En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativa förmågor och färdigheter i matematik. Tidigare studier visar att det finns många orsaker till att elever hamnar i matematiksvårigheter. I den här studien som har en kvalitativ metodansats undersöker jag speciallärarnas uppfattningar om framgångsfaktorer för elevers lärande i matematik. Utifrån deras erfarenheter kring matematiksvårigheter och deras kunskap om preventioner och interventioner i matematik görs en jämförelse med forskningen i det aktuella området. I studien kartläggs vilka faktorer som kan underlätta alla elevers lärande i matematik utifrån ett relationellt-och sociokulturellt perspektiv på lärande eftersom det är väsentligt att undervisningen organiseras och utgår från elevers lärande och behov. Utifrån det empiriska materialet har jag gjort en tematisk analys där jag har funnit följande underrubriker: Undervisning, Arbetsminne, Självkänsla, Engagerande undervisning, Artefakt, Synliggöra elevers lärande, Anpassningar för lärande, Intensivundervisning, Alternativa hjälpmedel, Elevaktiv undervisning, Kollegialt lärande samt Engagerade lärare. Matematikundervisningens betydelse kommer fram som ett genomgående tema i alla delar. Det är i undervisningen svårigheterna uppstår i matematik men det är även där det finns möjligheter för eleverna att lyckas med sitt lärande i matematik. Det är centralt att det finns arbetssätt som underlättar lärande men framför allt visar studien att den enskilda framgångsfaktorn för elevers lärande i matematik är en skicklig matematiklärare.

Syftet med uppsatsen var att identifiera de utmaningar och möjligheter en högstadielärare möter vid undervisning av nyanlända elever. Datainsamlingen gjordes med öppna intervjuer då syftet var att undersöka pedagogernas uppfattningar och erfarenheter från sitt arbete med denna grupp elever. För att öka tillförlitligheten av studien jämförs resultatet av intervjuerna med skolinspektionens tidigare granskningar inom området. De intervjuade lärarna ger uttryck för att det råder omfattande resursbrister vid undervisningen av nyanlända. Förberedelseklassernas storlek och särskilda förutsättningar beskrivs förhindra en individanpassad utbildning. Resultat tyder liksom skolinspektionens tidigare granskningar på att enskilda eldsjälar får axla ett betydande ansvar för de nyanländas undervisning. Studien liksom tidigare forskning visar på vikten av att öppet möta elevernas kulturella bakgrund och knyta undervisningen till elevernas kultur. Kulturskillnaderna beskrivs också av lärarna som en utmaning vilken kan ge upphov till konflikter eller pedagogiska misslyckanden. Informanterna betonar vidare vikten av att skapa goda relationer till de nyanlända eleverna, vilket även lyfts som en framgångsfaktor av exempelvis Rodell Olgaç. Ett antal enkla metoder för att skapa sådana relationer med nyanlända identifieras, såsom att lära sig några ord på elevernas modersmål. De särskilda åtgärderna för nyanlända, prioriterad timplan och förberedelseklass, framträder såsom i huvudsak ändamålsenliga verktyg för att främja elevernas språkutveckling, men vara mindre väl anpassade när eleverna är i behov av stöd i andra ämnen än svenska. I tidigare forskning inom området tvåspråkighet framhålls vikten av modersmåls­undervisning för de nyanlända elevernas lärande, samtidigt som det framkommer att en stor del av de nyanlända inte erbjuds sådan undervisning. Höga förväntningar på eleverna, flexibilitet och kompetens inom området flerspråkighet återkommer som framgångsfaktorer. Genomgående framgår också att en gedigen kunskap om styrdokumenten är av betydelse för en framgångsrik undervisning av nyanlända.

No description available.

Både offentlig sektor, privata företag och ideella föreningar bedriver idag en stor del av sitt utvecklingsarbete i projektform. För många av dessa är också målsättningen att projekten ska leva vidare och bli en ny verksamhet eller integreras i den befintliga. I den här uppsatsen studeras en organisation som gått från att vara ett projekt till att bli en permanent verksamhet samt hur projektprocessen har sett ut. Organisationen jag valde att studera har finansierat sitt projekt genom externa projektbidrag. Jag ville studera i vilken grad olika framgångsfaktorer, som identifierats i litteraturen, kunde vara giltiga för det undersökta projekter. Jag har baserat min empiri på kvalitativa intervjuer. Utöver intervjuerna har jag gjort litteraturstudier samt tagit del av organisationens interna och externa material. De tydligaste framgångsfaktorer som kunnat identifieras är tillgången till egen lokal för verksamheten, ett starkt brukarperspektiv och en stark projektledning. Trots goda förutsättningar har organisationen kämpat för att få verksamheten att överleva genom att ständigt bedriva nya projekt. Projekten har för organisationen blivit en överlevnadsstrategi.

The aim of the study is on basis of Peters and Waterman’s factor of success, to examine the successful companies, Ericsson and Huawei, and to analyze the R&D and positioning strategies of the companies. To accomplish the study we have used a case study using interviews and annual reports to collect data. Three persons have been interviewed, two from Ericsson and one from Huawei. All annual reports from the year 2004 until 2011 have been reviewed. Our finding is that Ericsson and Huawei do not, according to Peters and Waterman’s model, fulfill all factors of success and their R&D strategy varies depending on the situation and which knowledge the company already possesses and needs. Both of the companies implement Cost Leadership and Differentiation as positioning strategies.

Syftet med denna undersökning är att studera vilka faktorer som är viktiga för att ungdomsbehandling på institutioner ska få ett önskvärt resultat. Majoriteten av alla institutionsplaceringar misslyckas, men i denna undersökning studeras hur det kommer sig att vissa institutionsplaceringar faktiskt når ett önskat resultat. Genom kvalitativa intervjuer med fem ungdomar, alla med erfarenhet av lyckade behandlingsresultat, lyfts framgångs- och skyddsfaktorer fram. Dessa ungdomar har varit placerade på institution med anledning av asociala beteenden såsom missbruk, kriminalitet och våld och samtliga har genomgått en livsstilsförändring. Undersökningen intresserar sig för vilka faktorer som leder till framgång och studien utgår från ett salutogent perspektiv. Den teoretiska ansatsen tas främst utifrån Antonovskys teori om KASAM, men även utifrån teorier om coping. Informanternas berättelser analyseras med hjälp av denna teoretiska referensram samt utifrån tidigare forskning. Resultatet visar att vissa faktorer är viktiga för att tillgodogöra sig och fullfölja behandlingen medan andra faktorer är viktiga för att bibehålla en beteende- och livsstilsförändring.  Faktorer och teman som framskrider som särskilt betydelsefulla utifrån informanternas berättelser är motivation, aktörskap och motståndskraft. Avslutningsvis förs en diskussion kring vilka fördelar ett salutogent perspektiv har för behandlingsarbetet i praktiken. Att alstra framgång istället för att undvika misslyckande är en av studiens viktigaste slutsatser

Denna uppsats utgår från en fallstudie av ett företag som arbetar med IT-distribution. Studiens syfte var att genom undersökningar av tre nivåer av kultur kartlägga och undersöka vad som kännetecknar företagskulturen. Detta gjordes genom intervjuer med företagets ledning, dokumentgranskning och observationer.Utifrån denna kartläggning analyserades resultatet utifrån Edgar Scheins tre nivåer för kultur. Dessa tre nivåer kan liknas vid en pyramid där grundläggande antaganden utgör pyramidens bas, uttalade värderingar befinner sig i mitten av pyramiden och artefakter bildar pyramidens topp. Därefter undersöktes det hur företagets kultur kunde relateras till Daniel R. Denison och Aneil K. Mishras fyra faktorer som kan kopplas till framgång. Dessa faktorer är anpassningsförmåga, mål, engagemang och samstämmighet. Med hjälp av Scheins tre nivåer av kultur och Denison och Mishras framgångsfaktorer analyserades även vad i företagskulturen som kunde anses främja eller motverka framgång.Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex personer ur företagets ledning. Resultatet av studien visar att företaget kännetecknas av en hög hastighet i allt de gör men även att en splittring är tydlig mellan företagets olika delar. Denna splittring har sin grund i företagets ledarskap och en otydlighet i detta. Det blir även tydligt hur viktig en organisations ledare är som kulturbärare. Dessutom tydliggörs att företaget både har styrkor och svagheter kopplade till dess företagskultur och de möjligheter att uppnå framgång denna kan bidra till. Företaget har på vissa områden en mycket god förmåga till anpassning. Trots detta fanns brister inom andra, till anpassning relaterade områden och även inom de övriga faktorerna. Om uppmärksamhet riktades mot dessa brister skulle företaget förbättra sina möjligheter att anpassa sig och stärka sin position i samband med snabba svängningar på marknaden.

In 2005 over 48 000 senior citizens fell so badly that the needed medical care and almost 1200 of them died. This makes falls in the elderly one of our biggest public health problems. Research in this area is extensive and although we know what causes a fall and how we in theory should work to prevent their occurrence, this is a problem that is increasing. There seems to be a gap between research and practice, and research into why this gap occurs is very narrow. The purpose of this study was to identify success factors with fall prevention from a staff- perspective. A project about falls in elderly was used as a base for this study. The study was qualitative in nature and had a descriptive design. Data were collected through semi-structured interviews and a total of five respondents participated in the study. Data were analyzed based on a qualitative content analysis. The results showed that the influence and participation were two factors that were important to respondents. Furthermore, the results also showed that factors such as education, production of material and group dynamics was important for the work. The analysis also identified two threats against the preventive work which were fear of new things and a lack of follow-up.

Success is something different for every organisation and Business Intelligence can be a tool to achieve success. Today big data is everywhere and organisations are starting to use these data and transform it to information. Information has always been valuable and from an organisational view now more than ever. Transforming data into information is critical, due to the fact that it’s a lot of data to consider. To acquire information, visualization of data may be useful. Dashboards can help in the process but it isn’t an easy task.  Instead of putting focus on the problem and the underlying factors, this study intends to investigate the success factors that can be the base for the use of a successful dashboard as a Business Intelligence tool. Previous research shows that there is no legitimate framework for success factors in Business Intelligence tools and dashboards. Through a qualitative approach and semi-structured interviews, we examine what users perceive as the most important factors for a successful dashboard. This is done with a Business Intelligence focus. The study shows that the major success factors when using a dashboard is purpose, data quality, organisational knowledge and context. These factors will hopefully lead to success when using a dashboard.

This study investigates how assistive technology tools are used in the classroom by students in reading and writing disabilities in the school years immediately prior to moving to gymnasium. Through observations and interviews with two students and two teachers this study also considers if the use of these tools can lead to increased accessibility and goal fulfilment, and whether these elements are prerequisites for success. The result shows that the students use laptops in the classroom, primarily for writing longer texts, and that in order to be successful, an early start, equipment, time and positive attitudes towards the tools are important. The students use the tools in the classroom, but they have very different feelings about how included they are in the class. The participants see a clear link between the use of assistive technology tools and increased goal fulfilment.