No description available.

No description available.

Denna studie har som syfte undersöka hur relationen mellan ungdomar och polis ser ut i Flemingsberg, genom att studera hur parterna upplever att de bemöts av varandra. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre ungdomar som bor i Flemingsberg och tre poliser som arbetar på fältet i Flemingsberg. Studiens teoretiska utgångspunkter bygger på Goffmans teori om stigma, Bauman och Mays teori om “vi” och “dem”, samt Webers teori om auktoritet. Vidare presenteras även studiens begreppsliga utgångspunkt där begreppen segregation och förort redogörs. Studiens resultat visar en bristfällig relation mellan ungdomar och polis som delvis grundar sig på en undermålig förståelse och kommunikation mellan dem. Intervjuerna har även visat på olika uppfattningar då polisen vill finnas på plats för att skapa goda relationer med ungdomarna, men ungdomarna upplever att de inte lever upp till detta då de enbart syns i området när problem uppstår. Ungdomarna upplever även att de blir diskriminerade i möte med polisen på grund av deras etniska bakgrund och att polisen missbrukar sin auktoritet. Polisen upplever att de blir bemötta med fientlighet i möte med ungdomar i Flemingsberg, framförallt när ungdomarna är i grupp. Detta har i sin tur lett till skapandet av två skilda grupper. Studiens slutsats visar på att både ungdomarna och polisen anser att relationen mellan dem skulle kunna bli bättre, dock anser ungdomarna att det är för sent att bygga en relation och poliserna upplever hinder att skapa en bättre relation på grund av låg polistäthet. / This study aims to examine the relationship between youths and the police in Flemingsberg, by studying how the parties perceive each other. The empirical data has been collected with qualitative interviews with three youths living in Flemingsberg and three police officers who works in Flemingsberg. The study's theoretical starting points are based on Goffman's theory of stigma, Bauman and May’s theory of "we" and "them", as well as Weber's theory of authority. Furthermore, the conceptual starting point of the study is also presented, where the concepts segregation and suburb are described. The study's results show a poor relationship between youths and police, which is partly based on a substandard understanding and communication between them. The interviews have also shown different perceptions when the police want to be in place to create good relations with the youths, but the youths feel that they do not live up to this when they are only visible in the area when problems arise. The youths also feel that they are discriminated in meeting with the police because of their ethnicity and that they believe that the police are abusing their authority. The police believe that they are being treated with hostility in a meeting with youths in Flemingsberg, especially when they are gathered in a group. This, in turn, has led to the creation of two separate groups. The study's conclusion shows that both the youth and the police believe that the relationship between them could be better, however, the young people consider that it is too late to build a relationship and the police experience obstacles to create a better relationship because of low police density.

I föreliggande uppsatts undersöks förhållandet mellan studeranden och CSN:s studielån. Syftet med undersökningen är att jämföra hur studerande med utländsk och svensk bakgrund uppfattar avsikten med CSN:s studielån för att vidare klargöra varför studerande med utländsk bakgrund tar studielån i mindre utsträckning. För att åstadkomma ett bra svar i forskningen används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Förmånen med att sig hjälp av en semistrukturerad intervju i allmänt är att den har som grund öppna frågor och utförlige svar. Uppsatsens empiriska material består av sammanlagt sex samtalsintervjuer. För att kunna utföra jämförelsen mellan studerande med utländsk och svensk bakgrund har det genomförts tre samtalsintervjuer med studerande med utländsk bakgrund och tre andra samtalsintervjuer med studerande med svensk bakgrund. Teorin som används i uppsatsen är Bourdieus begrepp Kapital och Habitus till användning för att breda och skapa en större förståelse om ämnet. Sammankoppling och dess relationer kan tydliggöra olika strukturer som kan inverka på människors val i livet. Undersöknings resultat har visat att det finns tre huvudfaktorer som gör att studerande med utländsk och svensk bakgrund tänker olika kring CSN:s studielån och vidare leder till att studerande med utländsk bakgrund tar färre studielån. Dessa faktorer är tankar om framtiden, individualism och familjerelationer och kultur. / <p>2019-03-09</p>

Personalomsättning är ett problemområde i allmänhet för organisationer i dagens samhälle, i synnerhet för organisationer som vill behålla och attrahera ingenjörer och medarbetare med teknisk kompetens. Digitalisering och demografiska förändringar kommer att innebära omfattande pensionsavgångar och bristen på ingenjörer är stor. Utvecklingen visar på att  bristen kommer fortsätta i samma riktning i framtiden, vilket innebär att organisationer måste hitta strategier för att attrahera och behålla befintlig personal. Denna kvalitativa studie har utförts på uppdrag av Örnsköldsviks kommun med ett syfte att undersöka och förstå vad som motiverar ingenjörer inom Örnsköldsviks kommunorganisation att stanna och inte byta arbetsgivare. Datamaterial har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sju ingenjörer som har jobbat inom Örnsköldsviks kommun i minst tre år. Resultatet visar på att ingenjörerna ser ett värde i och motiveras av att deras arbete på kommunen är meningsfullt samt att lönen inte är det viktigaste i valet av arbetsgivare. En fördel som framkommer med att vara anställd av kommunen är att det upplevs som en trygg och säker anställning. Att känna sig kunniga inom sitt arbetsområde är något som uppskattas av ingenjörerna, samtidigt som de drivs av utmaning och utveckling. Dessutom är ett stöttande ledarskap, god relation till kollegor och de stimulerande arbetsuppgifterna som kommunen erbjuder uppskattat av ingenjörerna.

Ämnet sexuella trakasserier är högaktuellt efter att det aktualiserats genom Metoo-rörelsen. Mer fokus har riktats mot arbetsgivare, att de uppfyller sin skyldighet att arbeta för att förebygga sexuella trakasserier och främja likabehandling. Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva och förstå första linjens chefer samt arbetsledares förutsättningar att arbeta operativt med sexuella trakasserier. Studien har utförts på uppdrag av en anonymiserad organisation inom en mansdominerad bransch. Datamaterial till studien har insamlats genom intervjuer med fyra chefer samt fyra arbetsledare inom de fyra största avdelningarna på organisationen. Resultatet visar att många faktorer spelar in i ledarnas förutsättningar i arbetet med sexuella trakasserier; såsom omgivningen de verkar i, hanteringsgången, komplexiteten i bedömningen av sexuella trakasserier samt individuella och kollektiva förhållningssätt till frågan. Slutsatsen är att cheferna och arbetsledarnas förutsättningar kan förbättras genom en större samsyn över var gränsen går mellan jargong och sexuella trakasserier samt hur arbetsgången bör fortlöpa vid uppdagade händelser. Vidare visas även att arbetsledarna är en viktig resurs i arbetet med sexuella trakasserier genom deras positionering inom organisationen. Deras inblick i arbetsgrupperna skulle kunna nyttjas än mer effektivt genom att tillgodose en genomgående hög kompetensnivå och tidsmöjligheter samt vid en större rolltydlighet.

The purpose of this paper is to investigate what millennials prefer in their future employers. Three research questions were formulated from the purpose statement: (1) what kind of values do millennials prefer in their future employers? (2) How important are values connected to CSR for millennials? And finally, (3) how do group settings influence the importance of CSR in millennials’ employer preferences? In order to understand and explore the stated purpose, literature on the subjects of millennial employer preference, the millennial labor market and the Scandinavian context are used. Furthermore, Maslow’s hierarchy of needs was used to understand the motivational psychology of employer preferences. The theoretical framework on commitment, consistency and social influence was used to examine the influence of group dynamics on CSR preferences. The data was gathered through eight semi-structured interviews and one focus group consisting of all participants from the interviews. This interview data was analyzed through a thematic analysis whilst the findings from the focus group were examined through a content analysis. The main themes that were identified that outline millennials’ preferences in a future employer were; relationships, meaningfulness, career and structure. Further results from the thematic analysis suggest that millennials who are about to enter the labor market do not regard CSR as a crucial aspect in their employer preferences. Finally, the results from the focus group hint at a disconnect between private and public opinions in relation to CSR preferences.

No description available.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att se på hur sex mäns syn på och förståelse av våldtäkt ser ut och att undersöka hur detta kan relateras till rådande genusordning, till konstruktionen av genus och heterosexualitet. För att uppfylla syftet med uppsatsen och besvara mina frågeställningar, har jag genomfört en intervjustudie med sex svenskfödda, heterosexuella, medelklassmän födda på 70-talet.Uppsatsen utgår från tanken att vi lever i en genusordning som bland annat karaktäriseras av mäns överordning och kvinnors underordning. Genus förstås som något som ständigt konstrueras. Våldtäkt ses dels som en konsekvens av genusordningen och dels som fungerande upprätthållande av den samma. Tidigare forskning visar att våldtäkt inte kan förklaras med hänvisning till förklaringsmodeller som inte tar hänsyn till konstruktionen av genus och heterosexualitet. Ett sociologiskt och feministiskt angreppssätt för att förstå våldtäkt handlar om att belysa våldtäkt i relation till övriga samhällsstrukturer. Tidigare forskning visar att relationen mellan våldtäkt och annan sexuell samhandling är flytande och att övergrepp kan förstås som något annat än våldtäkt via en rad omständigheter. Överfallsvåldtäkten tjänar som mall för förståelse av alla våldtäkter vilket leder till att endast extrema fall av våldtäkt uppfattas som just våldtäktI resultatdelen redogörs för informanternas förståelse för våldtäkt. Informanterna har en principiell förståelse av våldtäkt som definieras som allt sexuellt som sker efter att kvinnan sagt nej. När diskussionen kring våldtäkt fördjupas visar det sig dock att informanternas principiella förståelse omtolkas. Via en rad omständigheter, visar det sig att det informanterna egentligen avser som en riktig våldtäkt är överfallsvåldtäkten. Jag visar även på hur våldtäkt kan fylla en funktion i skapandet av maskulinitet och hur mäns våld konstrueras som en självklar del av maskulinitet.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att förstå hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstävling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, från att ha varit starkt kritiserad, till att nå framgång och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmålsliknande former, att tävlingen möttes av kritik från politiskt håll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade på tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet även den hotades av illegalitet. Så har också Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process påverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning ämnar visa på dessa paralleller, med fokus på sporternas nära stundande illegalitet till förmån för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad – mer ”civiliserad”.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot från de medel som kunde styra sportens visibilitet, dvs. dess förmåga att synas och spridas, t.ex. genom tillstånd för evenemangen eller sändningsavtal med kabelbolag. Eftersom den kritik som kom att hota UFCs verksamhet på detta sätt var politisk, och inte i första hand speglade publikens åsikter, har en särskiljning gjorts mellan formell och informell legitimitet.Teoriavsnittet har i huvudsak redogjort för nyinstitutionell teori och teorin om civilisationens process med dess påverkan på sport.I analysen har jag visat att UFC sökt balansera mellan å ena sidan publikens krav på spänning, och å andra sidan mer formella krav på en reglerad verksamhet, kopplat till teorin om hur fritidsaktiviteter påverkats under civilisationens process. I enlighet med nyinstitutionell teori, har detta gjorts genom att man, rent ceremoniellt, uppbådat en reglerad fasad – i linje med formella förväntningar. I det ceremoniella ligger att man kopplar ifrån de egentliga aktiviteterna från den uppbådade fasaden. På det viset kunde UFC tillfredsställa formella krav genom att uppvisa en tävling som var reglerad, och samtidigt behålla publiken med ett tillräckligt spänningsmoment.</p>