<p>I denna uppsats undersöks hur tidpunkten för flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna 1965 och 1985. Här undersöks framför allt hur åldern vid flytten hemifrån har förändrats över tid samt skillnader och förändringar mellan kvinnor och män, ungdomar i olika delar av landet samt ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund.</p><p>Resultaten visar att åldern vid flytten hemifrån har ökat för kvinnor men minskat för män. Detta har lett till att skillnaderna mellan könen har minskat. Förutom att medianåldern vid flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna har också mönstret för flytten hemifrån ändrats. En allt större andel flyttar i åldrarna kring 20 år, både bland kvinnor och män. Detta är en fortsättning på en trend som observerats tidigare och kan vara ett tecken på att ungdomars väg mot vuxenlivet blir mer likformig.</p><p>Samtidigt visar resultaten att de regionala skillnaderna och skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund har ökat. Unga kvinnor och män i storstäder och förorter lämnar föräldrahemmet senare jämfört med ungdomar i övriga delar av landet. Medianåldern vid flytten hemifrån har ökat över tid i storstäder och förortskommuner, både för kvinnor och män. De ökade regionala skillnaderna beror främst på att en allt större andel bor kvar hemma i högre åldrar i storstäderna och deras förorter. En trolig förklaring till denna utveckling är att det blivit svårare att komma in på bostadsmarknaden i dessa områden.</p><p>I uppsatsen visas att personer med utländsk bakgrund flyttar hemifrån senare än de med svensk bakgrund, men att det är stora skillnader mellan olika ursprungsländer. Ungdomar med nordisk bakgrund följer i stort sett samma flyttmönster som ungdomar med svensk bakgrund, medan ungdomar med bakgrund från övriga delar av världen flyttar markant senare. Skillnaderna mellan personer med svensk och med utländsk bakgrund har också ökat mellan de kohorter som undersöks. Det är särskilt personer som är födda i Sverige med båda föräldrar födda utanför Norden som lämnar föräldrahemmet allt senare jämfört med ungdomar med svensk bakgrund. Detta kan bero på sämre möjligheter att komma in på arbets- och bostadsmarknaden och att fler i denna grupp väljer att flytta hemifrån först när de bildar familj.</p><p>Sammansättningen av gruppen ungdomar har förändrats på flera sätt mellan de kohorter som undersöks i denna uppsats. Exempelvis har andelen ungdomar med utländsk bakgrund ökat och en större andel unga har varit med om att deras föräldrar separerat under uppväxten. Resultat av en analys där det kontrollerats för region, bakgrund, familjetyp och antal syskon visar att skillnaderna i relativ risk att flytta hemifrån mellan olika kohorter endast förändras marginellt jämfört med en analys utan kontrollvariabler.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur män och kvinnor som angett arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen av föräldraledighet agerar när det gäller uttaget av ledighet. Våra hypoteser är att de arbetslösa männen förkortar sin ledighet och att de arbetslösa kvinnorna förlänger sin ledighet. Studien har en kvantitativ ansats och är baserad på försäkringskassans datamaterial Tid och Pengar (2003), som är insamlat på uppdrag av Riksförsäkringsverket. Undersökningen vände sig till föräldrar till barn födda 1993 och 1999. Vår studies teoretiska ram utgörs av genusteorier så som ”genusskapandet” av Hirdman (2001) och ”doing gender” av West och Zimmerman (1987), relativa maktresursteorin av Blood och Wolfe (1960), Beckers (1974) teori om familjen som en nyttomaximerande enhet samt preferensteorin av Hakim (2000). Enligt de fyra första teorierna kan faktorer så som traditionella könsrollsmönster, normer samt resurser i form av arbete, inkomst och utbildning bidra till att arbetslösa män och kvinnor agerar som de gör. Hakims preferensteori delar upp individer – och framför allt kvinnor – utifrån olika prioriteringar som de gör i livet. Vi redogör för tidigare forskningsresultat som påvisat att olika faktorer som utbildning, inkomst och ålder har en inverkan på fördelningen av föräldraledighet. Framför allt utgör Kugelbergs (1999) forskning grunden för våra uppställda hypoteser, då hennes studies resultat visade att inom den traditionella familjen förkortade den arbetslösa mannen sin ledighet medan den arbetslösa kvinnan förlängde sin föräldraledighet. Våra beroendevariabler är andelen av föräldraledigheten och längden på föräldraledigheten, och de oberoende variablerna är arbetslöshet, utbildningsnivå och ålder. Sammanfattningsvis visar våra resultat från både den deskriptiva delen och regressionsanalyserna att både kvinnans och mannens föräldraledighet i andel och tid ökar när man har angett arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen. Den procentuella förändringen för männen blir större än för kvinnorna eftersom deras föräldraledighet generellt är förhållandevis lågt. Avslutningsvis innebär våra resultat att vi förkastar den första hypotesen angående arbetslösa mäns agerande kring föräldraledighet men vi får stöd för den andra hypotesen om kvinnors agerande.</p>

<p>I denna uppsats har syftet varit att, könsuppdelat, undersöka samband mellan småbarnsföräldraskap och psykisk press hos sammanboende småbarnsföräldrar vid två mättillfällen, 1991 och 2000, samt att jämföra och förklara resultaten. Datamaterial som använts i uppsatsen är hämtade från de riksrepresentativa Levnadsnivåundersökningarna (LNU) som genomfördes 1991 och 2000. Resultaten har sedan diskuterats.</p><p>Fynden visar att småbarnsföräldrar har det gemensamt mellan könen att de upplevt ökad psykisk press från mätningen 1991 till 2000. Det finns dock skillnader i den psykiska pressen mellan könen vid båda mättillfällena och skillnaderna har förändrats från 1991 till 2000. Vid båda årtalen gäller för kvinnor att småbarnsföräldraskap fungerar skyddande mot psykisk press. Det skydd som småbarnsföräldrasituationen utgör mot psykisk press hos kvinnorna har emellertid förändrats och minskat från 1991 års nivå till år 2000, det handlar om nära nog en halvering av skyddet. Skillnaderna är trots den relativt sett stora förändringen totalt sett små, men trenden är tydlig och beror ej på slump.</p><p>Samtidigt som utvecklingen för gruppen kvinnor som småbarnsföräldrar sett ut på detta sätt har motsvarande resultat för män som småbarnsföräldrar varit annorlunda. Männen som grupp uppvisar inte lika entydiga resultat som kvinnorna som grupp gör. Den vid både 1991 och 2000 större inomgruppsvariationen hos männen bidrar till att det inte är rimligt att uttala sig om ifall mätresultaten beror på slump eller ej. Det går inte att för männen som grupp, utifrån den genomförda undersökningen, att med säkerhet säga något om generell utveckling av stress och därmed psykisk press som svarar mot det som var möjligt att säga utifrån kvinnornas resultat vid de båda årtalen.</p><p> </p>

<p>En undersökning om svenska mammor som får barn i tonåren, upp till och med nitton år, och deras barn. Forskning om unga mammor visar samband mellan mammans låga ålder, en lägre social status och sämre ekonomi som i sin tur ofta förs vidare till barnen. Jämförelser mellan tonårsmammor och mammor mellan 25 och 29 år visar att tonårsmammorna oftare kommer från svåra familjesituationer, ofta har misslyckats med skolan, är i högre utsträckning beroende av bidrag, har dåligt självförtroende och får ett mindre socialt stöd. Forskning visar även att barn till tonårsmammor har högre risk att börja med droger, alkohol och att få beteendesvårigheter och inlärnings- och språksvårigheter samt begå brott. Syftet är att undersöka om tonårsmammor och deras barn besitter fler riskfaktorer än äldre mammor och deras barn, som i sin tur leder till en högre risk för att barnet ska begå kriminella handlingar. För att mäta barnets kriminalitet har jag tittat på fyra olika orsaker till barnavårdsnämndens ingripande mellan 1962 och 1972; våldsbrott, stöld, skadegörelse och anpassningsproblem. Teorier om vad som påverkar brottslighet tar upp att bakgrundsfaktorer, anknytning till föräldrar och skola samt antilegala influenser kan vara riskfaktorer som leder till kriminalitet. Finns det mycket att förlora på att begå en brottslig handling är sannolikheten lägre att begå brott än om det finns lite eller inget att förlora. En logistisk regression beskriver sannolikheten för att ett visst utfall sker beroende på hur en eller flera förutsättningar ser ut samt identifierar vilka faktorer som är mest lämpliga för att, i mitt fall, förutsäga brottslighet. Resultatet av den logistiska regressionen visar att risken för att begå en kriminell handling är högre för barn med en ung mamma än för barn med en äldre mamma. Det är dock fler faktorer än mammans ålder som påverkar risken för barnets kriminalitet. Mammans utbildning, trångboddhet, barnets attityd till skolan samt barnets poäng i ett skoltest är faktorer som signifikant påverkar kriminella handlingar. Frågan om orsak och verkan uppstår. Är det faktumet att hon är tonårsmamma som i sig leder till negativa livsförutsättningar eller är det de sämre livsförutsättningarna som leder till att hon blir tonårsmamma? Resultatet från denna analys kan inte visa ordningsföljden för hur riskfaktorerna påverkar men kan visa att det är mammans plattform som avgör hur det ska gå för barnet, inte mammans ålder.</p>

<p>The Almighty Latin King and Queen Nation, one of New York’s largest street gangs allowed me through the Street Organization Project to interview and conduct field research with their female members during the years of 1997-1999. This paper is a direct result of my research and it examines the processes leading Latinas to join the female branch of the Almighty Latin King and Queen Nation, show the changing nature of gang female participation and the motives for continuing within the gang.</p><p>The New York State Latin Queens were founded in 1991 after a manifesto for the Latin Queens was penned by King Blood, the First President of the New York State Latin Kings. Until that time, there had been no organized group for women who wanted to join the Latin Kings. They were called the Naia Tribe. After 1996, the role of the Queens began to expand with the ascension of King Tone to the Inca position (First President) of the New York State. Under King Tone’s leadership, the rules of the Queens were amended. For the first time the Queens began to put forward their own demands, which challenged some of the discriminatory rules and male privileges of the group</p><p>The Latin Queens I interviewed were from different areas in New York with a predominantly Puerto Rican and Dominican background. The respondents described their motives for joining either directly or indirectly under a multitude of different themes that spoke to the effects of systematic physical abuse, economic deprivation, health problems, emotional trauma, cultural denial and family disintegration. I will analyze these in greater depth by breaking them down and contrasting the findings to the four themes also identified in the literature as: issues of identity, family pressures, economic survival and family/community networks.</p>

<p>Denna uppsats undersöker hur dagens föräldrar ser på sina barns Internetvanor och hur föräldrars attityd har förändrats under de senaste åren. För att kunna göra denna jämförelse kommer en enkätundersökning i samma ämne genomförd 2002 att utgöra en stor del av uppsatsen. Jag konstruerar en egen enkät och genomför en egen enkätundersökning. Genom kontakt med en skola i Stockholm skickas enkäten ut till föräldrar med barn i aktuell ålder. Frågorna som ställs i enkäten handlar om hur föräldrarna upplever att Internet påverkar deras barn men även hur de själva anser att Internet bör regleras. Den ursprungliga enkäten innehåller många frågor och jag tar med de ämnen som jag anser är mest intressanta. Min enkät skiljer sig också ifrån den ursprungliga på så sätt att den inte innehåller några kryssfrågor, utan frågorna är istället öppna. För att läsaren lättare ska kunna ta till sig uppsatsens ämne finns två kapitel som ger en historisk bakgrund och presenterar tidigare forskning. Svaren från den egna enkätundersökningen behandlas genom tematisk analysmetod och presenteras i en resultatdel. I uppsatsens avslutande avsnitt diskuteras resultaten och återknyter dessa till uppsatsens avsnitt om syfte och problemställning. Enkäten, som skickas ut till föräldrarna, finns inlagd som bilaga i uppsatsens sista sidor.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att kritiskt analysera politikers makt över utsatta grupper – de livstidsdömda. För att på så vis bringa ljus över det förgivettagna livstidsstraffet och dess historia. Jag vill framförallt belysa hur moderaterna genom retorikens hjälp påverkar allmänheten att företrädelsevis hänge sig till moderaternas kriminalpolitiska agenda.</p><p>Empirin utgörs av olika anföranden vilka strategiskt valts ut från riksdagens protokoll i samband med debatten kring omvandling av fängelse på livstid 1 februari, 2005.</p><p>De teorier som ligger till grund för denna uppsats är utifrån Michel Foucaults Panoptikon och Thomas Mathiesens den dolda disciplineringen. Vidare har Teun. A van Dijks artiklar: ”Discourse and Manipulation” och ”Principles of Discourse Analysis” utgjort de metodologiska verktygen i denna kritiska diskursanalys.</p><p>De slutsatser som kan göras genom denna uppsats är att moderata samlingspartiet reproducerar en manipulationsdiskurs framför en övertalningsdiskurs när de framför åsikter kring livstidsstraffet. Denna retorik får långtgående praktiska konsekvenser för de livstidsdömda.</p><p>Nyckelord: moderaterna, manipulation, livstidsstraff, kritisk diskursanalys, Panoptikon, den dolda disciplineringen</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om två skilda budskap om kroppen återspeglas i Fris-kis&Svettisledares roll. Det ena budskapet handlar om att komma som man är, medan det andra rör sig om att kroppen ska vara hård med väldefinierade muskler. Upplever Fris-kis&Svettisledare en motsättning mellan de båda budskapen och hur hanteras denna i så fall? Vårt empiriska underlag är kvalitativt och intervjuer med åtta Friskis&Svettisledare har ge-nomförts. Våra teoretiska utgångspunkter är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Erich Fromms teori om ägandets och varandets livsform. Vårt resultat visar att Fris-kis&Svettisledarna upplever en motsättning mellan de två budskapen och hanterar denna ge-nom att skapa den användbara och funktionella kroppen. Vidare framkommer att en hierarki som härrör ur hur populärt ens pass är råder, varvid konkurrens emellan ledarna visar sig. Friskis&Svettisledarna spelar rollen att vara vanliga. Att komma som man är har för ledarna betydelsen av att vara vänlig, glad, funktionell och välkomnande.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här studien är att bland motionärer som tränar i fysisk aktivitet tillsammans, undersöka gruppdynamiken. Är det verkligen fråga om en egentlig grupp och vilket förhållande står i så fall individen i till denna grupp? Jag har använt mig av en kvalitativ, hermeneutisk metod med semistrukturerade intervjufrågor. Fem personer deltog i min studie, tre kvinnor och två män som alla tränar med andra på Friskis och Svettis.</p><p>Resultaten analyserades och tolkades utifrån uppkomna tema kopplade till undersökningens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning kring begreppet gruppdynamik.</p><p>Resultaten visade att träningsgruppen varken var ett renodlat gruppfenomen eller en individuell träningsform. Detta tolkades som att det snarare handlade om ett slags semigrupp som involverar en blandning av de två fenomenen. Vidare framkom att upplevelsen av roller i träningslokalen fanns bland männen men inte bland kvinnorna. Resultaten stöder tidigare forskning på området men motsäger den också på vissa punkter.</p><p>Nyckelord: träning, grupp, gruppdynamik, roll.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka människors upplevelse av att få ordinationen fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR är en behandlingsform som syftar till att människor ska förbättra sin hälsa genom ökad fysik aktivitet. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua människor som har fått ordinationen FaR. Teoretiska inspirationskällor som använts i studien är Ulrich Becks teori om risksamhället och Aaron Antonovskys teorier om känsla av sammanhang (KASAM) och det salutogenetiska synsättet. Resultatet visar att de flesta har positiva upplevelser runt ordinationen FaR. Alla intervjuade personer har påbörjat någon ny aktivitet efter att de fått FaR. För flera av personerna har förhållningssättet till fysisk aktivitet förändrats efter att de påbörjat en fysisk aktivitet som varit riktad mot en sjukdomsbild. Förändringen beror på att de har upplevt att den riktade aktiviteten kan hjälpa deras besvär. Det har lett till en ökad upplevd hälsa och livskvalité.</p><p>Nyckel ord: Fysisk aktivitet, FaR, KASAM, salutogenetiska synsättet, risksamhället, kvalitativa intervjuer.</p>