saknade motivation till skrivande. Det visade sig tydligt att eleverna är olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de även har olika behov. Resultatet pekar på vikten av ett meningsfullt arbete där tydligheten från läraren står i centrum tillsammans med ett stort engagemang. Men dessutom indikerar resultatet att eleverna har svårt att släppa den traditionellt formaliserade arbetsordningarna i skolan vilket ger negativa konsekvenser. Dessa uppfattningar kan förklaras med att eleverna inte är vana vid förändringar och inte kan föreställa sig att arbeta på ett annat sätt. Alla elever i studien ansåg att det var läraren som bestämde i klassrummet, och eleverna påpekade att det inte fanns mycket intresse av att skriva då man inte fick inflytande på undervisningssituationen. Förslag på vad som kunde motivera elever till skrivande var ökat datoranvändande. Idag användes datorn bara i mån av tid av utskrift av bilder, eller när någon behövde skriva rent.

Denna undersökning beskriver en studie vars syfte är att jämföra hur pedagoger arbetar för att främja det verbala språket hos tvåspråkiga barn. Tre förskolor med flerspråkiga barn valdes ut för observationer och intervjuer. De som stod i fokus för interjuver och observationer var personalen på de olika förskolorna. Som en tredje metod gjordes även observationer av den fysiska miljön i form av exempelvis dokumentationer. Resultaten i studien påvisade såväl likheter som skillnader i pedagogernas arbetssätt. Personalens erfarenhet och medvetna förhållningssätt var faktorer som påverkade deras arbetssätt och inställning till att lyfta fram barnens kultur och språk med avsikt att stärka individernas identitet och verbala språk. På samtliga förskolor arbetade pedagogerna nära barnen och det fanns en ständig kommunikation mellan de vuxna och barnen. Varje förskola som undersöktes arbetade språkutvecklande men på olika sätt. En av dem arbetade projektinriktat och en annan med samtal, sagor, sånger mm. Resultaten visar att samtliga pedagoger var överens om att det är extra viktigt att vara tydlig och benämna allt och att prata ofta för att stärka det svenska språket särskilt hos de flerspråkiga barnen. Genom observationerna framkom att detta språkstödjande arbetssätt, var mest påtagligt bland de pedagoger som arbetade med de yngre barnen även om alla pedagoger i intervjuerna sade sig arbeta så. Under intervjuerna, i vissa observationer samt i dokumentationerna framkom att även pedagogerna på de två avdelningarna med äldre barn tillämpade temainriktat arbete med fokus på att utveckla språket och andra förmågor hos varje enskilt barn.

Denna studie undersöker hur utformning av informativa trycksaker uppfattas och värderas utifrån mottagarens perspektiv. Det är en kvalitativ studie med fenomenografisk inriktning och platsen för undersökningen är biblioteket vid Campus Norrköping, Linköpings Universitet. Studien har undersökt om enhetlighet är ett verktyg värt att implementera i bibliotekets informationsmaterial. Ett utvalt antal lättillgängliga skyltar har fått en omdesign utifrån universitetets grafiska profil och efter riktlinjer inom informationsdesign. Studenter som vistats i bibliotekets lokaler har fått ge sina åsikter och resonemang kring originalskyltar och omdesign för att få reda på vad de värdesätter i utformning av information de möter regelbundet.

Bakgrund: Ledarskap har sedan en lång tid tillbaka varit en viktig aspekt för att nå tillväxt inom organisationer och för att få medarbetarna att prestera. Just ledarskapet belyser flera viktiga aspekter i arbetslivet för att skapa en relation mellan ledaren och dess medarbetare. Jag har med bakgrund av detta intresserat mig för viktiga aspekter för att uppnå ett bra ledarskap som leder medarbetare och organisationer mot tillväxt.Forskningsfråga: För denna uppsats lyder forskningsfrågan som följande:Hur ser ledare på ledarskapets påverkan i en organisation?Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga viktiga element och egenskaper hos en ledare för att se vilka framgångsfaktorer som är krävs för ett bra ledarskap. Ambitionerna är att genom empiri och intervjuer få fram en bra ledarskapsteori för att leda medarbetare och organisationer mot framgång.Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer har skett med tre stycken framgångsrika ledare från olika branscher samt med olika bakgrund.Resultat, slutsatser: Med syftet till grund har jag kartlagt olika framgångsfaktorer i ett gott ledarskap. Dessa är tydlighet, kommunikation, tillit, motivation och delaktighet och de utgör grundstenarna för ett lyckat ledarskap gentemot medarbetare och organisation. Framgångsfaktorerna är sammankopplade och ligger till grund för varandra.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad inblick utifrån verksamma förskollärares och barnskötares perspektiv gällande arbetet med språkanpassning i förskolan. Vi har inspirerats av Vygotskijs sociokulturella teori i vår studie och genomfört en enkätundersökning med förskolepersonal från två förskolor och från en grupp på facebook. Observationer har också genomförts i två olika förskolor, för att se hur förskolepersonalen förhåller sig till arbetet med språkanpassning i praktiken. Resultatet visar att förskolepersonalen arbetar med att utveckla och utmana barns språk på ett varierat sätt, med material, bildstöd, teckenstöd, dialoger m.m. Slutsatsen är att språket är en viktig del av förskolans verksamhet som sker i alla situationer och att språket utvecklas i relationer och i samspel med andra.

Syftet med studien var att öka kunskapen om pedagogik som används på gruppboenden med LSS (SFS 1993:387) och hur det karaktäriseras i arbetet. Utifrån detta gjordes en kvalitativ intervjustudie med fem personal som arbetar på ett gruppboende inom LSS, Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Resultatet visade att lärande och utveckling för brukarna var i fokus, och metoder som användes var framförallt stegvisa och anpassade efter individen. I diskussionen visade det sig att det till stor del stämde in på tidigare forsknings resultat. Studien visade att det är viktigt att arbeta pedagogiskt med brukarna och att använda metoder som är individanpassade. / <p>Betygsdatum 2019-08-19</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka om eleverna tycker att en god lärar- /elevrelation kan ha betydelse för arbetet i slöjden. Vi vill också veta hur eleverna tycker att lärarna ska göra för att bäst bygga upp en relation med eleverna. Det finns skolledare som menar att just den relationsbyggande delen är den som varit det huvudsakliga problemet för lärare som haft det svårt att lyckats på deras skolor (Aspelin, 2018, s. 19). Intervjuerna har gjorts i årskurs åtta och nio i grupper om tre.Utifrån en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer hållits med 18 elever fördelade på sex fokusgrupper. Eleverna valdes ut utifrån förmåga att kunna diskutera i grupp. Efter en tematisk innehållsanalys visar resultatet att en god relation med sin lärare är väldigt viktigt för eleverna, ibland även avgörande för att de ska gå på lektionen. Vi hittade även många likheter med Hirsh (2020) forskning om det relationella ledarskapet i klassrummet, bland annat känslan av uppskattning när en lärare visar omtanke och till exempel frågar vad eleven gjort i helgen.Under intervjuerna visar det sig att eleverna även tycker att en bra lärare ska kunna se till att det är ordning och reda på lektionerna samt visa att det är den som bestämmer i klassrummet. I vidare forskning skulle vi vilja se hur pass viktig relationsbiten är för elevernas utbildning, om det till och med skulle behövas en kurs inom ämnet i framtida lärarutbildning.