Att undersöka medarbetarskap innebär att undersöka hur medarbetarna hanterar relationen till sitt arbete, sin arbetsgivare och till sina arbetskamrater. Det finns ett stort intresse i offentlig sektor att undersöka och utvärdera verksamheten. För att göra det använder många kommuner medarbetarenkät som metod. Frågor som väcktes hos mig var om medarbetarenkät är ett bra verktyg för verksamhetsutveckling? Är medarbetarenkät något som min kommun bör införa? För att få en fördjupad förståelse för medarbetarenkäter valde jag att skriva en uppsats om området. Förklaringen till att många företag och organisationer vill genomföra en medarbetarenkät är att den ska fungera som ett avstamp för verksamhetsutveckling. Arbetslivet domineras av ett målrationellt synsätt när det gäller verksamhetsutveckling, vilket innebär att ett i förväg uppställt mål är det centrala för verksamheten. För att uppnå ett framgångsrikt utvecklingsarbete behövs ett alternativ till det målrationella perspektivet, vilket här kallas för reflexivt synsätt. Synsättet har, till skillnad mot det målrationella, sin utgångspunkt i medarbetarnas behov och intressen. Uppsatsens syfte är att belysa medarbetarenkäter i fem kommuner genom att beskriva dess innehåll. Granskningen sker i form av en kvalitativ och kvantitativ analys av existerande medarbetarenkäter. Dessutom belyses undersökningsföretagen som framställt enkäterna varav ett av dessa analyseras djupare. Utifrån syftet formulerades forskningsfrågorna: Vilket innehåll förekommer i ett antal medarbetarenkäter? Vilka värderingar framträder hos de konsultföretag som genomför medarbetarenkäterna? Uppsatsens metod är textanalys med inspiration hämtad från hermeneutiken och dess kritiska perspektiv. I resultatet påvisas att det är stor skillnad i antalet frågor i de olika medarbetarenkäterna. Det framkommer att vissa delområden som till exempel Ledarskap och mål är ett populärt område som har så många som 66 frågor medan området Relation till brukare, elev etc. är mindre populärt med endast 6 frågor. En slutsats som dras efter analysen av undersökningsföretaget Synovate är att kommunen inte endast köper en tjänst där Synovate objektivt framställer och analyserar en enkät. Synovate har tydliga värderingar och synsätt som framgår i texten. Dessa värderingar kan påverka kommunen på olika sätt beroende på vilka värderingar och synsätt de själva har. Ett synsätt som framgår i texten är att Synovate har en målrationell syn på verksamhetsutveckling då de ser medarbetarenkäten som ett medel att nå målen. Ytterligare exempel är att de vill ”göra konkreta avtryck i organisationen” det vill säga Synovate vill påverka och överföra de synsätt och värderingar som de har. En konsekvens av detta är att de uppfattas ha en syn på människan som objekt.

Facilitering, som begrepp, är relativt nytt i Sverige. Arbetssättet syftar till att effektivisera och förbättra organisationer genom att leda en grupp människor mot gemensamt överenskomna mål. Intentionen med denna uppsats är att beskriva facilitering och undersöka dess effekter vid verksamhetsutvecklingsmöten för att se vad organisationer kan tjäna på att använda sig av arbetssättet, samt studera i vilken utsträckning facilitering är tillämpbart. Informationen som uppsatsen bygger på, är hämtad från både svenskt och engelskt material bestående av teoretiska böcker, praktiska handböcker och akademiska artiklar. Sammanlagt har även sex intervjuer genomförts för att kunna undersöka effekterna av facilitering vidverksamhetsutvecklingsmöten. Studien visar att facilitering är tillämpbart inom både den offentliga och privata sektorn, samt på olika nivåer inom en organisation, i båda sektorerna. Vidare visar studien att organisationer kan tjäna tid och kompetens på facilitering, då effekterna av arbetssättet är att det bidrar till effektivare möten som fokuserar på syfte och mål, samt skapar delaktighet, kreativitet och motivation, då fler kommer till tals. Facilitering kan gynna organisationer där tiden inte är tillräcklig, samt där det finns starka hierarkier. Arbetssättet kan även gynna organisationer som är i början av en förändringsprocess där det handlar om att diskutera något som saknar en färdig lösning. Studien visar dock inte lika tydliga effekter av facilitering inom organisationer där det råder ett öppet och tillåtande arbetsklimat.

Denna avhandling handlar om förändringsprocesser i sjukvården: hur förändringsaktörer agerar, reagerar och interagerar samt vad som påverkar deras agerande. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för hur förändringsprocesser i sjukvården går till. En klinisk, longitudinell studie följer en rad förändringsprocesser på en radiologiavdelning under fyra år, med en ny verksamhetschef med icke-medicinsk bakgrund. Det höga förändringstrycket i vården har gjort medarbetarna förändringströtta. De är ibland kritiska till nya förändringar oavsett mål och medel. Konflikter och samspelet mellan sjukvårdens olika perspektiv och världar, mellan den medicinska och styrnings- och kontrollvärlden, har en avgörande betydelse för förändringsprocessen. Möjligheterna till en god förändringsprocess blir större om personer i verksamheten har eller tillägnar sig de sex förändringskompetenser som identifierats som viktiga verktyg för förändringsledare. De sex handlar om projektledning, processutveckling, organisations- och strukturförändringar, förståelse för och integration av olika kompetenser och världar, emotionella processer och kommunikation och samordning. En förändringsledare i vården behöver uppnå förtroende och vara en integratör av perspektiv för att lyckas. Niklas Källberg är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Hans forskning och undervisning handlar om förändringsprocesser och förändringsledarskap i vård och om sorg. Han är också delägare i Helseplan, ett nordiskt tjänsteföretag inom hälso- och sjukvårdssektorn som arbetar med analyser och stöd vid förändring. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2013</p>

This dissertation deals with two sports clubs and their operational development between the years 1946-1998. The research was made by a qualitative analysis of the annual reports and protocols that the clubs produced between 1946-1998. The two clubs are IFK Växjö and Växjö BK which are located in Växjö in Sweden. Our main purpose with this study was to analyze the operational development and in which way elitist drive affects the voluntary society content and culture. Results indicated that if a sports club starts with elitist sport it could have a bad impact on the voluntary sector. Elitist sport often results in more required work tasks for the members and also selection among younger athletes. A determining factor was how the clubs raised resources and how their choice of strategy in this respect affected the voluntary element in each club. The study of the development of the resources allocation, no matter if it is voluntary assistance or ready money, is a key to operate a sports club whether it is a club with elitist sport or not.

<p>I detta arbete behandlas frågor som berör förändringsarbete. Alla verksamheter och organisationer arbetar kontinuerligt med att förbättra och effektivisera den egna verksamheten. Genom att arbete med förändringar på ett strukturerat sätt kan företag och organsiationer öka sannolikheten när det gäller att arbeta fram rätt lösningar och förändringsförslag till den utvecklade verksamheten.</p><p>I mitt arbete har jag undersökt hur verksamhetsutvecklare genomför förändringar. Jag har, genom intervjuer, tagit reda på vilka metoder som används och hur dessa metoder är uppbyggda. Genom att studera de metoder som angivits har jag kommit fram till att metoderna, i stora drag, innehåller liknade arbetssteg. Metoderna inleds med en processkartläggning, denna processkartläggning används som underlag till nästa arbetssteg där verksamhetens problem identifieras. Arbetet avslutas med att lösningar till problemen arbetas fram och prövas.</p><p>Det finns ett antal kriterier och riktlinjer som kan vara viktiga att ha i åtanke när förändringsarbete genomförs. Jag har med hjälp av intervjumaterialet sammanställt ett antal punkter som alla kan hjälpa till när det gäller att öka sannolikheten till att rätt förändringar identifieras. Några utav de kriterier som jag arbetat fram är till exempel att ha en hög grad av användarmedverkan i projektgrupperna, att utnyttja användarnas kunskap och kompetens samt att skapa en gemensam målformulering hos de medverkande.</p>

Omvärlden ställer i dagsläget stora krav på resurssnålhet och effektivitet i organisationer somresulterar i nedskärningar, organisationsförändringar och sammanslagningar. Ofta genomförsdessa förändringar utan grundade konsekvensanalyser, vilket kan resultera i att organisationerfår dras med komplicerande strukturer som medarbetarna i efterhand får kämpa för att kommatillrätta med. Denna studies ämne initierades av en länsteater, som för några år sedantillsammans med andra konstnärliga verksamheter slogs samman till ett gemensamt bolagsom resulterade i en matrisorganisation. Som en följd av detta fick de olika verksamheternaen gemensam marknadsavdelning.Denna studie utfördes med aktionsforskning som övergripande metod, samt verktyg ochtekniker inom Offensiv kvalitetsutveckling, för att se vilka möjligheter som fanns att få tillstånd en förbättring av den tvärfunktionella samordningen mellan teatern ochmarknadsavdelningen. Resultatet visade att problematiken till en del springer urorganisationens övergripande strukturella uppbyggnad. Resultatet visade också avsaknad avverksamhetsplaner, gemensamma mål och visioner, framförhållning, samt brist pågrundläggande strukturer såsom roller, ansvarsområden, samt gemensamma rutiner. Dettasammantaget försvårar ett medvetet förbättringsarbete inom ramen för Offensivkvalitetsutveckling. Trots detta visade resultatet på att vilja fanns hos studiens deltagare attkomma tillrätta med problemen. / To meet the increasing demands of today regarding improved production efficiency, it oftencomes to downsizing, organizational change and mergers. These changes are often carried outwithout thorough analysis of impact, which could lead to growing complexity andcomplicated organizational structures that is left for the co-workers to fight to overcome. Thesubject of this studie was initiated by a theater, that since a couple of years ago, along withother performing art companies, were merged and resulted in a matrix organization. Thatamong other things led to, that a new marketing department was created.This studie used action research as an overall method along with tools from TQM (TotalQuality Management). This was an attempt to determine possibilities for improvement in thecross functional coordination between the theater and the marketing department. The resultshow that the existing problems partly originate from the companies organizational structure.The result also showed lack of business plans, common goals and visions, foresight. Lack ofbasic structures, such as roles, responsibilities and common routines complicates a consciousimprovement within the frame for TQM. Even so, the result also showed that the participantsof the studie were willing to solve these problems.

Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av två organisationers medarbetarsamtal. Förutsättningarna för de olika organisationerna skiljer sig på flera plan då de verkar i olika branscher, antalet anställda och geografisk placering i Sverige. Till vår hjälp har vi gjort en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag och jämfört organisationerna via följande områden; kännetecken, förväntningar och vad medarbetarsamtal genererar. Samtliga delar är genomgående för uppsatsen och undersöks på både ett organisatoriskt plan samt på individnivå. Vidare har vi med dessa förutsättningar formulerat ett syfte med tillhörande frågeställningar; Syftet med uppsatsen är att undersöka medarbetarsamtalets kännetecken och betydelse så som detta uppfattas av chefer och medarbetare. Genom att undersöka två olika organisationer riktas intresset mot en kartläggning över dessa organisationers medarbetarsamtal. Till vår hjälp har vi skapat två huvudfrågor som ska besvara vårt syfte: ● Vad kännetecknar medarbetarsamtalet? ● Vilken betydelse har medarbetarsamtalet för arbetstagaren respektive organisationen? Enkäten bestod av 18 frågor som täckte in medarbetsamtalets komplexitet på det organisatoriska- samt det individuella planet. Andelen deltagare utgjordes av 19 kvinnor och 34 män från de två organisationerna. Teorin som vi använde oss av för att analysera den insamlade datan utgjordes av Yrjö Engeström (1987) verksamhetsteoretiska modell. Resultatet visade på intressanta samband mellan organisationerna. Kartläggningen över medarbetarsamtalen inom dessa organisationer pekade på olika mönster inom de undersökta områdena; kännetecken, förväntningar och genererar. I den lilla organisationen kunde man skönja att relationer berörs i samtalen medan lönefrågor diskuterades i en större utsträckning i den stora organisationen. Vår kartläggning visade även att personliga egenskaper

Det har länge varit vanligt att informationssystem i verksamheter har haft uppenbara brister i funktionalitet och därför snarare varit ett hinder än det stöd som de förväntas vara i verksamheten, detta beror i många fall på hur utvecklingen av dessa går till. Ett misslyckande i utvecklingen av ett informationssystem är inget ovanligt och kan innebära att tidsplan, budget eller systemets funktion inte efterföljer förväntningarna. Då det finns en verksamhet kring systemet är det vanligt att denna glöms bort i utvecklingen och systemet stödjer då inte denna verksamhet som det är tänkt. En mycket viktig del i dessa utvecklingar är den inledande förstudien, där utvecklingens alla delar ska behandlas. Det ska tas beslut om tidsplan, budget, krav på funktion och andra viktiga aspekter. Syftet med studien är att se hur förstudien påverkar ett system- och verksamhetsutvecklingsprojekt som helhet. Vi syftar även till att se hur förväntningarna på utvecklingen, ledningens inverkan samt hur arbetsformen projekt påverkar vid utveckling. För att ta reda på detta har vi lagt en teoretisk grund i dessa områden och sedan frågat erfarna verksamhets- och systemutvecklare i vad de anser. Detta resulterade i en mängd problem och en mängd lösningar/styrkor som är ofta förekommande i utvecklingarna. Efter att ha jämfört och analyserat resultatet kunde vi avgöra vilka av dessa problem och styrkor som har störst inverkan på utvecklingen. Vi såg att förstudien har en stor inverkan på det fortsatta utvecklingsarbetet i hur noggrant och på vilket sätt den genomfördes. Ledningen, projektformen och förväntningarna påverkar även utvecklingen i hög grad och alla dessa delar behöver vara väl fungerande för att inte stjälpa arbetet. Detta har lett fram till en figur som kan tas till hjälp i förstudiearbetet av verksamhets- och systemutvecklingar samt en tabell över problem att undvika och föreslagna lösningar på dessa.

I detta arbete behandlas frågor som berör förändringsarbete. Alla verksamheter och organisationer arbetar kontinuerligt med att förbättra och effektivisera den egna verksamheten. Genom att arbete med förändringar på ett strukturerat sätt kan företag och organsiationer öka sannolikheten när det gäller att arbeta fram rätt lösningar och förändringsförslag till den utvecklade verksamheten. I mitt arbete har jag undersökt hur verksamhetsutvecklare genomför förändringar. Jag har, genom intervjuer, tagit reda på vilka metoder som används och hur dessa metoder är uppbyggda. Genom att studera de metoder som angivits har jag kommit fram till att metoderna, i stora drag, innehåller liknade arbetssteg. Metoderna inleds med en processkartläggning, denna processkartläggning används som underlag till nästa arbetssteg där verksamhetens problem identifieras. Arbetet avslutas med att lösningar till problemen arbetas fram och prövas. Det finns ett antal kriterier och riktlinjer som kan vara viktiga att ha i åtanke när förändringsarbete genomförs. Jag har med hjälp av intervjumaterialet sammanställt ett antal punkter som alla kan hjälpa till när det gäller att öka sannolikheten till att rätt förändringar identifieras. Några utav de kriterier som jag arbetat fram är till exempel att ha en hög grad av användarmedverkan i projektgrupperna, att utnyttja användarnas kunskap och kompetens samt att skapa en gemensam målformulering hos de medverkande.

Världen förändras. Alla kan kommunicera med alla och kunskap är lättillgänglig. Idag kan vi skicka data mellan varandra med mobiltelefoner utan några direkta geografiska begränsningar och med hastigheter i nivå med vad en vanlig dator gjorde internt mellan processorn och internminnet 1984. Informations- och kommunikations-teknologin har skapat nya förutsättningar för företag att göra affärer samtidigt som den behövs för överlevnad med dagens snabba samhälleliga förändringar. Personalen beskrivs ofta som företagets viktigaste tillgång. Verksamhetens prestation beror mycket på deras engagemang och möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter. Samtidigt är det även de som kan sina egna arbetsuppgifter bäst och har mycket kunskap kring hur de kan förbättras. Däremot är det inte så lätt att få fram dessa kunskaper, och som en f.d. koncernchef för Siemens sagt om problematiken: ”Om Siemens visste allt det som Siemens vet skulle vi inte ha några problem”. Den här studien ska utreda hur mobila teknologier kan användas för att ta till vara på personalens inneboende kunskaper på ett systematiskt sätt för att användas med Business Intelligence. Detta för att skapa möjligheter till anpassningsbara och lärande organisationer samt ge förutsättningar för innovativa organisationsstrukturer och affärsmodeller. De slutsatser som dras är att om bara företaget förstår relevansen i att anpassa sig, värdet i personalens inneboende kunskaper samt att de är beredda att ta initiativet, finns det stora möjligheter till att skaffa sig insikter kring sin egen verksamhet vilka kan användas för ständiga förbättringar. Nyckelord: Business Intelligence, Verksamhetsutveckling, Verksamhetsprestation