<p>Abstract</p><p>Studiens utgångspunkt är att studera elevers och lärares miljömedvetenhet utifrån två olika arbetssätt. Dels är det två skolor som arbetar med traditionell miljöundervisning och dels är det en skola som arbetar utefter Grön Flaggmodellen. I arbetet framkommer det även vilka faktorer som under elevernas skoltid påverkar deras miljömedvetenhet. Vi vill även lyfta fram vilka olika miljökunskaper som eleverna har. </p><p>Undersökningen visar att skillnaden finns när det handlar om miljömedvetenhet hos eleverna. När det gäller miljöundervisningen på de olika skolorna skiljer det sig inte något nämnvärt. Elever och lärare på skolor utan Grön Flagg har stor miljömedvetenhet när det gäller att se miljön som helhet. Eleverna och lärarna på skolan med Grön Flagg har utvecklad miljömedvetet men den är mer koncentrerad på närmiljön.</p>

Abstract Studiens utgångspunkt är att studera elevers och lärares miljömedvetenhet utifrån två olika arbetssätt. Dels är det två skolor som arbetar med traditionell miljöundervisning och dels är det en skola som arbetar utefter Grön Flaggmodellen. I arbetet framkommer det även vilka faktorer som under elevernas skoltid påverkar deras miljömedvetenhet. Vi vill även lyfta fram vilka olika miljökunskaper som eleverna har. Undersökningen visar att skillnaden finns när det handlar om miljömedvetenhet hos eleverna. När det gäller miljöundervisningen på de olika skolorna skiljer det sig inte något nämnvärt. Elever och lärare på skolor utan Grön Flagg har stor miljömedvetenhet när det gäller att se miljön som helhet. Eleverna och lärarna på skolan med Grön Flagg har utvecklad miljömedvetet men den är mer koncentrerad på närmiljön.

Abstract Klimatpiloterna är ett projekt utformat av Kalmars kommun. Projektets mål är att skapa kunskap kring en klimatsmart livsstil. Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för deltagarna i projektet klimatpiloterna. Förståelse för deltagarnas attityder och värderingar kring miljöfrågor utifrån moral, ansvar och livspolitik. Klimatpiloternas miljömedvetenhet undersöks genom kvalitativa intervjuer. Kunskap är en viktig faktor för miljömedvetenhet. Miljöfrågan blir en etisk filosofisk fråga, ett moraliskt dilemma, och utifrån ansvarskänslan påverkas beslut rörande individers livspolitik och därigenom miljöanpassade handlingar. I ansvarskänslan återfinns solidaritet och medmänsklighet för andra människor samt nästkommande generation. Klimatpiloterna har tillit för förändringskraft och tror på sin egen påverkansmöjlighet. Genom projektet klimatpiloterna får medlemmarna hjälp att integrera miljömedvetenheten i vardagen. Det är människan som måste förändra sitt beteende för att skapa en bättre värld. Klimatpiloterna vill förändra sitt eget beteende samt inspirera andra människor.

<p>Abstract</p><p>Klimatpiloterna är ett projekt utformat av Kalmars kommun. Projektets mål är att skapa kunskap kring en klimatsmart livsstil. Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för deltagarna i projektet klimatpiloterna. Förståelse för deltagarnas attityder och värderingar kring miljöfrågor utifrån moral, ansvar och livspolitik. Klimatpiloternas miljömedvetenhet undersöks genom kvalitativa intervjuer. Kunskap är en viktig faktor för miljömedvetenhet. Miljöfrågan blir en etisk filosofisk fråga, ett moraliskt dilemma, och utifrån ansvarskänslan påverkas beslut rörande individers livspolitik och därigenom miljöanpassade handlingar. I ansvarskänslan återfinns solidaritet och medmänsklighet för andra människor samt nästkommande generation. Klimatpiloterna har tillit för förändringskraft och tror på sin egen påverkansmöjlighet. Genom projektet klimatpiloterna får medlemmarna hjälp att integrera miljömedvetenheten i vardagen. Det är människan som måste förändra sitt beteende för att skapa en bättre värld. Klimatpiloterna vill förändra sitt eget beteende samt inspirera andra människor.</p>

Eftersom intressenter kräver insyn i företags miljöarbete är detta viktigt att kommunicera. Företag kan inte kommunicera likvärdigt med samtliga intressenter varför de primära bör prioriteras och kommunikationsstrategi bör ses över. För kommunala bostadsföretag är miljömedvetenhet viktigt i och med det samhällsansvar och miljöpåverkan de har. För dessa är också kommun och ägare, som vanligtvis är två olika intressenter, samma interna aktör. Syftet är att undersöka hur ett kommunalt bostadsbolag förhåller sig till sina primära interna och externa intressenter vad gäller miljömedvetenhet. Detta görs genom att undersöka hur företaget bör prioritera och kommunicerar miljömedvetenhet till sina intressenter. Intervjuer med anställda från ett bostadsbolags huvudkontor analyserades tillsammans med sekundärdata och teori. I undersökningen framkom att ägare bör prioriteras högst, sedan investerare och resterande intressenter lika. Informationsstrategi användes för samtliga intressenter. Involveringsstrategi användes för de interna och en extern. De sistnämnda hade den närmaste relationen till företaget varvid samband påvisades mellan närhet och involveringsstrategi.

Bakgrund Utsläppen av växthusgaser i världen ökar och de livsmedelsval konsumenter gör har en allt större betydelse för att skapa en hållbar framtid för miljön. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur miljömedvetna konsumenter anser att de är i sina livsmedelsval och jämföra det med hur de anger att de äter. Syftet är också att undersöka om det finns skillnader i livsmedelsval mellan olika demografiska grupper. Metod En webbaserad enkätundersökning genomfördes med 439 respondenter som rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Datan analyserades och bearbetades i dataprogrammet IBM SPSS Statistics 24. Chi-två test användes för att se om det fanns några skillnader mellan variablerna. Signifikansnivån sattes till p≤0,05. Resultat De flesta respondenterna gjorde inte livsmedelsval som motsvarade deras egen uppfattade miljömedvetenhet. Män åt nötkött oftare än kvinnor, vilket även var den enskilt största orsaken till att män hade mindre miljövänliga livsmedelsval än kvinnor. Att livsmedel är ekologiska samt i rätt säsong var något som prioriterades mer i butiker än på restauranger enligt respondenterna. Det fanns ingen korrelation mellan utbildningsnivå och livsmedelsval. Slutsats Då deltagarnas uppfattade miljömedvetenhet ej stämde överens med deras livsmedelsval framgår det att en viss inkonsekvens finns. Att nötkött konsumeras i högre grad hos män är något som påvisats i tidigare studier och har även observerats i denna. / Background With the increasing amount of greenhouse gases in the world, consumers food choices becomes more important for the environmental sustainability. Objective The aim of this study is to examine how environmentally aware consumers consider themselves being in their food choices and then compare that with how they indicate that they eat. The aim is also to examine if there are any differences in food choices between different demographic groups. Method A web based survey was performed with 439 respondents who were recruited through a convenience sample. The data was analyzed and processed in IBM SPSS Statistics 24. Chi-square test was used to see if there were any differences between the variables. The significance level was set to p≤0,05. Results Most of the respondents did not make food choices that corresponded to their own perceived environmental awareness. Men ate more red meat than women, which also was the primary reason why men had less environmentally friendly food choices than women. The respondents considered it more important that food was organic and in the right season in the stores than in restaurants. There was no correlation between level of education and food choice. Conclusion Since the perceived environmental awareness of the participants are inconsistent with their food choices, it appears that a certain inconsistency exists. Red meat is consumed at higher levels by men which also has been demonstrated in other previous studies.

Teaching preschool children about the environment. A comparative study of how two preschools work with environmental issues. My investigations are based on qualitative interviews and observations carried out at two preschools, one of which has a nature and environment profile while the other works in traditional ways with these questions. I sought to explore the ways in which pedagogues in each preschool raise environmental awareness and, more generally, awaken an interest in nature in the children. The consequences of methodological similarities and differences will be considered. This term paper concludes that the difference between an environmental profile preschool and a traditional preschool working on environmental awareness is not large. The knowledge gained by children in the latter preschool surpassed that gained in the former. Another difference was the greater commitment shown by pedagogues working in the traditional preschool. The big difference had to do with the fact that in the traditional preschool more time was spent in talking about environmental issues that in the profile school.

This study investigated how we can understand St. Francis as environmentally conscious. The study also presents where those elements can be found in St. Francis own documents and from documents that describe St. Francis. The study also investigate what factors in 13th-century European society might have influenced such ideas. St. Francis of Assisi had a reverent attitude towards all animals and plants. He helped and took care of animals that were weak and vulnerable. He did this because he believed by doing so, they would praise the Lord. He considered some creatures more important than others because they reminded him of the Lord, for example the lamb. He thought long-term, instructing his brothers that they should not cut down a whole tree so that the tree could sprout again. He was environmentally conscious, even though this was because of God and not because he had actual concern for animals and plants themselves. He might have been conscious about the environment because of all the wars that destroyed fields. It might also have been because of the general exploitation of the forest, or a reaction against the Cathars and their negative thoughts about the material world.

Waste management is a major challenge for several countries around the world. Sweden and the Philippines have similar waste management legalization but different potentials to effectively achieve the goal of sustainable waste management. Education is the key to sustainable development and both countries promote the subject environment in the curriculum. Based on scientific articles, reports and personal meetings, a survey was conducted among 510 students from Gothenburg, Sweden and Iloilo City, Philippines. The survey aimed to investigate the knowledge, attitude and behavior regarding waste management and was analyzed to answer questions of possible reasons to differences and also, linkages to sustainable development. The level of knowledge was overall high and the attitude among the students positive in both countries. The differences among the students answers, in both countries, did not generally differ in terms of knowledge and behavior. However, the questions regarding attitude showed a statistical significance indicating that Filipino students had a more positive attitude to the subject environment in the curriculum, waste segregation and the importance of waste management for a sustainable development. Several links between the different questions showed that attitude can influence the behavior regarding waste segregation and that other factors are important. It also showed that further studies are of importance to find out what these possible factors are.

I dagens samhälle är miljöfrågor centrala. Människans påverkan på miljön är av stor betydelse. Det finns en variation bland individer när det gäller deras miljömedvetenhet. Av den anledningen vore det intressant att undersöka hur personligheten kan påverka detta. För att främja positiva förändringar i människors livsstil mot en mer miljövänlig sådan krävs psykologisk förståelse. Denna studie syftar till att undersöka eventuella samband mellan personlighetsdrag enligt Big Five-modellen och miljömedvetenhet. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats var av undersökningsfrågorna utgick från Big Five Personality Model för att redogöra deltagarnas personlighetsdrag och New Ecological Paradigm för att skatta dess miljömedvetenhet. Datainsamlingen genomfördes med enkät som inriktades mot bekvämlighetsurval via sociala medier (N= 185, 136 kvinnor, 48 män, 1 ”vill ej ange), deltagarna var mellan 18-70+ år, de flesta var 18-29 år. Resultaten från studien som inkluderar multipel regressionsanalys visar på signifikanta samband mellan vissa personlighetsdrag och miljömedvetenhet. Specifikt korrelerar öppenhet samt vänlighet/omtänksamhet positivt med oro för miljön. Samtidigt visades en negativ relation mellan emotionell stabilitet och oro för miljön. De vill säga, desto mer instabil man är desto mer orolig är man för miljön. Studien ger värdefull information om hur personlighetsdrag kan påverka miljömedvetenhet. Dessa resultat kan användas för att förstå och adressera skillnader i människors beteenden och attityder gentemot miljön.