The study involves six Bosnian refugees experience of integration into Swedish society.The purpose of this study is, through the use of a qualitative method, to get an understanding of what the integration process in the Swedish society has been like for six Bosnian refugees.. These refugees fled from the war in former Yugoslavia and came to Sweden between the years 1992-1995. The country who was once called Yugoslavia is currently divided into six republics comprising, Bosnia-Hercegovina, Croatia, Slovenia, Montenegro, Macedonia and Serbia, with its provinces, Vojvodina and Kosovo. The main focus of the study has been in the respondent’s thoughts and experiences of integration into Swedish society. I have made a qualitative study of these six Bosnian refugees concerning their experience of integration into the Swedish society. The theory and interpretation of integration as applied in this study is Alberto Diaz integration theory that addresses various factors essential if integration is successful or not for an refugee. The results of the study show that the informants believe that one can achieve a successful integration through personal involvement. The informants also believe it is important to learn the language, culture and standards of the country that you live in. Keywords: integration process, refugees, immigrants

<p>I denna uppsats har de Svenska medborgarnas inställning i frågan om privatisering av offentlig sektor undersökts. Vi har försökt fastställa om det är inkomst eller politisk ideologi som är den avgörande faktorn när man tar ställning i denna fråga. Vidare har vi tittat på hur dessa båda faktorer förhåller sig till olika sociologiska teoriers beskrivning av vår samtid. För att undersöka detta har en kvantitativ metod och analys använts. Data som har använts kommer från en undersökning gjord av Stefan Svallfors och Jonas Edlund; Umeå universitet.</p><p>Resultatet visar att de Svenska medborgarna är emot en privatisering av den offentliga sektorn, och att högerblockets väljare inte delar högerpartiernas ståndpunkt i denna fråga. Vi kan också konstatera att ideologi är den dominerande faktorn när man tar ställning i frågan om privatisering av offentlig sektor. Däremot har något definitivt svar på vilken sociologisk teori som ger den mest rättvisande bilden av vår samtid relaterat till vårt resultat inte kunnat fastslås.</p>

<p>This dissertation compares the emerging attempts at social mobilisation among Travellers and people out of work claiming social-security benefits in Norway. This analysis is carried out against the backdrop of a discussion of social marginality, integration and citizenship. It traces how the organisations could promote fuller citizenship on the part of marginalized sections of the population, in spite of the obstacles they might face.</p>

<p>Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera och beskriva diskursiva sätt att framställa integrationen av invandrare i den del av den offentliga debatten som förs i svensk massmedia. För att göra detta har jag tagit min teoretiska utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteoretiska diskursanalys.</p><p>Integration artikuleras i artiklarna som fullständig likhet, delvis likhet och deltagande samt som ensidig/ömsesidig och total/delvis anpassning. Integration artikuleras vidare som språklig och kulturell integration, som en fråga om arbete, ekonomi och utbildning samt som politik. Detta dels utifrån vad det svenska anses vara och dels utifrån vilka/hur invandrarna är.</p>

This dissertation compares the emerging attempts at social mobilisation among Travellers and people out of work claiming social-security benefits in Norway. This analysis is carried out against the backdrop of a discussion of social marginality, integration and citizenship. It traces how the organisations could promote fuller citizenship on the part of marginalized sections of the population, in spite of the obstacles they might face.

Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera och beskriva diskursiva sätt att framställa integrationen av invandrare i den del av den offentliga debatten som förs i svensk massmedia. För att göra detta har jag tagit min teoretiska utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteoretiska diskursanalys. Integration artikuleras i artiklarna som fullständig likhet, delvis likhet och deltagande samt som ensidig/ömsesidig och total/delvis anpassning. Integration artikuleras vidare som språklig och kulturell integration, som en fråga om arbete, ekonomi och utbildning samt som politik. Detta dels utifrån vad det svenska anses vara och dels utifrån vilka/hur invandrarna är.

I denna uppsats har de Svenska medborgarnas inställning i frågan om privatisering av offentlig sektor undersökts. Vi har försökt fastställa om det är inkomst eller politisk ideologi som är den avgörande faktorn när man tar ställning i denna fråga. Vidare har vi tittat på hur dessa båda faktorer förhåller sig till olika sociologiska teoriers beskrivning av vår samtid. För att undersöka detta har en kvantitativ metod och analys använts. Data som har använts kommer från en undersökning gjord av Stefan Svallfors och Jonas Edlund; Umeå universitet. Resultatet visar att de Svenska medborgarna är emot en privatisering av den offentliga sektorn, och att högerblockets väljare inte delar högerpartiernas ståndpunkt i denna fråga. Vi kan också konstatera att ideologi är den dominerande faktorn när man tar ställning i frågan om privatisering av offentlig sektor. Däremot har något definitivt svar på vilken sociologisk teori som ger den mest rättvisande bilden av vår samtid relaterat till vårt resultat inte kunnat fastslås.

Abstract Klimatpiloterna är ett projekt utformat av Kalmars kommun. Projektets mål är att skapa kunskap kring en klimatsmart livsstil. Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för deltagarna i projektet klimatpiloterna. Förståelse för deltagarnas attityder och värderingar kring miljöfrågor utifrån moral, ansvar och livspolitik. Klimatpiloternas miljömedvetenhet undersöks genom kvalitativa intervjuer. Kunskap är en viktig faktor för miljömedvetenhet. Miljöfrågan blir en etisk filosofisk fråga, ett moraliskt dilemma, och utifrån ansvarskänslan påverkas beslut rörande individers livspolitik och därigenom miljöanpassade handlingar. I ansvarskänslan återfinns solidaritet och medmänsklighet för andra människor samt nästkommande generation. Klimatpiloterna har tillit för förändringskraft och tror på sin egen påverkansmöjlighet. Genom projektet klimatpiloterna får medlemmarna hjälp att integrera miljömedvetenheten i vardagen. Det är människan som måste förändra sitt beteende för att skapa en bättre värld. Klimatpiloterna vill förändra sitt eget beteende samt inspirera andra människor.

<p>Abstract</p><p>Klimatpiloterna är ett projekt utformat av Kalmars kommun. Projektets mål är att skapa kunskap kring en klimatsmart livsstil. Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för deltagarna i projektet klimatpiloterna. Förståelse för deltagarnas attityder och värderingar kring miljöfrågor utifrån moral, ansvar och livspolitik. Klimatpiloternas miljömedvetenhet undersöks genom kvalitativa intervjuer. Kunskap är en viktig faktor för miljömedvetenhet. Miljöfrågan blir en etisk filosofisk fråga, ett moraliskt dilemma, och utifrån ansvarskänslan påverkas beslut rörande individers livspolitik och därigenom miljöanpassade handlingar. I ansvarskänslan återfinns solidaritet och medmänsklighet för andra människor samt nästkommande generation. Klimatpiloterna har tillit för förändringskraft och tror på sin egen påverkansmöjlighet. Genom projektet klimatpiloterna får medlemmarna hjälp att integrera miljömedvetenheten i vardagen. Det är människan som måste förändra sitt beteende för att skapa en bättre värld. Klimatpiloterna vill förändra sitt eget beteende samt inspirera andra människor.</p>

Undersökningen syftar att skapa förståelse för vilken typ av ungdomsproblematik segregationen på bostadsområdet Andersberg i Halmstad anses föra med sig och om problematiken överensstämmer med utvecklingsarbetets inriktning och fokus. För att ta reda på detta användes huvudfrågan; ”Hur bedrivs utvecklingsarbetet riktat mot ungdomar på Andersberg och inriktar den sig på relevant problematik?” och underfrågan; ”Hur ser Andersbergs ungdomsproblematik ut enligt lokala aktörer och ungdomar boende på Andersberg och hur återspeglar det sig i ungdomarnas vardagliga liv?”. Med hjälp av hermeneutisk metodansats, och en kvalitativ forskningsmetod med djupintervjuer ämnade att skapa förståelse för utvecklingsarbetets utformning och inriktning, och se hur problematiken upplevs i det vardagliga livet besvaras frågeställningarna med ett urval av 15 informanter. För att förstå och analysera problemställningen applicerades två större teorier; Emile Durkheims Social sammanhållning och Loïc Wacquants Urban Outcasts, samt två begrepp; utanförskap och integration. Utifrån intervjuerna blev resultatet att utvecklingsarbetet riktat mot ungdomar på Andersberg inte fångar upp all problematik som området erbjuder men har en stark fokus på områdets mest utmärkande problematik.