<p>Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla ett nationellt system för Öppna jämförelser inom vård och omsorgen om äldre. Denna jämförelse ska beskriva kvalitet, kostnader och effektivitet. Syftet är att ge information till beslutsfattare och medborgare samt ledning och personal via Äldreguiden som finns tillgänglig på www.socialstyrelsen.se från den 31/3 2008. Den intresserade som besöker Äldreguiden kan själv på ett enkelt sätt sammanställa de områden han eller hon är intresserad av och få fram statistiska uträkningar och jämförelser både som stapeldiagram och som tabeller. De kvalitetsområden som används i uträkningarna benämns som nyckeltal och för äldreboende är de sju till antalet, delaktighet, personaltäthet, kompetens, kontinuitet, självständighet, mat och ledning.</p><p>Ett intresse för Socialstyrelsens Öppna Jämförelser inom vård och omsorg om äldre väcktes efter ett samtal med äldreomsorgens samordnare i Sandvikens Kommun och vi kom överens om att undersöka hur Sandvikens kommuns äldreboenden förhåller sig i jämförelse med övriga kommuner i Sverige utifrån nyckeltalen. Syftet med vår uppsats är att undersöka om Socialstyrelsens Öppna Jämförelser inom vård och omsorg om äldre kan bidra till att höja kvaliteten i äldreomsorgen i Sandvikens Kommun. Vi har utfört en kvalitativ studie utifrån Socialstyrelsens kvantitativa mätning. Vår studie presenteras ur tre perspektiv, tjänstemanna, kund och politiskt perspektiv. Vårt tillvägagångssätt har varit att intervjua totalt sex informanter ur dessa perspektiv och vi har tolkat vårt intervjumaterial med hjälp av hermeneutiken. Utifrån intervjuer och litteraturstudier har vi erhållit det empiriska material som ligger till grund för vår analys och vi har använt oss av KASAM , en känsla av sammanhang, som teori för vår analys.</p><p>Det som huvudsakligen framkom i vår studie var att Äldreguiden kan ses som ett verktyg till att förbättra kvalitén i äldreomsorgen i Sandviken Kommun, trots att Äldreguidens tillförlitlighet ifrågasätts av våra informanter utifrån våra tre perspektiv. Vi kan även konstatera, utifrån Socialstyrelsen statistik att, Sandvikens Kommun förhåller sig relativt bra i jämförelse med Gävleborgs län och övriga Sverige utifrån nyckeltalen som presenteras som ett mått på kvalité. I vår utredning har vi kunnat urskilja flera användningsområden för Äldreguiden. Ur kundperspektivet kan resultaten i Äldreguiden ifrågasättas och användas som påtryckningsmedel för att visa för politiker och andra hur verksamheterna förhåller sig. Ur det Politiska perspektivet ses guiden som ett verktyg till förbättringar och den kan användas till att sätta upp mål för kommunens verksamhet. Används Äldreguiden som socialstyrelsen tänkt genom att kommunens invånare själva kan granska kvaliteten så kan de också använda sig av den kunskap de får för att påverka till förbättringar.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka fyra unga invandrarmäns erfarenheter och upplevelser av att tidigare ha suttit i fängelse. Jag ville försöka förstå varför dessa män hade börjat begå brott, deras intryck av möten med det svenska samhället. Mina funderingar besvarades genom att jag använde mig utav Beckers avvikelse/stämplings teori för att få vissa svar genom en kvalitativ studie, som innehöll djupintervjuer. Resultaten av studien har visat att orsaker till brottsbeteende hos invandrarna bland annat kan bero på utanförskap, integreringsbrist och diskriminering i samhället.</p>

No description available.

No description available.

<p>During the later part of the 20th century the amount of children and adolescents in Sweden who reported psychosomatic illness have greatly increased. The main reason is estimated to relate to weak resources in school and school healthcare. Increased resources do not always have to encompass investments for school and school healthcare. Other resources play an important part as well. A child’s domestic situation serves as one of those resources where fundamental knowledge and values are set. The purpose of the report is to examine how economic and social resources affect childens psychological illnesses. The report is based on material collected from “Barn-LNU”, a study made in conjuction with the Swedish Level Of Living Survey 2000 (LNU 2000). This study was carried out for the fifth decade in a row being financed by the Swedish Research Council and Swedish Council For Working Life And Social Research though their joint committee on longitudinal research. A number of variables have been chosen, treated and analyzed. The results show that economic resources play a role in adolescent’s/children’s psychological illnesses. In a family with good financial resources, psychological illnesses among adolescents/children are less likely to be found than in a family with poor economic resources. That social resources also had an effect on psychological illnesses was confirmed as well. The adolescents/children who felt that their parents were able to spend little time together with them reported psychological illness to a much greater extent in comparison with those who found that their parents spent moderate or much time together with them. However, there were no correlation between a family’s economical resources and parent’s time related availability.</p> / <p>Under senare delen av 1900-talet har andelen barn och ungdomar i Sverige som rapporterat psykosomatiska besvär ökat markant. Anledningen till detta antas ofta bero på minskade resurser till skola och skolhälsovård. Ökade resurser behöver inte enbart handla om satsningar på skola och skolhälsovård, utan andra resurser kan också vara av stor vikt. För barn utgör hemmet en viktig sådan då grundläggande kunskaper och värderingar till stor del formas där. Studiens syfte är att undersöka hur ekonomiska och sociala resurser påverkar barns psykiska ohälsa. Undersökningen grundar sig på material hämtad från Barn-LNU, en studie gjord i samverkan med levnadsnivåundersökningen 2000 (LNU 2000) som genomförts för femte decenniet i rad och finansierats av Vetenskapsrådet (VR) och Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) via deras gemensamma kommitté för longitudinell forskning. Ett antal variabler har valts ut som sedan bearbetats och analyserats. Resultaten visar att ekonomiska resurser har betydelse för barns psykiska ohälsa. I en familj med goda ekonomiska resurser rapporterar barnen psykisk ohälsa i mindre utsträckning än i familjer med sämre ekonomiska resurser. Även sociala resurser visade sig ha stor betydelse. De barn som upplever att deras föräldrar har för lite tid för dem rapporterade psykisk ohälsa i en betydligt större utsträckning, i jämförelse med dem som ansåg att deras föräldrar hade lagom eller för mycket tid för dem. Det fanns dock inget samband mellan familjens ekonomiska resurser och föräldrars tillgänglighet.</p>

No description available.

<p>ABSTRACT</p><p>Juvenile is a phenomena that more or less always has been around in our societies. From a society perspective, a crime is committed if actions that the legislative power of state consider as unacceptable or actions that are punishable. There is no particular explanation to why certain people become criminal; crime can be caused by many different factors at the same time. There are several types of justice. In this essay, it is reparative justice for shoplifting in force, that will be illustrated.</p><p>The purpose of this essay is to investigate how the shopkeepers experience incidents such as shoplifting or theft in their stores, and how they will react and act if they will be exposed by circumstances like that. In Sweden, a new law of mediation will be introduced 1/1 2008. After that date will all youth between age 15 and 21 will be offered mediation at crime. Due to that, it will also be illustrated what opinion the shopkeepers have about mediation at crime. Also, their attitude towards participating in a mediation process when their stores have been exposed to shoplifting will be illustrated.</p><p>The research method is qualitative. The empiric data collections have been conducted thru interviews done on site. The interviews have been carried out with 10 different shopkeepers, five from cities and five from smaller villages.</p><p>This investigation shows that stores frequently meet with shoplifting. Many of these crimes are committed by youth, but far from all. Several of the shopkeepers point out that the present limit of 800:- SEK between shoplifting and theft is way too high. Unless the shopkeepers find themselves have time and resources to report crimes such as shoplifting to the police, they will do that. The shopkeepers who have been interviewed think that mediation at crime is crime preventive to youth and first time shoplifters. Mediation at crime is also a course of action that most of the shopkeepers show willing to do. They, who do not show willing to mediation at crime, think they already have wasted so much time on shoplifters and police interrogations that they do not want to and spend more time on the committer.</p>

No description available.

<p>Den här uppsatsen är resultatet av en studie av hur Veckorevyn under år 2007, framställde yrken, karriär och arbetsmarknad för sina läsare. Syftet är att undersöka om tidningen är en källa till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, där flickor är söta och pojkar är starka.</p><p>De frågeställningar jag jobbat utifrån är följande; Vilka yrken framställs i magasinen? Hur ser könsfördelningen ut inom dessa? Hur framställs arbetsmarknaden? Finns ”drömjobbet”? Vilket/vika är det? Hur framställs det?</p><p>Metoden som används är kvalitativ med kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestod av innehållsanalys för att skapa sig en uppfattning om vilka yrken som förekommer, samt könsfördelningen av dessa i hela årsupplagan år 2007. I den kvalitativa delen analyserades både text och bild av speciella artiklar som fokuserade på yrkesliv och karriär. I textanalysen användes följande sökbegrepp; berättarteknik, tilltal, värdeladdade ord, dikotomier och diskurs. I analysens andra fas ställdes ett antal frågor till materialet, dessa frågor kretsade kring gemensamma nämnare i val av yrke, arbetsförhållanden, personliga egenskaper samt om genusfrågan behandlades i artiklarna.</p><p>Den teoretiska referensramen består av teorier om social konstruktion av kön/genus, konsumtionssamhället, mediakultur och feminism/postfeminism.</p><p>Innehållsanalysens resultat visade att i Veckorevyns värld är arbetsmarknaden mycket mer jämställd än i verkligheten. I många av yrkena som förekom i tidningen fanns både kvinnor och män representerade och jämfört med verkligheten, som i det här fallet Statistiska centralbyrån står för, har inte kvinnor typiska kvinnoyrken och män har inte typiskt manliga yrken.</p><p>Det är främst den feminina diskursen som man skriver på ett annorlunda sätt, kvinnor framställs som målmedvetna, kreativa, sociala och villiga att arbeta hårt, något som står i direkt motsats till den stereotypa bilden av kvinnor som finns i samhället. Drömjobbet är det jobb som motsvarar individens intressen och ger guldkant på tillvaron genom upplevelser och möjligheter till utveckling. Arbetsmarknaden beskrivs till viss del som en buffé att välja från, men det finns också en verklighetsförankring, där man tar upp problem och svårigheter. Veckorevyn förmedlar ett positivt budskap till läsaren om att kvinnor kan eller bör sikta lite högre, följa sina intressen och att det finns möjligheter att lyckas. Eftersom tidningen har en relativt stor upplaga och därmed många läsare så borde den ha en viss betydelse för en utveckling mot en mer jämställd arbetsmarknad i framtiden. Dock kan man fundera på om detta forum tilltalar och leder till empowerment för alla unga kvinnor, med sin tydliga inriktning på medelklassen tror jag tyvärr inte att så är fallet.</p><p> </p>

No description available.