<p>Our main purpose with this paper was to figure out what makes a magazine successful. We wanted to analyze and examine factors of success for magazines, with a focus on music magazines, from a marketing perspective. Also, we wanted to see specific factors of success for the music magazine Groove. To do this, we interviewed seven people from different areas within the business with different kinds of expertise. We interviewed two people from Groove Magazine, two people from other music magazines and in addition to this, two people from a grand publishing company and also one person from a soccer magazine. All of the interviews were made with a qualitative character and our purpose was to get the business point of view, rather than the readers. In our conclusions we could see four major factors of success for all magazines, including music magazines and Groove. The first one was the passion and devotion that the people behind a magazine must have. Also, the quality of the magazines’ design, layout and content is of high importance. The Internet has become another important factor because of the on-going globalization we live in today. The last major factor is the fact that a magazine must create some kind of common ground for their readers to be able to interact within, and also have a connection with them themselves.</p>

The success of large infrastructure projects is of importance for the development of society. This type of project has furthermore an inherent complexity and is hence difficult to implement successfully. This thesis investigates and analyses success in large infrastructure projects together with characteristics for successful infrastructure projects. The aim of the study is to understand what constitutes a successful infrastructure project, identify success factors for infrastructure projects and to study how companies should work with these factors to create successful projects. To fulfil the purpose of the thesis, a comparative case study of two similar infrastructure projects in a consulting company is conducted. The empirical base for the thesis is data from qualitative interviews together with the critical incident technique. The results show that expectations are a crucial part of what success means in these projects and met expectations from all stakeholders is what constitutes a successful project. This thesis identifies five success factors which are: leadership and management, planning, resources and resource allocation, feedback and reflection and also cooperation and dialogue.  Furthermore, the result shows that the best way to work with these factors is by using an iterative approach. Finally, this study indicates that iterative practices in large infrastructure projects is beneficial and future research should examine how the implementation of these practices can and should be done in practice.

Kooperativt lärande är en arbetsform där samarbetet mellan elever står i fokus, vilket bland annat innebär att eleverna stöttar och uppmuntrar varandra till lärande och tar ansvar för varandras lärande. Det är ett gemensamt lärande som ska utveckla kunskapsmässiga och sociala förmågor där läraren strukturerar och organiserar hur interaktionen ska fullbordas.  Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad kooperativt lärande har för effekt på elevers inlärning i svenskundervisningen och vilka faktorer som är framgångsrika och utmanande med arbetssättet, samt vilka för- och nackdelar som beskrivs med det. En kvalitativ innehållsanalys är utförd där intervjuer har genomförts med fyra lågstadielärare. Resultatet visar att kooperativt lärande utvecklar elevernas samarbetsförmågor, stärker dem i att framföra åsikter samt främjar språkutvecklingen. Eleverna utvecklar även ett ansvar för sin egen inlärning och klasskamraternas, när arbetssättet bygger på ett gemensamt lärande med den sociokulturella teorin som grund. De utmaningar som framhävs är när eleverna har samarbetssvårigheter och när par- och gruppindelningar blir för ojämna. Kooperativt lärande används genomgående i undervisningen då man anser att detta arbetssätt utvecklar elevernas förmågor bland annat genom ökat ansvar, delaktighet, utvecklande av samarbetsförmågor och förhöjd elevaktivitet. Lärarens viktiga roll i det kooperativa klassrummet är även något som visar sig spela en avgörande roll för om arbetssättet är framgångsrikt eller inte.

Specialpedagogiska skolmyndighetens kartläggning (2018) visade att elever med språkstörning nådde kunskapskraven i begränsad omfattning i grundskolan. Denna studie belyser därför tidigare forskning kring framgångsfaktorer i undervisningen för elever med språkstörning. Mot den bakgrunden är syftet att undersöka i vilken utsträckning framgångsfaktorerna används i skolan samt om användandet skiljer sig åt mellan olika yrkeskategorier. En kvantitativ metod användes och datainsamlingen gjordes med hjälp av en digital enkätundersökning. Resultatet visade att flera framgångsfaktorer användes mer än andra som inte användes i lika stor utsträckning eller inte alls. Pedagoger framhöll även behov av mer kunskap kring språkstörning. Sammanfattningsvis visar studien att framgångsfaktorerna används till viss del, men att det fortfarande saknas en del för att undervisningen ska ses som framgångsrik. Det behövs därför fortfarande mer kunskap om språkstörning i skolan.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka erfarenheter det finns rörande samverkan med grundskolan enligt föräldrar till elever med ADHD eller AST alternativt ADHD och AST. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsteori. Till studien har en kvalitativ ansats valts. Totalt har åtta föräldrar intervjuats och deras utsagor har analyserat tematiskt enligt Braun och Clarkes analysmetod. Analysen mynnade ut i ett resultat som sammanfattas i tre huvudteman: barnens skolgång, ansvar för samverkan och möjligheter samt hinder för samverkan. Slutsatsen som kan dras från resultaten är att föräldrarna beskriver sina barns skolgång som instabil. Det innebär att även om barnets skolgång fungerar kan det upphöra vid byte av lärare eller vid stadieövergång. Med anledning av detta ser föräldrarna samverkan som en förutsättning för att skolgången för deras barn ska vara fungerande. Därtill menar föräldrarna att det är skolan som ansvarar för att upprätta en samverkan med dem och att de förväntar sig att skolan förhåller sig professionellt i detta. Däremot är föräldrarnas erfarenheter att skolan brister i detta ansvar och att de därför själva blir nödgade att driva på för att upprätta en samverkan. För att en god samverkan ska uppstå beskriver föräldrarna bland annat att en relation måste konstrueras mellan deras barn och barnens lärare. Att föräldrarna och deras barn görs delaktiga i beslut som rör stödinsatser är också något som nämns som kan främja en samverkan. Slutligen berättar föräldrarna att de önskar att all kommunikation mellan dem och skolan ska bära på en strävan att gemensamt konstruera strategier som kan skapa en fungerande skolgång för deras barn.

No description available.

Sammanfattning Ett affärssystem kan ses som ett standardiserat, verksamhetsöverskridande systemstöd. Införandet av affärssystem har stora inverkningar på organisationen och är komplext, resurs- och tidskrävande. Det är många faktorer att ta hänsyn till, vilket resulterar i att flera systeminföranden misslyckas. Kontentan av ett misslyckande kan innebära stora förluster för organisationen och i värsta fall leda till konkurs.   Uppsatsens syfte har varit att rekonstruera framgångsfaktorer med processkartläggning vid ett systeminförande. Den har en kvalitativ ansats som är baserad på intervjuer med personer i tre olika yrkesroller. Uppsatsen ska med sina slutsatser underlätta genomförandet av framtida systeminföranden.   Fallstudien visar på att definierade verksamhetsprocesser kan synliggöra och tydliggöra informationsflöden, data och funktioner i systemprocesser som behövs för att stödja verksamhet och ställa krav på och underlätta val av affärssystem. Strömlinjeformade affärs- och systemprocesser resulterade i att organisationen kunde rationalisera och få ökad produktivitet. Förändringsarbetet underlättades genom att låta användarna vara med vid kartläggningen av processerna. Att skapa en helhetsbild över organisationen gav insikt för hur den såg ut samt ökade acceptansen för det nya affärssystemet. Drivkraften som detta medförde, var att den anställde blev mer motiverad, eftersom den ville se kartläggningen gå i uppfyllelse. Genom att förankra systeminförandet kunde ledningen enklare införa det nya affärssystemet, eftersom användaracceptansen var högre. Processkartläggningen gav dessutom beslutsunderlag för att avgöra om det var verksamhetsprocesser, systemprocesser, eller båda delarna som behövde anpassas. Genom att använda sig av processkartläggning inför ett systeminförande kunde fallföretaget öka chanserna för att lyckas, eftersom organisationen gemensamt kartlade vilka processer i verksamheten som affärssystemet skulle stödja. Därav är rekommendationen att använda processkartläggning som ett verktyg inför ett systeminförande, eftersom detta visat sig skapa många positiva effekter.

Införandet av affärssystem är en komplex process. Att framgångsrikt införa ett affärssystem har länge varit en utmaning för organisationer eftersom flera olika faktorer, verksamhetsprocesser och aktörer är involverade. Att sammanställa en prioriteringslista över kritiska framgångsfaktorer kan vara ett sätt för organisationer att förbereda sig inför införandet. En prioriteringslista kan hjälpa de involverade aktörerna att få en inblick i vad som bör fokuseras på för att uppnå ett framgångsrikt införande. En prioriteringslista kan också öka förståelsen för de likheter och skillnader som finns i prioriteringen av framgångsfaktorer mellan de tre organisationsnivåerna i nivåmodellen. Tidigare prioriteringslistor har dock enbart sammanställts av ledningen på affärsutvecklingsnivån och saknar därmed perspektiv och synsätt från anställda på verksamhets- och systemutvecklingsnivån.  Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att beskriva och förklara likheter och skillnader i prioriteringen av kritiska framgångsfaktorer på olika organisatoriska nivåer vid införande av affärssystem. Vid utförandet av denna studie har en litteraturstudie genomförts, vilken sammanfattas i en analysmodell. Denna analysmodell har utgjort grunden för den semistrukturerade intervjuguiden som använts för att insamla empiriska primärdata med hjälp av en fallstudie. En kvalitativ forskningsmetod har således tillämpats i denna studie. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts och dessa intervjuer har sedan analyserats och jämförts med teori och tidigare studier.  Denna studies viktigaste slutsatser är: De största likheterna i prioriteringen återfinns mellan verksamhets- och systemutvecklingsnivån. De största skillnaderna i prioriteringen återfinns mellan affärsutvecklingsnivån och övriga två organisationsnivåer. Respondenternas anledningar bakom vald prioritering skilde sig åt. Respondenterna på affärsutvecklingsnivån angav tydlighet och budgettänk. Respondenterna på verksamhetsutvecklingsnivån angav kompetens och en betoning på det operativa arbetet. Respondenterna på systemutvecklingsnivån angav teknisk grund samt att prioriteringslistan representerar systemutvecklingsnivån. Studiens samtliga respondenter menar också att det är av stor vikt att involvera aktörer från de tre organisationsnivåerna i sammanställningen av en prioriteringslista. Respondenterna 2, 3, 4 och 6 menar att involveringen av aktörer från olika organisationsnivåer kan öka sannolikheten att inga behov missas eller förbises.

Studien undersöker vilka framgångsfaktorer specialpedagoger identifierar på organisations-, grupp- och individnivå i arbetet med elever som befinner sig i gränslandet, för att eleverna ska nå sin fulla potential och bibehålla lusten att lära. Studien vilar på en kvalitativ metodansats vilken bygger på semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger. Specialpedagogerna identifierar framgångsfaktorer på samtliga nivåer, där inkludering genomsyrar alla nivåerna. Åldersintegrerade klasser/grupper, individuella stödinsatser, samverkan är andra exempel på framgångsfaktorer som underlättar på organisationsnivå.  På gruppnivå tillkommer ett tillåtande referensram., tolerant och tryggt klimat och på individnivå beskrivs individuella anpassningar, särskilt stöd, dialog och motivation som viktiga framgångsfaktorer. Studiens empiri ställs i förhållande till Gerrbos (2012) identifierade framgångsfaktorer för elever i behov av särskilt stöd, vilken också fungerar som studiens teoretiska

Dagens samhälle ställer allt högre krav på kvalitet och miljö, dessa ställer i sin tur krav på marknaden. Därför behövs företag utvecklas och arbeta med ständiga förbättringar för att möta dessa krav. Ett enkelt sätt för att kunna svara mot kraven är att börja arbeta med ISO standarder. Detta används sen som ett verktyg för att kunna kontrollera och styra sitt kvalitetsarbete. Problemet med mindre företag är oftast kostnadsaspekten och kraven från leverantörer och kunder. Det finns olika kvalitetsledningssystem men det mesta kända är ISO 9000, som utgår från åtta ledningsprinciper. Dessa används som hjälp för att kunna styra och förbättra processerna i systemet och fortsätta att arbeta med ständiga förbättringar. Dessa är inga krav utan bara en ledstjärna för att se om organisationen är på rätt väg. Däremot om organisationen skall bli certifierad måste den uppfylla ISO 9001 kraven. Detta arbete ger en inblick på hur ett litet eller medelstort företag skulle kunna gå tillväga för att påbörja sitt arbete med ett kvalitets- och ledningssystem och på sikt även bli certifierade. Vidare kommer arbetet beskriva ta upp teori kopplat till ISO 9000 och vad som ett företag behöver tänka på vid ett införande av ett sådant system.