Lagen om offentlig upphandling reglerar sedan 1994 hur upphandlingar i offentliga sammanhang ska genomföras. Syftet med lagen är att konkurrensutsätta marknader och förhindra att skattemedel används på ett otillbörligt sätt. En konsekvens av lagen är att offentligt upphandlande myndigheter tenderar att lägga stor vikt vid priset och kostnader istället för att väga in faktorer som till exempel kvalitet. Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur olika delar i upphandlingsprocessen påverkar kvaliteten på de tjänster som upphandlas. Undersökningen har genomförts som en fallstudie av en kommunal förvaltning i Sverige. Den viktigaste informationskällan i undersökningen har varit intervjuer vilka har skett med anställda på enheten, leverantörer i anslutning till studerade verksamhetsområden samt även med ett antal personer från liknande kommunala verksamheter. I undersökningen har ett flödesschema tagits fram i vilken upphandlingsprocessens olika aktiviteter synliggörs. Utifrån den litteraturstudie som ligger till grund för undersökningen har fyra av dessa aktiviteter; bakgrundsarbete, framtagning av förfrågningsunderlag, uppföljning och utvärdering, identifierats som de aktiviteter där det finns störst möjlighet att påverka kvaliteten på det som upphandlas. Utifrån de intervjuer som genomförts har olika problem och aspekter identifierats som utgör ett hinder för att beställaren inte erhåller god kvalitet på det som upphandlas. Undersökningen synliggör därmed vanliga problem som finns hos upphandlande myndigheter och ger rekommendationer för hur en beställare kan hantera och förhindra dessa. Första rekommendationen som undersökningen leder fram till är att beställaren bör investera i rätt kompetens. Det har visat sig att det finns en osäkerhet i hur beställaren i vissa avseenden ska formulera sig i förfrågningsunderlaget vilket leder till kvalitetsbristkostnader. Att investera i rätt kompetens lönar sig därför i längden i form av minskade kvalitetsbrist-kostnader. Nästa rekommendation är att införa ett system för avtalshantering som ser till att framtagning av förfrågningsunderlag påbörjas i tid. Den tidsbrist som annars uppstår leder till att krav och formuleringar inte hinner arbetas igenom ordentligt vilket också leder till kvalitetsbristkostnader. Det är också viktigt att formulera tydliga krav efter kundens behov. Dels för att inte lämna utrymme åt leverantören för egna tolkningar som de kan vända till sin fördel och beställarens nackdel men också för att få så nöjda medborgare som möjligt. Detta skulle kunna göras genom att ha så kallade samrådsmöten med medborgarna. Avsätta resurser för uppföljning är något beställaren måste göra för att säkerställa att de får det de betalar för. Att inte följa upp avtalen innebär att LOU undermineras och att oseriösa aktörer gynnas. Att införa mål- och bonusrelaterade ersättningssystem för leverantören är ett sätt att öka incitamenten för denne att leverera en högre kvalitet. Det är också viktigt att beställaren har en god dialog med leverantören för att skapa en ansvarskänsla och bygga upp en respekt för varandras verksamheter. Slutligen rekommenderas beställaren att arbeta enligt ett kvalitetsledningssystem för att integrera och strukturera upp rutiner och kvalitetsarbete i organisationen.

Förskolans läroplan kräver att förskolan dokumenterar och systematiskt utvecklar verksamheten. Med anledning av att pedagogisk dokumentation kan ses som svårhanterligt, tidskrävande och att den kan hanteras och tolkas på skilda sätt, uppkom intresset för att studera området. Studien är gjord med en kvalitativ metod, där det skett intervjuer på åtta skilda förskolor, drivna i olika regi, för att få en bredare syn kring hur pedagogisk dokumentation kan användas. Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare med hjälp av pedagogisk dokumentation kan synliggöra barns lärprocesser samt hur förskolans verksamhet kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation som arbetssätt. Resultatet visar att barns lärprocesser synliggörs på flera skilda vis samt att verksamhetsutveckling kan ske genom att reflektera kring material som rör barns lärprocesser, samt förskolors miljöer och personalens förhållningssätt. Intervjumaterialet är sorterat i tre huvudteman med underliggande kategorier. Innehållet analyseras sedan utifrån forskningsfrågorna och ett onto-epistemologiskt teoretiskt perspektiv. Slutsatsen är att pedagogisk dokumentation är ett väl fungerande arbetssätt för att synliggöra barns lärprocesser samt för att kvalitetssäkra verksamhetens utveckling. Dock krävs det att det finns tid för reflektion och analys. Handledning och att personalen får kompetensutveckling inom pedagogisk dokumentation är nästan en förutsättning.

Pedagogisk dokumentation är en central del för alla verksamma förskollärare i den dagliga verksamheten. Denna studies syfte är att förstå på vilka sätt begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas. Genom detta synliggörs det eventuella behovet av en ökad tydlighet för att den praktiska verksamheten skall gå att genomföra. Åtta pedagoger intervjuas om deras individuella tolkningar av det aktuella begreppet där svaren ligger till grund för en fenomenologisk analys i vilken pedagogernas svar utan värdering kopplas till forskningsgenomgången. Forskningen såväl som studiens resultat synliggör olika dilemman som dokumentationsarbetet medför då pedagoger söker efter fungerande metoder. Studiens resultat visar ytterligare att pedagogerna i huvudsak tolkar det aktuella begreppet som dokumentation av barns utveckling och att verksamhetsutvecklingen därför hamnar i skymundan.

Br. Svensson Skog var tidigare specialiserade på drivning. De senaste åren ha de försökt lösa branschens problem. Företaget har breddat sin verksamhet till att omfatta planering, avverkning, skogsvård, träbränsle samt virkesköp och skoglig rådgivning. Ett helhetskoncept har utformats och företagets utveckling är därför intressant att studera. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur br. Svensson Skogs nya affärskoncept fungerar idag och vilka utvecklingsmöjligheter konceptet har. Vidare är syftet att undersöka hur personalen upplevt denna förändring och hur deras arbetssituation ser ut idag, samt hur arbetsorganisationen ser ut och vilka utvecklingsmöjligheter det finns. Följande tre problemformuleringar utreds. Har Br. Svensson Skog ökat sin konkurrensförmåga och lönsamhet jämfört med ett entreprenadföretag som är enbart arbetar med drivning? Är Br. Svensson Skog mindre sårbart jämfört med ett entreprenadföretag som enbart arbetar med drivning? Kan denna breddning av verksamheten göra skogsarbetet mer attraktivt för de anställda? Sekundärdata har studerats till rapportens teoridel. Sekundärdata har bestått av litteratur och rapporter inom det aktuella området. Rapportens resultatdel har tagits fram med hjälp utav primärdata, och dess två tekniker enkät och intervju. Undersökningen visar att företaget ökat sin konkurrensförmåga, men inte sin lönsamhet. Vidare anser författaren att Br. Svensson Skog är mindre sårbart och att de genom sin företagsförändring gjort skogsarbetet mer attraktivt.

Abstract: Denna studie belyser försörjningsstödet i Malmö Stad ur ett personalperspektiv. Studiens frågeställningar är: Vad som en gång fick handläggarna att söka sig till att arbeta inom försörjningsstödet? Vilka deras drivkrafter idag är då de arbetar i verksamheten? Vad som skulle få dem att vilja stanna kvar på sina respektive tjänster? Studien är en kvalitativ undersökning där 16 stycken handläggare inom försörjningsstödet fördelade på samtliga 10 stadsdelsförvaltningars enheter för försörjningsstöd är representerade. Syftet med studien är att lyfta fram handläggarnas röster. Dessa resultat kan vidare användas som ett verktyg vilket jag valt att definiera delaktighet för att framförallt kunna verksamhetsutveckla försörjningsstödet med fokus på stabil personalkontinuitet. Det vill säga att lyssna till handläggarnas åsikter vad som skulle få dem att vilja vara kvar på sina tjänster. Jag har i min studie kommit fram till att försörjningsstödet har ett oförtjänt dåligt ryckte som arbetsplats vilket givit dess lågstatusstämpel inom socialtjänsten. Handläggarna beskrev att redan under utbildningen florerade att försörjningsstödet inte var något roligt arbete och definitivt inte ett socialt arbete. Detta dementerar de tillfrågade handläggarna med det skarpaste och menar att det är jätteroliga arbetsuppgifter och mycket socialt arbete. Handläggarna erhöll jobben vanligast genom att man tidigare haft praktik samt sommarjobb inom verksamheten och en vanlig förekommande drivkraft var att det är så roligt att hjälpa människor att bli självförsörjande. Det sociala arbetet beskrevs som den mest intressanta arbetsuppgiften. Den trevliga arbetsmiljön tillsammans med kollegor och närmaste chef var också en stark drivkraft hos många då man idag arbetar inom försörjningsstödet. Vad som sedan stod överst på önskelistan för att arbetssituationen även i framtiden skall vara lockande så efterfrågades mer kompetensutveckling, inte fler ärenden per handläggare, högre lön vilken skall motsvara det krävande arbetet samt de risker som finns med jobbet. Dessutom är den trevliga arbetsmiljön med kollegor och närmaste chef något man värdesätter högt vilket inte får förändras.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare talar om pedagogisk dokumentation i relation till verksamhetens utveckling. Studiens frågeställningar var; Vilka variationer av förhållningssätt gentemot pedagogisk dokumentation kommer till uttryck i förskollärares samtal? samt Hur samtalar förskollärare om den pedagogiska dokumentationens möjligheter eller hinder till att utveckla verksamheten? Den teoretiska utgångspunkten var socialkonstruktionism meddiskurspsykologisk metodologi för att analysera kommunikationen. Fem intervjuer genomfördes med förskollärare från olika förskolor. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning. I resultatet framkommer flertalet variationer av förhållningssätt till pedagogisk dokumentation. Beroende på vilket förhållningssätt förskollärarna har konstrueras arbetet med pedagogisk dokumentation på olika sätt med olika syften. Det framkommer även att det ses som ett utvärderande verktyg men som samtidigt innebär många utmaningar och svårigheter. Dessa utmaningar och svårigheter kan bli till hinder för att pedagogisk dokumentation ska bidra med en utveckling av verksamheten.

No description available.

<p>Att förstå hur kunskap kan användas och utvecklas är viktigt för alla som arbetar med kunskapsutveckling. Detta gäller inte minst forskare som ofta hoppas och tror att deras forskningsresultat på något sätt kommer att bidraga till samhällets utveckling. Mitt arbete har fokuserat hur verksamhetskonsulter kan utveckla och anpassa yrkesinriktad praktisk kunskap genom att samarbeta med forskare och verksamhetskonsult från andra discipliner.</p><p>Mycket av den kunskap som forskare inom informationssystemutveckling utvecklar är tänkt att i slutändan användas av praktiker som dagligen arbetar med de frågor vi behandlar i våra forskningsprojekt. Därför känns det både viktigt och naturligt att utveckla kunskap som gör att vi bättre kan förstå hur systemutvecklare och andra verksamhetskonsulter arbetar. Vi behöver utveckla kunskap om den praktik som verksamhetskonsulter tillhör – dvs vad systemutvecklare och andra verksamhetsutvecklare gör, hur de använder och anpassar olika typer av kunskap som stöd för sitt agerande. Vi måste förstå hur systemutvecklare arbetar och resonerar.</p><p>Ett sätt att få bättre kunskap om den rationalitet som styr verksamhetskonsulters praktik är genom att arbeta med aktiva verksamhetsutvecklare som använder både forskningsbaserad och praktikbaserad kunskap som stöd i sin yrkesutövning. Under tre år har jag observerat och arbetat tillsammans med två verksamhetskonsulter, och har på så sätt utvecklat en ökad förståelse för hur kunskap kan översättas, utvecklas och användas av konsulter som på olika sätt arbetar med verksamhetsutveckling.</p><p>Studiens resultat beskriver och relaterar omständigheter, handlingar och konsekvenser kring verksamhetskonsulters kunskapsutveckling. Kunskap i användning översätts och anpassas till den specifika situationen samt kunskapsanvändarens förförståelse och referensram, vilket också innebär att kunskapen utvecklas och förändras.</p>

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas arbete med matematik i förskolans inomhusmiljö med barn i åldern 4 - 5 år. Utgångspunkt för synliggörande är Lpfö 98/10 mål och uttrycksformer i matematik. Förhoppningen är att resultatet från undersökningen kan ligga till grund för att utveckla verksamheten. För att nå syftet har följande frågeställningar använts:1. Hur arbetar pedagogerna med barns matematiklärande? Vilket matematikinnehåll? Vilka uttrycksformer?2. I vilka situationer sker pedagogers arbete med matematik? I vilka av de sex vardagssituationerna: barns lek med närvarande pedagog, samling, utgång, ingång, lunch och läsvila?3. Hur ser de verksamma pedagogerna på behov, möjligheter och hinder för att utveckla arbetet med barns matematiklärande?För att få svar på frågeställning 1 och 2 genomfördes strukturerade observationer med hjälp av observationsscheman. Sammanlagt observerades fem avdelningar och på varje avdelning observerades samtliga sex situationer, det vill säga vid 30 tillfällen. Barnen var i åldern 4-5 år och med pedagog menas i undersökningen all personal som arbetade på avdelningarna. För att få svar på den tredje och sista frågeställningen genomfördes kvalitativa intervjuer genom fokusgruppssamtal vilket innebär att samtalet utfördes avdelningsvis med samma fem avdelningar vilka ingick i observationerna.Resultatet visar att pedagoger arbetar med barns matematiklärande i större utsträckning än de själva tror och upplever. Observationerna åskådliggör att de matematiska aktiviteterna räkna och förklara förekommer oftast, följt av lokalisera, mäta och konstruera. Den matematiska aktiviteten leka förekommer sällan. Av de sex undersökta uttrycksformerna dominerar samtal, följt av rörelse, lek/drama, sång/musik, bild/form och dans. Pedagogerna har en önskan om fortbildning i matematik, så att de kan synliggöra matematiklärandet för sig själva, barnen och hela verksamheten. Av resultatet framgår att de matematiska strävansmålen i läroplanen för förskolan inte är helt tydliga för personalen, och att uttrycksformerna inte används fullt ut av pedagogerna i det dagliga arbetet.En slutsats av undersökningens resultat är att pedagogerna behöver ökad kunskap i arbetet med barns matematiklärande samt stöd för att förtydliga och omsätta de olika matematiska strävansmålen i läroplanen för förskolan i verksamheten.

Den problemformulering som denna uppsats har besvarat har varit hur kommunikations-strategin i ett specifikt förändringsarbete kan beskrivas, samt vilka jämförelser som kan gö-ras mellan kommunikationsstrategin och det teoretiska ramverket. Undersökningen i upp-satsen har baserats på en abduktiv ansats med i huvudsak deduktiv inriktning där kvalitativ och kvantitativ data samlats in från de som varit drivande av förändringen, samt de som varit föremål för förändringen. Datan har analyserats utifrån det teoretiska ramverk som varit unikt för undersökningen. De slutsatser som har dragits visar att kommunikationsstra-tegin varit något reaktiv och anpassats efter de individer som varit föremål för förändringen. Jämförelser med det teoretiska ramverket har visat att kommunikation till största del skett genom direkta samtal, i mötesform, att kommunikation använts som ett sätt att förbereda för förändring, samt att möten använts för att kommunicera de rutiner förändringen inneburit.