Vår studie är gjord i syfte att belysa åtta pedagogers syn på den lokala elevhälsan. Vi undersöker också vilka förväntningar pedagogerna har på elevhälsan då de söker stöd för ett elevärende, hur samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna ser ut samt hur återkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera på hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhälsan och hur de ser på rektors betydelse för det elevvårdande arbetet. Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnå studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhälsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram några viktiga teorier såsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet. Dessa teorier är relevanta då de hjälper oss att tolka och förstå verkligheten. Med hjälp av åtta intervjuer med pedagoger från olika stadier har vi undersökt deras syn på elevhälsan. Resultaten pekar på att pedagogerna har en samlad bild av elevhälsans uppdrag men att det finns osäkerhet kring vilka professioner som ingår i elevhälsan. Pedagogerna har relativt god kunskap om vilka arbetsuppgifter de olika professionerna har och deras förväntningar på dem motsvarar de olika arbetsbeskrivningarna. Elevhälsans tillgänglighet är mindre bra vilket påverkar samarbetet mellan elevhälsa och pedagoger där bland annat återkopplingen sköts dåligt. Inte alla nämner rektor som delaktig i elevhälsan och flera av pedagogerna visar missnöje med rektors frånvaro samt de effekter det får på det elevhälsovårdande arbetet.   Nyckelord: Elevhälsa, förväntningar, handledning, kommunikation, professioner, uppdrag

Denna avhandling handlar om förändringsprocesser i sjukvården: hur förändringsaktörer agerar, reagerar och interagerar samt vad som påverkar deras agerande. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för hur förändringsprocesser i sjukvården går till. En klinisk, longitudinell studie följer en rad förändringsprocesser på en radiologiavdelning under fyra år, med en ny verksamhetschef med icke-medicinsk bakgrund. Det höga förändringstrycket i vården har gjort medarbetarna förändringströtta. De är ibland kritiska till nya förändringar oavsett mål och medel. Konflikter och samspelet mellan sjukvårdens olika perspektiv och världar, mellan den medicinska och styrnings- och kontrollvärlden, har en avgörande betydelse för förändringsprocessen. Möjligheterna till en god förändringsprocess blir större om personer i verksamheten har eller tillägnar sig de sex förändringskompetenser som identifierats som viktiga verktyg för förändringsledare. De sex handlar om projektledning, processutveckling, organisations- och strukturförändringar, förståelse för och integration av olika kompetenser och världar, emotionella processer och kommunikation och samordning. En förändringsledare i vården behöver uppnå förtroende och vara en integratör av perspektiv för att lyckas. Niklas Källberg är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Hans forskning och undervisning handlar om förändringsprocesser och förändringsledarskap i vård och om sorg. Han är också delägare i Helseplan, ett nordiskt tjänsteföretag inom hälso- och sjukvårdssektorn som arbetar med analyser och stöd vid förändring. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2013</p>

The aim was to study the factors that contributed to the prescription of physical activity on prescription (PaP) by the professions in primary healthcare. A qualitative method was used in the study. The sample consisted of six participants; two doctors, two physiotherapists and two district nurses in primary healthcare in Uppsala County. The data were collected with semi-structured interviews and were analyzed with a thematic approach. The results show a great variety in which type of patient that receive PaP, however people with lifestyle diseases such as diabetes, hypertension and obesity are often more represented. The factors that contribute to prescribing is: the prescriber should have time set aside in their daily schedule to be able to focus on the patient, the patient should be motivated to a lifestyle change, there should be opportunity for further education in PaP and physical activity linked to different diagnoses and  motivational interviewing (MI). Other important factors are collaboration between professions, cooperation with “Friskvårdslotsen” (the health maintenance guide). The head of the departments involvement and concern in increasing the implementation of PaP is also important. Cheaper alternatives to physical activities need to be founded for people with a strained economical situation. The conclusion is that time, education, motivation and development are the factors that contribute to prescription in their encounter with the patient.

Sammanfattning/abstract   Syftet med denna observationsstudie är att beskriva hur några elevhälsoteam arbetar i praktiken. Två övergripande frågeställningar konstruerades: Vilka arbetssätt har de observerade elevhälsoteamen när det gäller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade åtgärder. Vi undersökte också vad professioner samtalar om under elevhälsans möten. Metoden vi använde oss av för att undersöka frågeställningarna var observationer av fem olika elevhälsoteam i årskurs 4-9. Det etnografiska angreppssättet som vi använt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om så nära den vardagliga praktiken som möjligt. Vår nyfikenhet för elevhälsan väcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestämmelser för elevhälsans arbete och krav på specialpedagogisk kompetens. När vi började fördjupa oss i elevhälsans arbete så upptäckte vi att det i tidigare forskning inte fanns någon beskrivning av vad samtalen inom elevhälsan handlar om. Vi skapade utifrån de transkriberade observationerna fyra kategorier. Kategorierna var familjesamverkan, diagnoser, ”trouble talk” samt okunskapsrapportering. Det finns en okunskap om styrdokumenten gällande elevhälsan vilket leder till en oklarhet om vad som är syftet med elevhälsans möten och det som tidigare kallades klasskonferens finns kvar under benämningen elevhälsa. Det som tidigare beskrivits som viktigt att förändra i Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) lever i hög grad kvar på skolorna i vår studie exempelvis tid för familjesamverkan, tid att diskutera nya förhållningssätt och behov av handledning. Slutsatser vi dragit av denna studie är att våra observerade möten skiljer sig när det gäller arbetssätt; hur elever prioriteras, vilka professioner som deltar och vilka som tilldelas elevärenden.  Våra resultat visar att skolan efterfrågar familjesamverkan på skolans villkor, vi ser också en samtalskultur där det ibland gäller att framställa sina elever eller elevgrupp negativt, möjligen beroende på en förhoppning av att få stöd utifrån av andra professioner. Beskrivningarna av en elev skapar under några av mötena en samhörighet pedagoger emellan. Vår förhoppning är att denna studie skall uppmärksamma den otydlighet som råder inom elevhälsans möten och att även de vuxna ges förutsättningar att lyckas i elevhälsoarbetet. De nya styrdokumenten måste få genomslagskraft i praktiken och alla behöver inse värdet av att arbeta hälsofrämjande och kunskapsutvecklande på organisations-, grupp- och individnivå.   Nyckelord: ”elevhälsa”, ”elevvård”, ”hälsofrämjande”, ”Skollagen 2010:800”, ”elevhälsans professioner”.

Syftet med den här studien var att belysa socialpedagogens roll inom socialtjänsten. Vilka arbetsuppgifter har socialpedagogerna? Vilken roll har de i relation till andra yrkesgrupper? Och hur uppfattar de deras egna kompetens? Vi valde att avgränsa oss till individer som erhållit en filosofisk kandidatexamen inom ungdom- och missbruksvård vid Linnéuniversitetet i Växjö. Vi använde oss av en kvalitativ studie där resultatet visade på en intressant bild av respondenternas upplevelser av sin situation inom socialtjänsten. Studiens resultat visade på att det inte fanns någon förbestämd arbetssituation för personer som jobbar inom behandling då såväl titlar och arbetsuppgifter skilde sig, men att samtliga såg sin kompetens som ett välkommet inslag inom verksamheten. Arbetsuppgifterna var inte svart eller vit, det fanns med andra ord inga bestämda arbetsuppgifter utan de påverkades utav flera olika faktorer så som personliga, utbildning samt organisatoriska.

Syftet med vår studie var att analysera de professionellas upplevelser av att arbeta med kvinnor och flickor som har blivit utsatta för könsstympning. Mer ingående studeras vad de professionella upplever är deras skyldighet, vilka utmaningar man ställs inför samt vad man som professionell anser behöver utvecklas i arbetet mot kvinnlig könsstympning. I studien har nio kvalitativa intervjuer genomförts med personer som genom sin profession kommer i kontakt med kvinnor och flickor som blivit könsstympade. Där exempelvis socialsekreterare, skolkurator och sjuksköterskor har medverkat. Det insamlade materialet har därefter analyserats utifrån teoretiska perspektiv och begrepp som systemteori, genusperspektivet och stigma. Resultatet visar att i arbetet med kvinnlig könsstympning upplever de professionella sig ha en roll att som skyldighetsbärare tillgodose kvinnors och flickors mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Vidare visar studien att det finns viss osäkerhet hos professionella då könsstympning ses som obekvämt och känsligt att prata om. Flera har upplevt en rädsla för hur målgruppen ska reagera när problematiken framförs. Det har även beskrivits som en svårighet att hantera de känslor som uppstår i arbetet, känslor som ilska, sorg och frustration. Samtidigt behöver den professionella möta målgruppen och medföljande kultur på ett respektfullt och ödmjukt sätt för att i sin tur minimera risken av stigmatisering. Flera av intervjupersonerna upplever även att arbetet som idag sker ligger på en eldsjäls nivå, problematiken anses därför behövas lyftas från personbundet arbete till myndighetsnivå. Myndigheterna måste därmed bli mer insatta och det behövs mer resurser samt kunskap till de som arbetar med kvinnor och flickor som blivit könsstympade.

The purpose of the study is to examine the collaboration structure and the division of responsibilities in the work-oriented rehabilitation between three central actors consisting of the Swedish Social Insurance Agency, occupational health care and the employer. The study highlights perceived shortcomings in collaboration and other problem areas in the rehabilitation work. The material was collected through a total of ten qualitative semi-structured interviews with respondents representing the above mentioned actors. The collected material has then been analyzed in relation to laws, previous research and theories concerning topics such as rehabilitation and collaboration. The theoretical perspectives on which the study is based are the Professional Theory and Bourdieu's concept of field and capital as the theories contribute to a deeper perspective regarding the problems in collaboration. The result indicates that there are deficiencies in collaboration and in the division of responsibilities between the actors, which leads to conflicts in the rehabilitation work. The result also shows that better communication and more joint meetings are required in which all players are involved. The analysis provides possible explanations for how it is likely that deficiencies in collaboration with rehabilitation arise. Through the analysis, it is possible to state that there are unclear guidelines regarding the actors' responsibility as well as their purpose and goals with rehabilitation. The conflict that arises between the actors may be due to a prevailing hierarchy of power with regard to the actors' professions. / Studiens syfte är att undersöka samverkansstrukturen och ansvarsfördelningen i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen mellan tre centrala aktörer bestående av Försäkringskassan, företagshälsovården och arbetsgivaren. Studien belyser upplevda brister i samverkan och andra problematikområden inom rehabiliteringsarbetet. Materialet har samlats in genom totalt tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter som representerar ovannämnda aktörer. Det insamlade materialet har sedan analyserats i förhållande till lagar, tidigare forskning och teorier som berör ämnen såsom rehabilitering och samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är Professionsteorin och Bourdieus begrepp fält och kapital då teorierna bidrar till ett fördjupat perspektiv vad gäller problematiken i samverkan. Resultatet antyder att det finns brister i samverkan och i ansvarsfördelningen mellan aktörerna vilket leder till konflikter i rehabiliteringsarbetet. Resultatet visar även på att det krävs en bättre kommunikation och fler gemensamma möten där samtliga aktörer är delaktiga. Analysen medför möjliga förklaringar till hur det kommer sig att brister i samverkan med rehabilitering uppstår. Genom analysen är det möjligt att påstå att det finns otydliga riktlinjer vad gäller aktörernas ansvar samt deras syfte och mål med rehabilitering. Konflikten som uppstår mellan aktörerna kan bero på en rådande makthierarki vad gäller aktörernas professioner.

The aim of this study was to investigate how various professions within the treatment of ADHD is working with the diagnosis and the importance of the diagnosis has been at work. We also want to investigate what the different professions think of the diagnosis, what it has for opportunities or limitations in treatment. The chosen professions are two nurses, two treatment assistants, a psychologist and a psychotherapist. When we interviewed our chosen professions, we have used a qualitative approach with semistructured interviews. Through our interviews we got the opportunity to take part in the various professions' knowledge and experience of working with teenagers who have ADHD. The results show that there are different ways to look at the diagnosis and its implications, and that the professionals believe that the diagnosis brings both opportunities and limitations of the treatment. The most important thing is not to have a predetermined idea of how teenagers with ADHD behave as this can mean major limitations in the treatment. Meanwhile, the diagnosis of opportunities helps the professionals to understand the teenager's difficulties in everyday life. For a successful treatment requires that there is a good cooperation with the help of a good alliance between the professional and the individual. To achieve this, understanding of the diagnosis and its symptoms decisive treatment.

<p>I Sverige finns det idag ett stort antal yrken och en del av dessa är i en professionaliseringsprocess. Studie- och yrkesvägledaryrket är ett exempel på ett yrke i denna process. Syftet är att beskriva utvalda aktörers syn på studie- och yrkesvägledaryrkets avgränsningar, kompetens samt eventuella auktorisation i ett professionaliseringsperspektiv. En kvalitativ metod har använts och fem elitintervjuer har genomförts med representanter från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges vägledarförening, Högskoleverket samt Skolverket. Samtliga respondenter ansåg att det finns specifika kompetenser som endast studie- och yrkesvägledare besitter men åsikten om vilka kompetenser detta är, gick isär. Majoriteten av respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledaryrket borde auktoriseras/legitimeras, dock inte alla. Avgränsningen mot andra yrken när det gäller arbetsuppgifter fanns det skilda meningar om. Den slutsats man kan dra av studien är att fackförbunden och Sveriges vägledarförening arbetar för professionalisering av studie- och yrkesvägledaryrket men utan en gemensam strategi. Yrket har inom olika områden kommit olika långt i sin professionaliseringsprocess.</p>

I avhandlingen diskuteras framväxten av den rationalistiska styrmodell - resultatstyrning - som i dag är tänkt att tillämpas i staten. Dels diskuteras denna politiska institutions historiska närvaro i staten. Den spåras tillbaka till den programbudgeteringen. Institutionen har visserligen förändrats under de nära fyrtio år som förflutit sedan programbudgeteringen introducerades i staten. Förändringarna har dock främst gällt tillämpningen av olika metoder och tekniker. Vad gäller tillkomsten av nya metoder och tekniker har stabiliteten varit betydligt större. Och beträffande de mer grundläggande idé- och tankemönster som konstituerar institutionen, och tillika dess grundläggande målsättningar, påvisar undersökningen mycket stor stabilitet. I avhandlingen görs också ett försök att förklara styrmodellens beständighet. Frågan aktualiseras av att lärandeprocessen har haltat i flera avseenden. Erfarenheter som vunnits i tidigare skeden av processen inte har utnyttjats i senare skeden, konkreta problem som iakttagits i utvärderingar har bara i begränsad utsträckning diskuterats och relaterats till föreslagna lösningar och resultat från försöksverksamheter har ofta inte inväntats. Kritiska diskussioner som pågått i de ansvariga aktörernas omvärld har också haft svårt att få genomslag. Händelseutvecklingen förklaras utifrån ett historisk-institutionellt perspektiv och olika teorier om byråkratins makt. Det görs gällande att olika initiala beslut som fattades kring 1960 skapade olika självförstärkande krafter, som kom att verka stabiliserande på den studerade institutionen. Tre sådana krafter diskuteras: För det första hävdas att besluten gav ansvariga organisationer, och personer inom dessa organisationer, incitament och möjligheter att vidmakthålla institutionen; det har legat i deras (egen)intresse att bevara och utveckla den. Genom att de tidigt fick starka positioner har de också kunnat verka för detta. Genom att organisera verksamhet och personer och genom att kontrollera information har aktörerna sett till att behålla kontrollen över institutionen. För det andra hävdas att utvecklingsarbetet under långa perioder, och som en följd av olika initiala beslut, har letts av små och sluta grupperingar bestående av personer från ett fåtal organisationer (främst budgetavdelningen, RRV och Statskontoret). Tendenser till grupptänkande har uppstått. Genom att främst diskutera internt sinsemellan, och genom att skärma av källor som hade kunnat ge information om alternativa perspektiv och handlingsalternativ, har personerna inom dessa grupperingar blivit alltmer övertygade om det riktiga i att bygga vidare på den studerade institutionen. För det tredje hävdas att en särskild profession i ett tidigt skede av processen, och som en följd av olika initiala beslut, tog ett fast grepp om händelseutvecklingen. Institutionen kom från början att kläs i en ekonomiteoretisk språkdräkt, som gjorde att en viss typ av experter blev särskilt efterfrågade inom ansvariga organisationer, och även i statsförvaltningen i övrigt. Ekonomiadministrationen kom på detta sätt successivt att byggas ut, med följden att det ekonomiadministrativa språkbruket fick ett än fastare och än vidare fotfäste i statförvaltningen, vilket i sin tur ytterligare stärkte ekonomiprofessionens grepp om utvecklingen. Dominansen av en särskild profession har försvårat nytänkande och medfört att samma lösningar tenderat att återkomma. / The book discusses the origin and development of management by results in Swedish state administration. The historical presence and stability of this political institution is analysed. It is argued that it can be traced to program budgeting, which was introduced in the early 60s, and that the institution has been marked by a high degree of stability. An attempt is made to explain the constancy of the steering model. The question is brought to the fore by the fact that the learning process has failed in several respects. The course of events is explained from a historical-institutional perspective and different theories of bureaucratic power. It is asserted that different initial decisions made in connection to the introduction of PB created different positive feedbacks, which were to have stabilizing effects on the institution.